Vi ser på ohälsotalen och säger att vi måste få ner dem, det kostar för mycket. Men vi pratar inte om varför det ser ut så här. Vilka är grundorsakerna? Rapport efter rapport visar att den psykiska ohälsan ökar år efter år i Sverige, framför allt bland unga, kvinnor och gamla människor.

Försäkringskassan uppger att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat med 159 procent mellan 2011 och 2016, det är en enorm ökning. Mer än en miljon svenskar äter antidepressiv medicin. Socialstyrelsens lägesrapport 2017 visar att den psykiska ohälsan ökat med 71 procent sedan 2011.

Många människor, cirka 40 procent av Sveriges befolkning, lider av någon form av psykisk ohälsa. De som inte är direkt drabbade genom egen psykisk ohälsa är indirekt drabbade eftersom man har kanske en anhörig som lider av psykisk smärta.

Den själsliga smärtan och det psykiska lidandet är svårare att se för det blotta ögat, än den fysiska sjukdomen. Det är sannolikt en orsak till att psykisk smärta för vissa anses som mindre problematisk än fysisk.

Vi har 1 500 självmord årligen i Sverige. Det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15 till 44 år. Trots att den psykiska ohälsan, framförallt depression och affektiva sjukdomar som manodepressivitet, skördar så många liv per år är knappast den psykiatriska vården högprioriterad.

Ångest och depression är svåra att mäta, bevisa och påvisa. Inga enkla blodprover eller mätningar kan bevisa att en människa verkligen lider av psykisk smärta.

Många människor betraktar fortfarande ångestattacker och depressioner som ett tecken på svaghet och självömkan. Ofta bemöts människor som lider av utmattningsdepressioner och andra psykiatriska tillstånd med rädsla och förakt. Man vågar inte tala om på sin arbetsplats vad man lider av, utan det är många förtäckta sjukskrivningar som magproblem och ryggvärk som egentligen handlar om psykisk smärta. Människor mår allt sämre och i all statistik ökar den självskattade psykiska ohälsan.

Tyvärr förminskar vi dessa sjukdomar och medicinerar ihjäl människor utan att angripa grundproblemet. Varför mår vi dåligt? Hur ska vi skapa ett samhälle där vi ser människor som hela människor med både kroppliga, själsliga och andliga behov? Hur kan vi bygga ett människovänligt samhälle där alla har rätt till ett gott liv?

Psykisk smärta måste i vården jämställas med fysisk smärta. Och vården måste få möjlighet och resurser att ge adekvat vård till dessa personer. Antalet psykiatriska vårdplatser har sedan 1996 minskat från 7 300 till 4 500. En stor minskning, samtidigt som larmrapporterna om ökad psykisk ohälsa ökar. Stora brister finns i samordningen mellan slutna och öppna psykiatriska vården. Uppföljning måste ske direkt.

BRIS årsrapport beskriver en ständig ökning av den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. Den grupp där självmorden ökar som snabbast liksom en ökad förskrivning av psykofarmaka handlar om mycket unga människor.

Bristen på pengar, forskning och resurser är akut. Men det enskilt största problemet handlar om attityder, värderingar och bristande respekt för människan som lider av psykisk smärta. Även psykiskt sjuka människor är människor med rätt till god vård.

Vi har alla skrapat grogrunden för ett samhälle där många hamnar i psykisk sjukdom och livslång ohälsa. En del av ökningen bygger sannolikt på sociala problem. Nedmontering av sjukförsäkringen och omänskliga krav på återgång till arbete. Ekonomiska problem och segregation, ökade klyftor i hälsa, ekonomiskt och socialt.

Vi har alla ett ansvar. Du, jag, eliten, politiken, etablissemanget, facket, arbetsgivarna och hela samhällsbygget. Vi har blivit ett mer slutet samhälle där klyftorna mellan människor i hälsa, ekonomi, utbildning och livsutrymme har krympt.

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden har ökat och omfattar numera bredare grupper. Hälsoklyftorna och utbildningsklyftorna har ökat dramatiskt. De ekonomiska klyftorna har ökat och fortsätter att öka. De mest utsatta har blivit ännu mera utsatta. Samhället har blivit mer segregerat med stora socialt utsatta grupper i förorterna. Glesbygden har halkat efter i utveckling, social service och möjlighet till ett bra liv för människor.

Vi måste som politiker våga ha visioner om vilket samhälle vi vill skapa. Vi måste se hela människans behov och lyfta samhällsfrågorna till en högre medvetandenivå. Försöka förstå vad det verkligen innebär att vara människa och se att vi alla hör ihop. Ingen tjänar på att några blir mer mer utsatta. Hälso- och sjukvården samt kommuner och landsting måste få ökade resurser och psykiatrin ska prioriteras mycket mer än idag. Vi måste satsa på fler vårdformer för psykisk ohälsa och ökat stöd till eget boende samt ökade möjligheter till psykoterapi.

Satsningen på 280 miljoner till unga med psykisk ohälsa är en bra början. Men så mycket mer måste göras! Vi måste fortsätta och intensifiera arbetet med att skapa en jämlik hälsa. Fortsätta det förebyggande hälsobefrämjande arbetet i kommuner och i regionen. Underlätta och öka samverkan mellan kommuner och landsting och andra aktörer. Prioritera jämställdhetsarbetet i kommunerna.

Vi måste överbrygga alla klyftor för framtiden! Se hela människans behov och lyfta samhällsfrågorna och politiken till en högre medvetandenivå.