De så kallade "pantertanterna", Maj Aspebo, Vivi Eriksson, Anita Feldenius och Marie Riskilä kämpar för att inte skogen i Rävdalen ska avverkas. Det hela började när de för några år sedan märkte hur en efter en av vandringslederna i området togs bort och fick veta att området ingick i Sveaskogs femårsplan för avverkning.

– Vi tycker om skogen allihop och tänkte att nu får det räcka, säger Anita Feldenius.

Gruppen började efter det på egen hand söka efter fridlysta och rödlistade djur- och växter i skogen, som de kallar för ”den sista skogen i Koskullskulle”, och hittade också ett flertal sådana arter. Anita Feldenius menar att engagemanget efterhand växte i övriga samhället och intresse visades från alla möjliga håll.

Artikelbild

| INVENTERING. Söker arter med högt naturvärde.

– Det väckte mycket uppmärksamhet och vi har därefter fått ovärderlig hjälp av väldigt duktiga inventerare, säger hon.

Forskningsresan startade då föreningen Skydda Skogens grundare, Anders Delin, upptäckte att det finns mycket värdefull natur kvar att utforska i Sverige. Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen står som huvudarrangörer och tanken är att personer med bred och mångsidig kompetens, både nybörjare och mer erfarna inventerare, under en veckas tid undersöker intressanta och hotade miljöer med höga naturvärden. Den här sommaren gick alltså resan till Gällivare och Koskullskulle.

– Det betyder oerhört mycket för oss att de kommer hit, egentligen allt, säger Anita Feldenius.

Samlingen består av ungefär femtio personer från hela landet som alla bor på Myranskolan i Koskullskulle. Johan Moberg, från Skydda Skogen och samordnare för Forskningsresan, berättar att de under veckans inventeringar funnit ett flera rödlistade och fridlysta arter. Bland annat en hel del vedsvampar och lavar, några mossor samt olika fågelfynd. Han lyfter vikten av att bevara de få naturliga skogsområden som idag finns kvar.

Artikelbild

| SAMLING. Innan dagens inventering samlas de cirka femtio personerna utanför det tillfälliga boendet på Myranskolan i Koskullskulle.

– Arter överlever inte i planterad skog och kan inte sprida sig mellan de skyddade områdena, över planteringar och kalhyggen. På landskapsnivå har vi misslyckats totalt och jag är villig att kalla det en ekologisk katastrof, säger han.

Jakob Bjerner, planeringsledare på Sveaskog, säger att det rör sig om ett ganska stort område och att deras egen inventering inte är fullbordad. Hittills har den däremot visat både på områden som inte kan avverkas men också områden där planer på avverkning kvarstår.

– Vi kommer samråda med gruppen i Koskullskulle så både vi och dom får framföra våra tankar och åsikter, säger han.