Bengt Matti, Kalix och Korpilombolo, har gått ur tiden 74 år gammal.

Efter studentexamen flyttade han till Uppsala för att bedriva licentiatstudier i statskunskap. Hans avhandling beskrev kommunismens utveckling i Norrbotten. Färden fortsatte till Stockholm och Utrikespolitiska Institutet där han blev en omtyckt medarbetare.

Bengt fick kontakt med Bengt Andersson, legendarisk folkbildningskonsulent, som tidigare arbetade som bygdekursledare. Nu blev det Bengt Matti som fick ta över. Han åkte runt i länet och organiserade bygdekurser på mindre orter. Det var säkert inte alltid så enkelt eftersom verksamheten ofta måste bedrivas utan moderna pedagogiska faciliteter.

1969 började han på Kalix folkhögskola under den kände rektorn Carl Johan Sparrman. På folkhögskolan gjorde han sig känd som en lågmäld och försynt lärare med ytterst gedigna kunskaper. Många är de elever som pratade om Bengt med varmt hjärta. Han var närvarande och hade förmågan att få alla att känna sig betydelsefulla.

Många folkhögskolor utvecklade, vid den här tiden, fritidsledarutbildningar som skulle tillgodose kommuner och landsting med fritidsarbetare. Bengt kom att vara delaktig i den utbildningen under många år. Eftersom Malmfältens folkhögskola samtidigt startade en likadan utbildning föll det sig naturligt att skolorna samarbetade. Skolorna utbytte lärare bland annat inom friluftsområdet. Trots sina problem att ta sig fram väjde han inte för strapatser. Många gånger har vi suttit vid lägereldar och låtit oss imponeras av Bengts viljestyrka.

Mest tog sig samverkan uttryck i det så kallade FIN-projektet (Fritidsarbetare i Norrbotten) som var ett treårigt projekt som syftade till att kartlägga hela fritidssektorn i Norrbotten. I det projektet var Bengt visionären som försökte beskriva framtidens fritidssektor.

Efter pensioneringen från Kalix folkhögskola ägnade han sig åt folkbildningsprojekt av olika slag. Han skrev bland annat ett studiecirkelmaterial åt Luleå stift och länsstyrelsen med rubriken "Gott liv i Norrbotten". I samband med en annan känd folkbildares frånfälle, Östen Groth, bildades en stipendiefond med uppgift att uppmärksamma folkbildare på Nordkalotten. Med sina goda kontakter inom området var Bengt med om att utse stipendiater. Stipendiet har delats ut vid fem tillfällen i samband med Nordkalottkonferenserna som går av stapeln vartannat år. Bengt satt också med i Tornedalicas skriftkommitté.

De senaste åren var han synnerligen engagerad i kulturfestivalen i Korpilombolo som varje år samlar kulturutövare från när och fjärran. Vi är många som saknar Bengt. Inte bara som person. Han var också ett föredöme som folkbildare.

Harald Ericson

Kiruna