Tretton år har gått sedan virusgudinnans pest skördade många människoliv. Den unge Odal har sedan dess levt ett undangömt liv i klostret i Dalen. Där har han tränats inför hämnden. När en kallelse kommer från Eldkungen så förändras allt. Kriget nalkas och undergången är nära.

Odal beger sig mot Eldkungens stad för att ansluta sig till armén. De fyra elementens människoraser måste nu samarbeta för att besegra det femte elementet, virus.

Jordens barn Odal förs samman med luftens barn Svala, eldens barn Regina, och vattnets barn Pål. Tillsammans tränar de sina förmågor för att kunna delta i det kommande kriget, och ställs inför det faktum att till och med deras gudinnor svävar i fara.

Boken ”De Ursprungliga” är den första i en serie av fem. Berättelsen är en ny tagning på legenden om människans uppkomst. Författaren har skapat en egen myt och byggt en värld runt den.

Efter att ha läst introduktionen antog jag att jag snart skulle få läsa om krig och kamper, men hela boken var bara en förberedelse inför kriget. Det var inga riktiga strider, bara massor av träning.

Först efter att jag läst ut boken fick jag reda på att det fanns fyra till. Med tanke på att det är första boken i en serie av fem så är innehållet inte konstigt.

Min enda riktiga synpunkt rör språket. Ibland kändes det lite tillkrånglat, som om författaren ville att det skulle låta gammalmodigt eller magiskt. Men det blev mest många förvirrande pronomen och ord som fick mig att stanna upp och rynka på näsan i förvirring.

Karaktärerna har alla ett djup, vilket gör dem intressanta att läsa om. Det finns alltid en spänning mellan de olika personerna, och alltid något nytt att lära.

Eftersom människorna tränar inför ett krig så är det många slagsmåls-scener i boken. Det är svårt att framföra intressant strid i text, men författaren klarar det bra och har balans mellan beskrivning och dialog. Som en helhet var boken intressant och jag vill gärna läsa fortsättningarna.