De hade precis flyttat in i sitt hus på Bergnäset när det hände.

– Vi hade varit och hjälpt svärföräldrarna, som höll på att flytta. Och när vi kom hem på kvällen var det jord överallt. Vi hade lagt ny jord på tomten och jag trodde först att det var elektrikern som hade hämtat något. Det var inte förrän sambon ropade att datorn var borta som jag förstod vad som hade hänt. Och sedan såg vi att en ruta i tvättstugan var sönder. Vårt hus är det sista på gatan och bakom det är det skog. Så det var väl enkelt för densom gjorde det att försvinna i mörkret efteråt, säger Sanna Rydén.

Hon tyckte det var obehagligt.

– När jag läst om folk som haft inbrott tidigare så har jag alltid tyckt att de överdrivit. Jag tänkte att det inte var hela världen. Men nu förstår jag dem. Det kändes väldigt jobbigt att någon hade brutit sig in i vårt hem, klampat runt och rotat igenom våra grejer, säger hon.

Hon uppskattar värdet på sakerna de blev av med den där kvällen i slutet av november 2015 till någonstans mellan 50 000 och 70 000 kronor.

– Inga större saker stals. Vår tv var till exempel kvar. Utan det vi blev av med var en dator, en ipad, en klocka jag hade fått av min sambo, som hade ett stort affektionsvärde för mig, smycken, en systemkamera, och en dunjacka. Känslan var att den som gjorde det hade dragit på sig jackan, fyllt en väska med alla lättsålda grejer som låg framme och sedan sprang därifrån, säger hon.

Inbrottet hemma hos henne och Robin förblev precis som många andra ouppklarat.

Men det hon tyckte kändes jobbigast var den efterföljande kampen för att få ut något på hemförsäkringen.

– Det var mycket tjorv. Försäkringsbolaget ville ha bilder eller kvitton på allt vi hade blivit av med. Vilket inte var så lätt då en del grejer var flera år gamla och datorn där vi hade de flesta av våra bilder hade stulits. Det tog också flera månader innan vi fick några pengar, säger hon.

Efter inbrottet skaffade hon och Robin ett inbrottslarm.

– Vi hade pratat om att skaffa ett larm redan innan, och begärt in offerter. Men vi höll på att renovera och tänkte att vi skulle vänta tills vi hade målat och tapetserat färdigt. Vi trodde ju inte att det skulle hända oss. Så vi kände oss ganska dumma. Men efter det hade installerats kände vi oss trygga igen. Och nu har vi ju lärt känna våra grannar. Vi brukar höra av oss till varandra varje gång vi ser något misstänksamt, säger Sanna Rydén.