FaktaModersmålsundervisning
I skollagen finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning
En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket
Modersmålsundervisning får anordnas som språkval i grundskolan och specialskolan, som elevens val, inom ramen för skolans val, eller utanför den garanterade undervisningstiden
Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning och det finns en lämplig lärare
Källa: www.lagen.nu, skolförordningen 2011:185 samt skollagen kapitel 10 § 7
79 elever har ansökt om att få modersmålsundervisning i finska, en del av dem har läst språket i skolan tidigare och andra är nya elever.
Kalix kommun säger nej till 37 av dessa elever, med motiveringen att de inte uppfyller kraven på grundläggande kunskaper i språket.
Sjöng på finska
Daniel Särkijärvi, trebarnspappa, talar inte i egen sak. Hans barn klarar kraven, de får undervisning i finska och erfarenheterna av den undervisningen är goda.
- En dag när språkläraren kom till förskolan så möttes hon av att barnen i gruppen, även de som inte talar finska, sjöng "lilla snigel" på finska. Modersmålsundervisningen hade tagits ut i stor grupp, så alla barnen fick lära sig några siffror och den sången. Alla barnen fick ta del av annan kultur. Jag ryser av välbehag när jag tänker på det, så som det fungerade vid Ytterbyns förskola skulle jag önska att det fungerade överallt, säger Särkijärvi.
Daniel Särkijärvi anser att Kalix kommun bryter mot språklagen och lagen om nationella minoriteter i och med avslagen avseende modersmålsundervisningen.
Präglade för livet
Kalix kommun är också förvaltningsområde för finska och meänkieli.
- Det låter så fint, i praktiken gör de styrande tvärtom, de signalerar att språken inte är viktiga. Vad känner barnen som nekas? De nekas för att de inte är nog bra i språket. Dessa barn kan få problem med sitt identitetssökande, säger Daniel Särkijärvi som drar paralleller till hur det var förr.
- Det som nu händer är som förr i Tornedalen, när barnen inte fick tala finska eller meänkieli i skolan. Mina föräldrar var med om det, inställningen var att meänkieli (tornedalsfinska) inte är ett språk. Den inställningen präglade dem hela livet, som vuxna pratade de svenska med sina barn och på grund av denna "försvenskning" jobbar jag i dag med att lära mig det modersmål jag annars skulle ha haft, säger Daniel Särkijärvi.
Vikten av språket
Daniel Särkijärvi har kontaktat Skolinspektionen, som efter informationen beslutade att göra ett ärende av saken.
Skolinspektionen vill att Kalix kommun svarar på vilka åtgärder kommunen har satt in, för att eleverna ska nå kunskapsmålen.
De vill också veta vilken information föräldrar får, om möjligheten att få delar av förskoleverksamheten på ett modersmål.
Kalix kommun ska svara senast den 6 september.
- Jag har en känsla av att varken politiker eller tjänstemän förstår hur viktig den här frågan är, för individen och samhället i stort. Kalix behöver människor med kunskaper i finska och meänkieli nu och i framtiden, i vården, omsorgen, i handeln, turismen och inom många andra områden. Att barnen får en acceptans och blir mottagliga för och intresserade av andra kulturer vinner också alla på, säger Daniel Särkijärvi.
Av LOTTA NILSSON lotta.nilsson@nsd.se 0923-695 72
Publicerad 30 augusti 2012 15:35
Uppdaterad 03 september 2012 10:30