LEDARE I ett pressmeddelande läser jag om en intressant forskningsrapport från SNS (Studieförbundet Näringsliv Samhälle). Rapportförfattaren Gøsta Esping-Andersen skriver om ”Families in the 21st Century” och konstaterar att familjemönstren förändras i hela västvärlden.

En växande andel barn växer upp i hushåll med ensamstående lågutbildade mödrar, vilket även innebär att allt fler barn växer upp i ekonomisk utsatthet.

De skandinaviska länderna har dock lyckats att hålla barnfattigdomen på en betydligt lägre nivå än andra jämförbara länder. Det beror bland annat på att lågutbildade kvinnor och ensamstående mödrar förvärvsarbetar i betydligt högre grad än i övriga västvärlden.

I USA arbetar endast 35 procent av de ensamstående mammorna, att jämföra med 80 procent i Danmark.

”Den skandinaviska välfärdspolitiken med utbyggd barnomsorg med hög kvalitet och en generös föräldraförsäkring gör det möjligt för ensamstående mödrar att förvärvsarbeta. Det är det enskilt viktigaste skyddet mot barnfattigdom”, säger Gøsta Esping- Andersen.

Noterbart är även att den jämställdhetsinriktade familjepolitiken i Skandinavien medverkar till stabilare familjebildningar. Allt fler gifter sig, relationerna blir starkare och födelsetalen stiger.

Familjesammanhållningen verkar stärkas av jämställda förhållanden och av att både mannen och kvinnan arbetar.

I Tyskland och Sydeuropa, som har valt en annan familjepolitisk väg, ser vi den motsatta utvecklingen. Där finns en trend med en svagare ställning för familjen, lägre födelsetal, fler singelhushåll och ökad skilsmässofrekvens – i synnerhet i socioekonomiskt svaga grupper.

Rapportens resultat är ett gott betyg åt den svenska familjepolitiken. Utbyggnaden av barnomsorgen – i kombination med en ordentlig föräldraförsäkring – har varit en succé för både barnen, deras föräldrar och det svenska samhället.

Enligt Esping-Andersen går det inte att hitta några negativa effekter av att växa upp i en jämställd familj med två förvärvsarbetande föräldrar.