Kristoffer Lundberg brukar cykelsemestra med sin pappa, Anders Lundberg, på somrarna.

I vintras var han på en föreläsning med Nicolai Bangsgaard som cyklat jorden runt på fyra år, och
inspirerades.

Psykiskt påfrestande
Den första idén som presenterades för föräldrarna var att cykla till Italien eller Spanien. Men de tyckte att han var för ung och ville att han skulle börja i områden han kände till.

Under vintern planerade Kristoffer Lundberg resan genom Sverige och Norge och den första juli bar det
i väg.

På fredagen cyklade Kristoffer Lundberg från Piteå till Luleå. I regnet översköljdes han när långtradarna åkte förbi. Han har fått lite ont i knät. Ändå är det den psykiska påfrestningen som är värst, berättar han.

"Jag lär mig mycket"
- Jag har ibland undrat varför jag gett mig in på det här. Det har varit ensamt och frustrerande. Men jag lär mig mycket och jag vet att jag klarar mig utan mamma och pappa. Och nu har jag ju kommit så här långt så att vända nu går inte, säger Kristoffer Lundberg.

Han cyklar efter E4 för där är det bäst mobilteckning och tar in på camping-
platser. Kostar det för mycket tältar han i skogen.

- Folk blir bara vänligare ju längre norrut jag kommer. Jag bjuds in till campingvagnar och får tälta på människors tomter, säger Kristoffer Lundberg.

Vi träffar honom på Storheden där han handlar knäskydd. Men de har bara ett, så han tar omvägen via centrum för att köpa ett till, innan har trampar vidare norrut.