fakta
Sammanställning
missbildningar åren 1989-2009, i procent
µ Åren 1989-1995 1996-2002 2003-2009
Haparanda kommun 4,1 4,0 3,9
Norrbottens län 4,1 3,6 3,2
Riket 3,7 3,5 3,6
µ Karin Källéns tolkning av betydande missbildningar åren 1989-2009 i procent
Haparanda kommun 2,1
Norrbottens län 2,3
Riket 2,2
µ Till socialstyrelsen skall missbildningar av exempelvis övertaligt ytteröra, gälgångsfistel, medfödd hjärtmissbildning, extra lillfinger, stramt tungband, simhud mellan tårna och missbildningar av hud överhuvudtaget inte rapporteras (enligt riktlinjer uppdaterade år 2009).
Källa: Socialstyrelsen
NSD berättade för ett år sedan att miljöforskare Gunnar Lindgren och professor Lennart Hardell varnade för att flera av utsläppen kan orsaka missbildningar.
Samtidigt visade det sig att det förra året föddes fem barn, av 80 i Haparanda, med någon form av skada som inte gick att koppla genetiskt, enligt Norrbottens läns landsting, Socialstyrelsen, och THL i Finland.
Koppling till Outokumpu
Forskarna ansåg att det var en anmärkningsvärt hög siffra. Enligt vad NSD erfar har flera av dessa fall en koppling till Outokumpu.
Kommunalrådet Gunnel Simu (S) har sedan dess besökt mödravården och öppna förskolan för att lugna oroliga föräldrar, och
i går kungjorde Gunnel Simu att hon varit i kontakt med Socialstyrelsen och publicerade på såväl Facebook som på Haparanda kommuns hemsida att det inte finns någon ökad frekvens av missbildningar i Haparanda.
Socialstyrelsens Karin Källén, som står för den analys som Gunnel Simu publicerar, har flera gånger sagt att "gravida kvinnor förtjänar att sova lugnt om natten" och Gunnel Simu har upprepat "vem vill nu bo i Haparanda".
Nu dammar Haparanda kommun av gammal statistik över missbildningsfrekvensen och betonar sorterade siffror.
Förra året föddes fem barn med icke genetiskt kopplade skador
i Haparanda, fyra av dessa barn bedömdes ha allvarliga skador och det är, enligt NLL, lika många barn som i de större städerna Boden, Gällivare och Kiruna tillsammans. Dessa siffror var inte separerade i genetiskt kopplade skador och inte.
Högre än riket
Statistik från Socialstyrelsen visar att Haparanda under de drygt 20 senaste åren konstant legat på en missbildningsfrekvens högre än riket och Norrbottens län. 4,0 procent för Haparanda, 3,7 för Norrbotten och 3,6 procent för riket.
Från statistiken går det också att utläsa att missbildnings-
frekvensen i Norrbotten sjunker.
I både Norrbotten och Haparanda var andelen barn med missbildningar 4,1 procent mellan åren 1989 och 1995. Mellan åren 2003 och 2009 hade siffran sjunkit
rejält i Norrbotten, till 3,2 procent.
I Haparanda var siffran 3,9.
Utsläpp kan skada
Enligt Socialstyrelsen föds ett till två av 100 födda barn varje år med missbildningar i Sverige. Majoriteten av dessa går att koppla
genetiskt och i Sverige finns det inte någon känd forskning vad gäller missbildningar orsakade
av miljöpåverkan och det enda som är klart i fallet Haparanda är att utsläppen kan ge missbildningar.
I analysen till Gunnel Simu har Karin Källén redovisat den totala statistiksiffran på 3,9 procent, men också sorterat ut missbildningar som hon anser är "lindriga tillstånd " och efter den utgallringen är Haparandas siffror betydligt bättre, 2,1 procent för Haparanda och 2,2 procent för landet.
Tycker du att det är rätt att bedöma vilka missbildningar som ska räknas i Haparanda och vilka som inte ska det?
- Absolut, jag har fått uppgiften att seriösa forskare inte tar med en knöl på örat, säger Simu.
Varför visar ni inte upp de verkliga siffrorna för missbildningsstatistiken?
- Det här är de verkliga siffrorna, säger Gunnel Simu.
Vill utreda vidare
Länsstyrelsen, ett forskarteam från Luleå tekniska universitet, miljöforskare Gunnar Lindgren och professor och expert på ämnens skadlighet Lennart Hardell och en rad andra anser att miljön i Haparanda och utsläppens verkningar bör utredas vidare, inte minst med tanke på att utsläppen nu ökar.
Publicerad 03 oktober 2012 06:00
Uppdaterad 08 oktober 2012 10:58