Socialstyrelsen är i färd med att ta fram nya riktlinjer för vården för hur man ska behandla människor med depression och ångest. Kritikerna menar att riktlinjerna negligerar andra behandlingar än KBT. I remissvaren hävdas att arbetet med riktlinjerna präglats av partiskhet, ovetenskaplighet, bristande kunnighet och toppstyrning. Flera psykologer skriver i ett gemensamt svar att riktlinjerna kan "dra skam och vanära" över Socialstyrelsen.

Lotta Lindgren är legitimerad psykoterapeut och handledare i Luleå, och tycker att de nya riktlinjerna är dåliga.

– Det finns många inriktningar som faller bort, så som bildterapi, existentiell terapi, och så vidare. Terapiformer där samtalet är viktigt. Det finns många duktiga KBT-psykologer, men den är manualbaserad. En väldigt styrd form.

Artikelbild

| Lotta Lindgren.

Riktlinjerna borde, enligt henne, skrivas så att patienten kan erbjudas en mer individanpassad behandling.

– Jag tycker man skulle öppna upp för att det ska finnas olika typer av behandlingar, precis som det finns olika typer av mänskligt lidande, människor är vuxna nog att själva komma fram till vilken metod som är bäst. Hela förslaget känns auktoritärt.

I riktlinjerna skrivs att medicinering med antidepressiva bör erbjudas även vid lindrig depression, något som Lotta Lindgren vänder sig emot.

– Det är helt vansinnigt, att Socialstyrelsen ska sitta och bestämma. Det man frågar sig är vem som köpt myndigheten. Läkemedelsindustrin kommer att tjäna på detta. Sverige har redan högst konsumtion av antidepressiva och nu ska man öka på det ännu mer.

Artikelbild

| Anders Berg

Gunnar Bohman är doktor och psykolog vid Stockholms universitet. Han är en av rösterna i den kanske skarpaste kritiken mot Socialstyrelsen. Han säger att det största problemet är att vården kommer att erbjuda färre behandlingsmetoder om riktlinjerna går igenom. Psykodynamisk terapi kommer att försvinna helt från den offentliga vården, till förmån för KBT, menar han. Skillnaden mellan metoderna är att något svår att formulera kortfattat, men han beskriver den så här;

– KBT handlar om att lära sig nya tankar som kan vara till nytta, medan psykodynamisk terapi fokuserar på den självbild och den omvärldsbild som man har, som kan vara begränsande.

Han säger att själva processen i framtagandet av riktlinjerna inte gått rätt till.

– Det har funnits två experter, som är forskare inom psykodynamisk terapi vars utlåtanden plockades bort och negligerades. Det är ett exempel på att arbetsprocessen inte varit korrekt.

Marie-Anne Björn, ordförande i Norrbotten för Riksförbundet för social och mental hälsa, är mycket kritisk till Socialstyrelsens förslag på nya riktlinjer. I hennes roll som ordförande möter hon ofta unga med psykisk ohälsa och hon menar att Socialstyrelsen stirrar sig blind på diagnoser istället för att fokusera på individen. Hennes kritik mot riktlinjerna handlar förutom behandlingsmetoderna om att individen glöms bort.

– Jag är en sån här som inte tycker att man ska sätta diagnos, hjälpa individen. Det spelar ingen roll om man har en diagnos. Idag tar det två år att få en diagnos, och då hade man kunnat hjälpa personen istället. Se människan!

Anders Berg är utredare på Socialstyrelsen och säger att riktlinjerna ska omarbetas.

– Vi har inte lyckats att nå ut i alla läger, eftersom denna bild (kritiken som lyfts i denna artikel red. anm.) är den som framför allt lyfts fram. Vi har tagit åt oss av synpunkterna och kommer att försöka förtydliga budskapen till slutversionen om att vi vill ha en ökad tillgång på psykologiska behandlingar inom vården.

Han säger samtidigt att socialstyrelsen gjort en bedömning av den vetenskapliga litteraturen och kommit fram till att just KBT har mer stöd.

– Vi pratar om metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet och där har vår uppgift varit att presentera de med starkast stöd. KBT har visat sig vara mer studerad och studierna av den håller generellt högre kvalitet.

På kritiken om riktlinjerna skulle öka användning av antidepressiva medel svarar han;

– Om det blir konsekvensen, har man inte läst riktlinjerna, helt och hållet. Det samlade budskapet är återigen att socialstyrelsen ser ett ökat behov av psykologisk behandling, för de flesta tillstånd vi nämner i riktlinjerna.