Han är skogsförvaltare i Jokkmokks allmänning, där 900 skogsägare är delägare.

Nyligen sa regeringen nej till allmänningens överklagan av länsstyrelsens beslut att inte tillåta skogsavverkning i delar av de områden som kan bli reservat.

– Ja, men nu fortsätter vi diskussionerna med Naturvårdsverket och länsstyrelsen om hur gränserna ska dras i reservaten, säger Christian Rimpi.

Artikelbild

| Reservat. Allmänningen vill att viss skog ska gå att bruka, samtidigt som det tas hänsyn till naturvärdena.

Länsstyrelsen har beslutat om förbud mot avverkning fram till september 2018 i de tilltänkta områdena.

Vissa undantag har redan gjorts och Jokkmokks allmänning har fått genomföra avverkning, men på de aktuella områdena blev det alltså nej.

– Man har bara tittat på om länsstyrelsen hade fog att besluta om ett interimistiskt avverkningsbeslut utifrån naturvärden. Vi håller inte med om att hela de här områdena innehåller höga naturvärden.

Den viktigaste frågan för allmänningen är nu hur reservaten utformas till ytan.

– Att man inte lägger in det vi anser vara produktionsskog. Utan att det är de högsta naturvärdena som blir aktuella.

Produktionsskogar är de skogar som är skötta och brukade, berättar Christian Rimpi.

– Nu hoppas vi att dialogen går framåt. Vi har fått framföra våra synpunkter om hur gränserna ska dras. Vi är överens om runt 80 procent. Nu handlar det om några tusen hektar som vi tycker ska få fortsätta vara produktionsskog. Med ett anpassat brukande, säger Christian Rimpi.

Tanken är att skriva ett skötselavtal med myndigheterna där skogsägarna tar på sig att ta ett extra ansvar för naturvårdsvärdena.