Har i juli haft förmånen att få förnya mina kunskaper om Nato, då jag som en av två svenskar deltog i Natos parlamentariska församlings program för nya parlamentariker.

Snabbt insåg jag att min bild av organisationen från mitten av 90-talet var föråldrad.

Självfallet hade de senaste 20 årens omfattande förändringsprocesser i den säkerhetspolitiska miljön i och omkring Europa präglat Nato och förändringarna har varit djupgående.

Nu är gamla Warszawapaktsländer medlemmar och Ryssland är partner liksom Sverige. Just inslaget av östeuropéer var stort och de innehar nu betydande poster inom organisationen.

Natos roll som transatlantisk försvarsallians med ömsesidiga försvarsgarantier består men verksamheten har ändrat karaktär. Internationell militär krishantering har i praktiken kommit att bli dess huvuduppgift.

Genom säkerhetsfrämjande samarbete och genom utvidgningarna till nya medlemsländer har Nato spelat en viktig roll för främjande av demokrati, stabilitet och säkerhet i Europa, inte minst på Balkan.

Nato har på senare år fått en mer global roll genom den omfattande militära krishanteringsinsatsen i Afghanistan och fördjupade samarbeten med länder i Mellanöstern och Asien.

Utvecklingen har bidragit till att Nato blivit en allt mer politisk organisation.

Faktum är att man knappt ser militär personal på Nato- högkvarteret utan det är främst diplomater och tjänstemän som verkar där.

Sverige har sedan flera år ett omfattande och väl utvecklat samarbete med Nato inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF) och de insatser där vi deltar. Det sker på den militära alliansfrihetens grund och utifrån svenska intressen och behov.

För Sverige är behovet av att utveckla det civila beredskapsarbetet för att bättre kunna hantera katastrofer och kriser samt att utveckla Försvarsmaktens förmåga att samverka i krishanteringsinsatser.

Nyligen i media har debattörer sagt att vi inte får reta upp ryssen genom att låta Nato öva i Norrbotten, ett tecken på att Nato-bilden i Sverige fortfarande präglas av det kalla kriget.

Vi behöver en debatt om Sveriges roll i Nato som kretsar kring vårt behov av inflytande över de aktiviteter vi genomför tillsammans med Nato i egenskap av truppbidragare och partnerland samt kring hur det europeiska-transatlantiska samarbetet skall utvecklas för fred och säkerhet.

Sommarhälsningar!