Hittills har jag bara associerat en sak med bilverkstaden och reservdelshandlaren Mekonomen. En tjatig låt i radioreklamen: "Me-ko-noo-men!"

Nu har jag fått en sak till att associera företaget med: Kapitalism som inte försöker gömma sig bakom fina ord.

I förra veckan presenterade Mekonomens sitt resultat för det andra kvartalet 2011. Vd:n Håkan Lundstedt passade på att önska sig mer lågkonjunktur.

"För vår del hoppas vi att det blir ännu sämre. Lite svagare marknad och en lägre konsumtion gör att vi får svagare konkurrenter och kan ta riktigt stora kliv. Mekonomen-konceptet är som allra bäst när det är oro i världen och kunderna börjar prioritera sina plånböcker."

PR-konsulten Birger Östberg var den första att uppröras:

"Lundstedt uppvisar en total brist på empati för de som drabbas: människor som ser sina besparingar försvinna eller förlorar sina arbeten. Samma människor som också ofta är Mekonomens kunder", sa Östberg till Resumé.se.

Lundstedt beklagade snabbt sitt uttalande. Det var "illa formulerat".

"Andemeningen i mitt uttalande var att Mekonomen står starkt i en tid av ekonomisk avmattning, med en möjlig lågkonjunktur som följd."

Han hade inte behövt förklara det för mig. Version ett och version två är bara olika sätt att säga samma sak. Vissa företag tjänar på hur ekonomisk oro drabbar samhällen och människor.

Under finanskrisen 2008/2009 ökade vinsten för Hennes & Mauritz. Folk köper självklart billigare kläder i sämre tider.

"Vi har inte sett en nedgång komma så fort och så starkt tidigare och det sker över hela världen samtidigt. Det är utmanande för oss men det ger oss också möjligheter", sa H&M:s dåvarande vd Rolf Eriksen.

Han visade en större respekt för de drabbade än Mekonomens vd gör nu.

Å andra sidan kan jag inte låta bli att känna ett visst mått av tacksamhet för Lundstedts uttalande. Äntligen en företagsledare som utan omsvep säger som det är. Som visar kapitalismens största nackdel för vanliga människor: att det alltid finns någon som tjänar på sämre tider och fattigdom.

När vissa förlorar pengar, finns det andra som vinner.

Slutsatsen av det måste bli att den gemensamma välfärden, med starka sociala skyddsnät, ska försvaras. Marknadsekonomin må vara det enda sättet att driva ett modernt, demokratiskt samhälle. Men marknaden kan inte vara oreglerad. Samhället måste etablera en motkraft som utgår från det självklara:

Människan i centrum. Oavsett goda eller dåliga ekonomiska tider.