Föreningen Norden är huvudarrangör av evenemanget. Övriga som finns representerade i arbetsgruppen är Tornedalsgillet, Traditionsföreningen i Norr för Svenska Frivilliga i Finland, Norrbottens regementes traditionsförening, Försvarsmuseum, Bodens kommun och Svenska kyrkan.

Temat för hela firandet är Tillsammans.

– Jag vill tolka det som att det betyder tillsammans med Sverige, säger Erling Molin.

Artikelbild

| Konsert. Markus Wargh kommer att bjuda på en pianokonsert i Mariakyrkan. Det blir den sista programpunkten på firandet - Finland 100 år.

Varför firar man Finland 100 år i Sverige?

– Jag som har en mormor från Finland och är tornedaling tycker att om man ska fira något annat land överhuvudtaget så är det Finland.

Varför?

– Därför att Finland och Sverige har hängt ihop i 600 år innan vi i kriget 1808-09 tappade våran östra rikshalva, vilket kanske finnarna är glada åt idag. Det finns en närhet till Finland och starka vänskapsband dit. Det är ett grannland som vi försökt att hjälpa under de här senaste krigen. Vi hade nog önskat att vi hade kunnat hjälpa dem mycket mer, säger Erling Molin.

Artikelbild

| Vita och Röda. Erik Grotenfelt, vit kommendör och författare, skrev till sin syster att han vid de första avrättningarna när männen var oerfarna sköt sista skotten själv. Ett år senare hade han tagit sitt liv.

Han påpekar att Sverige aldrig lyft vapen mot Finland såsom skett mot Danmark och Norge.

Förste intendent Thomas Roth från Finland kommer till Boden för att föreläsa om ländernas gemensamma historia under 700 år.

Artikelbild

| Ett grymt krig. Vid de blodiga striderna om industristaden Tammerfors dog fler än 24 barn under 15 år.

– Om jag inte går på något annat så går jag och lyssnar på den föreläsningen. Jag har läst hela historien och den är väldigt intressant, säger Erling Molin.

Läs mer om programmet i faktarutan.

Finlandsfrivillig-föreningen som Erling Molin själv tillhör firar alltid den 6 december i Haparanda på självständighetsdagen.

– Det är deras högtidsdag. Det var den 6 december 1917 som de förklarade sig självständiga. De låg under Ryssland sedan 1809. I Finland är det väldigt högtidligt. Om man är där och firar självständighetsdagen då är det mörk kostym och mörk klänning som gäller. Det är mycket traditionellt. De tänder alltid två ljus i fönstret.

Ljusen är alltid blå och vita och ska symbolisera hemmet och fosterlandet.

– De är sig själva nu efter så lång tid. Vi har ju som varit ”storebror”. Jag minns när vi hälsade på släktingar till mormor så var vi alltid finfrämmande när vi kom från Sverige. Nu har de utvecklats och gått om oss i vissa avseenden. De har bland annat bättre resultat i skolan. De har lagt storebrorskomplexet bakom sig och slår oss till och med i hockey. Inom idrotten är det en väldig kamp, men efteråt brukar förbrödringen vara stor, säger Erling Molin.

– Finland har fått kämpa för sin självständighet under många krig; Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget.

Men det värsta kriget tycker han var inbördeskriget efter att landet blev självständigt. Försvarsmuseet hade under våren en utställning om det.

–  Det var politiska fraktioner, men också en klasskamp. Det fanns en hungersnöd som kanske var grunden då man såg klasskillnaderna. Ett förskräckligt krig.