Spänningarna tilltar i statsbildningen som bygger på en efterkrigskompromiss mellan dess olika folkgrupper.

Preliminära resultat visar att Milorad Dodik får den bosnienserbiska platsen i landets tredelade presidentskap och han har själv hävdat seger. Dodik leder det ryssvänliga partiet SNSD som vill få till stånd en folkomröstning om huruvida den serbiska delen av landet – Republika Srpska – ska bryta sig ur Bosnien. Han har beskrivit landet som ett "misslyckat koncept" som ingen vill ha "förutom ett fåtal idealister".

Under valkampanjen har Dodik träffat Rysslands president Vladimir Putin och lovat att "enbart arbeta i Republika Srpskas intresse och till dess fördel".

Presidenter turas om

Det komplexa politiska systemet är en produkt av det krig som plågade Balkan i början av 1990-talet, där folkgrupperna inom forna Jugoslavien drabbade samman och över 100 000 människor dödades. Efter kriget delades Bosnien-Hercegovina upp i två halvor, där den ena sidan domineras av i huvudsak kristet ortodoxa serber och den andra av i huvudsak katolska kroater och i huvudsak muslimska bosniaker. Båda sidor har en hög grad av självständighet som hålls ihop av en svag, central administration där tre valda presidenter roterar och turas om att styra åtta månader åt gången.

Den kroatiska platsen går till mitten-vänster-kandidaten Zeljko Komsic, som besegrar nationalistkandidaten Dragan Covic, som också vill att Bosnien-Hercegovina ska splittras. Covic och kroatiska medier pekar anklagande mot bosniakerna. Muslimer "kan inte välja legitima representanter åt kroater", hävdar Covic. Den kroatiska tidningen Vecernij List är inne på samma linje med en rubrik som lyder "Muslimer har valt åt kroater".

"Respektera grundlagen"

Den bosniakiska platsen kommer att upptas av Safik Dzaferovic, från det konservativa partiet SDA. Efter segern uppmanar Dzaferovic alla parter att respektera grundlagen.

Förhandlingar mellan presidenterna kan nu komma att pågå i månader, anser experter.

(Miroslav) Dodik kommer att vara en obstruerande faktor, men presidentskapet har begränsad makt, säger Florian Bieber, professor i sydosteuropeiska studier vid det universitetet i Graz, Österrike, till AFP.
Han kan blockera, men inte tvinga fram några beslut.

I det parallella parlamentsvalet har de kroatiska, muslimska respektive serbiska nationalistpartierna rönt stora framgångar, enligt preliminära resultat från landets valkommission.