NSD har tidigare skrivit om Jokkmokkselevernas hårda jobb för att få ta sig iväg på ett Afrikaäventyr.
LÄS MER: Ett verkligt äventyr väntar dem
Det är den numera pensionerade högstadieläraren Christina Länta som ordnar utbytesresorna med skolan i Bukoba, Tanzania – något hon har gjort sedan 2004.
I oktober genomfördes ännu resa.
Här nedan kan du läsa delar ur Christina Läntas reseberättelse från Tanzania:
"Elever och lärare från Östra skolan i Jokkmokk har under två veckor besökt Lugoye Secondary school , Bukoba i Tanzania.
Bland annat hade man med sig uträkningar om vattenförbrukningen under en vecka. Oskar Ögren visade bilder och berättade om varifrån vi i Jokkmokk får vattnet och hur det renas och används på olika sätt. Elever och lärare på Lugoye lyssnade uppmärksamt och blev överraskade när Selma Nygårds talade om att vi skulle behöva bära 15 hinkar varje dag för att täcka det behovet.
Läraren Elisha John tog elever till hjälp för att visa motsvarande undersökning vid Lugoye. Vatten kunde man hämta från källor i närheten och en bäck, men under torrtiden fick man gå fem km för att hämta vatten.
Annat var det när Lena Lindberg-Wikström rapporterade om transportsektorn i Jokkmokk som mestadels använder bensin och olja med påföljande miljöpåverkan i form av växthusgas och försurning. Othilia Wimyr presenterade uppvärmning av bostäder. Eleverna Modesius William och Regina Gilberth log förundrat när hon visade ett hyreshus där hundra personer kunde rymmas.
En viktig del av utbytet är mötet mellan eleverna och mellan lärarna. Sakina berättade att eleverna väcks kl 6 för att stiga upp och städa elevhemmet, som Alva och Othilia besökte. Där bodde 50 flickor i våningssängar. Trångt och långt ifrån våra vanliga boenden ansåg svenskorna. Klockan tre fick eleverna ugali och bönor varje dag. Läraren Doris Roslund undrade om det var tillräckligt ur näringssynpunkt?
Flickorna sjöng och dansade när de träffades. Pojkarna var mer inriktade på att höra sig för om Sverige.
Lugoye-eleverna dansade och sjöng till trummor och på Tweyambe hade de skrivit egna sånger om Jokkmokk och gjort en parodi på lärarna i en dans. Skolsång och nationalsång sjunger man varje morgon vid en parad. Då kunde svenskarna dela ut fotboll och volleyboll till stor glädje för eleverna. En stor jordglob som är uppblåsbar fick geografiinstitutionen.
Det hölls rundabordssamtal om HIV/AIDS och könsroller mellan svenska och tanzanska elever med en svensk koordinator och i Othilias grupp sa eleverna att det är förbjudet för dem att ha flick- eller pojkvän, men att det har dom ändå –i smyg.
Till vår stora glädje berättade en lärare att HIV-virusets utbredning gått ner markant och ligger nu på 6% i fertil ålder i Kagera-området. Fortfarande dör många i AIDS och föräldralösa barn måste få hjälp av släktingar.
Förutom många lastbilar med högtalarmusik och propaganda i staden Bukoba fick gruppen en mycket fin upplevelse i en tallbacke i Kabyaile där CCM, det ledande partiet samlat 400 personer för att pränta in valbudskapet på lördagskvällen. Tweyambe var vallokal och under söndagen gick många dit för att rösta. Sen kunde Jokkmokkarna följa sammanräkningen och få reda på att det sittande partiet vunnit knappt. Segerfester ägde rum på olika håll i byarna med trummor, sång och dans.
Afrikaäventyret började med safari där lejonen strök sig mot bildörren och girafferna tog långsamma steg för att visa upp sig. Leoparden vilade trygg på en gren efter skrovmålet på en antilop under morgonen och gnuer i tusental var på vandring till vatten eftr att regntiden börjat".