I Gammelgården i Södra Sunderbyn är de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten samlade för att summera den gångna hösten.

Sven-Erik Bucht, Haparanda, har tagit med sig gitarren och ackompanjerar de övriga i gänget när de sjunger Triads fina jullåt "Tänd ett ljus".

"Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen. Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på", sjunger de sex riksdagsledamöterna unisont.

"Vi vill skicka en julhälsning till norrbottningarna. Det går bra för Norrbotten. Men alla har det inte bra i Sverige eller Norrbotten", inleder Bucht.

Nyligen besökte han arbetsförmedlingen i Piteå. Där vittnade personalen om att den allt oftare utsätts för våld och hot.

"Vi får samma bild från socialkontoren och försäkringskassorna. Den hopplöshet som många människor känner kan övergå i hat och våld", säger Bucht.

Han och övriga i S-gruppen efterlyser mer solidaritet och en politik som inte bara tänker på dem som redan har det bra.

Karin Åström, Överkalix, som ingår i riksdagens näringsutskott, har samma känsla och vill ha en aktivare näringspolitik för att få bättre fart på arbetsmarknaden.

"Jag och Tomas Nilsson från Gällivare ingår i Socialdemokraternas arbetsgrupp för mineral- och gruvfrågor. Det finns en rad frågor som behöver lösas för att gruvindustrin ska kunna fortsätta att utvecklas, exempelvis infrastrukturen och kompetensförsörjningen", säger Åström.

Hon pekar på att gruvnäringen även har stor betydelse för andra delar av länet och näringslivet

"I Överkalix finns små verkstadsföretag som expanderar tack vare det som sker runt gruvorna i Pajala och Gällivare", berättar hon.

Leif Pettersson, Boden, är ledamot i trafikutskottet i riksdagen. Han konstaterar att Norrbotniabanan har varit ett hett ämne under hösten, men betonar att det finns andra frågor som är minst lika viktiga.

"Vårt krav är att det ska finnas fungerande telefoni och bredband för alla människor i Sverige. Det gör det inte i dag. I princip hela Pajala har haft stora problem under hela hösten", säger han.

Det skapar oro bland många äldre och sjukliga som behöver fungerande trygghetslarm och telefoner.

"Men även näringslivet drabbas. Om du ska kunna utveckla företag i glesbygdskommunerna måste du kunna kommunicera med omvärlden", understryker Pettersson.

Maria Stenberg, Arjeplog, sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Hon är kritisk mot det hårdnande klimatet i arbetslivet.

"Regeringen bjuder en bitter julgröt till många. Ska vi ha ett bra samhälle bara för dem som producerar 200 procent? Ska vissa ha allt? Ska det inte finnas någon rättvisa för den som är sjuk eller arbetslös? Ska unga kvinnor fungera som vår tids daglönare med korta påhugg och visstidsanställningar?", undrar Stenberg.

För Maria Stenberg handlar Socialdemokraterna syn på A-kassan om både rättvisa och rationalitet.

"A-kassan ska fungera som både en omställnings- och inkomstförsäkring. Du ska kunna överleva när du hamnar mellan två jobb", betonar hon.

Även Tomas Nilsson, som vikarierar i riksdagen under Fredrik Lundh-Sammelis föräldraledighet, är bekymrad över neddragningarna i A-kassan och sjukförsäkringen.

"Cancerpatienter ska inte behöva oroa sig för ekonomin. Det gör dem inte friskare", säger Nilsson.

Han vill tända ett ljus för alla de personer som han möter i sin vardag och har svårt att få privatekonomin går ihop.

"Det finns beräkningar som visat att den rikaste tiondelen har tjänat stort på regeringens politik. Men den tiondel som har lägst inkomster har fått det sämre. Klyftorna ökar", framhåller Nilsson.

Hannah Bergstedt, Svensbyn, kommer också i kontakt med de växande klyftorna i sitt arbete i riksdagens civilutskott.

"Antalet vräkningar av barn har ökat de senaste åren. Nu vill vi ha en lag som tvingar fastighetsägare och hyresvärdar att anmäla vräkningar av barnfamiljer till socialtjänsten innan vräkningen verkställs", säger hon.

En annan fråga som engagerar Bergstedt är möjlighet till skuldsanering för personer som riskerar att få hela sin ekonomi raserad.

"Det berör inte bara arbetslösa och långtidssjuka, utan också familjer som drabbas av dödsfall, separationer eller konkurser. Omkring 400 000 personer i Sverige är överskuldsatta. ", framhåller Hannah Bergstedt.

I opinionsmätningarna har det varit tungt för Socialdemokraterna den senaste tiden. Men S-ledamöterna från norr är övertygade om att det går att vända trenden.

"Ge oss bara chansen att tala om vår politik och våra värderingar", säger Leif Pettersson.

Så är det nog. Starkare fokus på politik och ideologi - mindre på personsnack - kan lyfta partiet.

Det borde finna en grogrund för S-idéerna. Många svenskar har antagligen samma känsla som S-ledamöterna, att något håller på att gå sönder i Sverige.

Vi ser det i arbetslöshetstalen, socialbidragsstatistiken, utförsäkringarna och i form av växande inkomstklyftor.

De borgerliga ledarskribenterna skryter om finansminister Anders Borgs utmärkelse i Financial Times. Men i Borgs Sverige finns samtidigt 220 000 fattiga barn, 377 398 arbetslösa och 277 465 socialbidragstagare.

Det är dessutom inte ett problem bara för de individer som berörs. Det är ett gigantiskt samhällsproblem.

Vi får alla betala ett socialt och ekonomiskt pris när människor slås ut och hamnar utanför. Det blir oroligare och mer våldsamt på gator och torg.

Därför borde det finnas en framtid för de politiska rörelser som talar om ett mer sammanhållet och jämlikt Sverige.

Vi lever i ett av världens rikaste länder och borde ha råd att hålla oss med välfärdssystem som gör att människor inte trillar mellan stolarna.