Det är oroande för den svenska skolans långsiktiga utveckling att man inte uppskattar och premierar erfarenhet och kontinuitet.

Ska svensk skola kunna klara utmaningen med lärarbrist och kvalitetsproblem, så måste man slå vakt om de erfarna lärarna. De utgör ryggraden i skolan, de kan rutinerna, de har kollen och personkännedomen. Det gäller att ta tillvara, uppskatta och premiera dessa lärares engagemang, erfarenhet och kompetens. En erfarenhet och kompetens som är nyckelfaktorer för att till exempel vara mentor för nya lärare. Att våra skolor kan behålla erfarna skickliga lärare gynnar ytterst eleverna!

Men just dessa lärare, som har arbetat länge på samma skola, tjänar istället ofta sämre än de som nyligen börjat där. Många äldre lärare vittnar om hur de halkar efter lönemässigt. En granskning av tidningen Skolvärlden visar att äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som, trots att de har mindre erfarenhet, får högre lön. Ofta kan det skilja uppåt fyra tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs.

Många av skolans arbetsgivare är dumsnåla! Istället för att satsa på att bygga en lönestruktur som gör det möjligt för alla lärare att ha en positiv löneutveckling genom hela yrkeslivet, så gör arbetsgivare punktinsatser. De tror att man genom kortsiktig budgivning om nya lärare kan få kompetens, men åsidosätter att långsiktigt säkra kompetensen. Man satsar inte på de lojala lärarna. Den kontinuitet, kvalitet och trygghet som de befintliga lärarna har levererat värdesätts inte. Arbetsgivare borde i högre utsträckning premiera erfarenhet och ansvarstagande.

Tittar vi på löneutvecklingen för lärare i Norrbottens kommuner ser vi i LR:s löneranking för 2017 att 3 av de 10 sämst rankade kommunerna i landet finns i Norrbotten. Det gäller Kiruna, Jokkmokk och Övertorneå. Om man även tittar på löneutvecklingen de senaste 3 åren finns Övertorneå och Kiruna kvar på listan för de 10 sämsta kommunerna i landet och där hittar man även Arjeplog och Kalix.

När vi analyserar lönestatistiken i större kommuner som Luleå och Piteå ser vi tydligt att lärares löner stannar av efter 15-20 år i yrket och en sådan erfaren lärare kan ligga på en något högre lön än en nyanställd oerfaren lärare. Det kan röra sig om så lite som en dryg tusenlapp. Det är mycket oroväckande, eftersom det är just dessa erfarna lärare som Luleå behöver vara extra rädda om. I synnerhet då det är just dessa trotjänare som bl.a. handleder oerfarna och obehöriga kollegor för att förse våra elever med så kvalitativ undervisning som möjligt, samt medverkar till korrekta bedömningar och rättssäker betygssättning i Luleås skolor.

I länet har vi lärarbrist men ännu är den inte i närheten av den brist många kommuner i landet har men om det inte satsas på lärarna och då även på de erfarna lärarna kommer lärarbristen att kulminera även här. Lärare kommer att sluta arbeta som lärare och en ökning av detta ser vi redan nu.

Lärare som väljer att fortsätta undervisa och utbilda eleverna på samma skola ska inte missgynnas i sin löneutveckling. Bra arbetsgivare förstår att de har ett ansvar för att rekryteringen fungerar även långsiktigt. Det betyder bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling för alla lärare på skolan.

Dessutom kan man spara in på höga rekryteringskostnader för nya lärare. Enligt beräkningar från Norrköpings kommun ligger kostnaden på drygt en kvarts miljon kronor per rekrytering. Den största delen utgörs av en minskad effektivitet under den ofrånkomliga inskolningstiden, samt tidsåtgången för handledning på olika nivåer.

Detta ska alltså ställas mot värdet av att behålla erfarna och legitimerade lärare. Parallellt med löneökningar för alla måste arbetsgivarna också göra bredare satsningar för att bli attraktiva lärararbetsgivare. Det handlar om investeringar i arbetsmiljö och fortbildning. En klok arbetsgivare ger sina anställda en god arbetsmiljö och möjligheter att utvecklas.

Det handlar om att ge lärare rätt förutsättningar, rimlig arbetsbörda och bra lön för att de ska fortsätta och känna sig uppskattade. Det är viktigt i tider av alltmer akut lärarbrist.