Det beskedet lämnade Niklas Olausson till Sporten vid lunchtid.

– Jag mår bättre – men inte tillräckligt bra. Jag har fortfarande feber, säger den 31-årige kaptenen.

Ett tungt avbräck för Luleå Hockey som alltså får klara sig utan den spelare som har varit lagets hetaste hittills under SHL-upptakten. Han ligger exempelvis tia i poängligan med 7 poäng (3 mål och 4 assist) på sju matcher. Utöver det har Olausson fått en hel del positiv kritik från både fans och hockeyexperter.

– Jag är ganska nöjd med hur jag spelat. Men jag tycker fortfarande att det kan bli bättre.

Men du har ju fått väldigt positiv kritik. Hur ser du på det?

– Det blir alltid lite så när man gör poäng. Då blir man hyllad på det sättet.

Så vad behöver du förbättra?

– Jag tycker att vi skapar mycket utan att få maxutdelning. Men i och för sig vet jag att det kommer att komma tyngre perioder när poängen inte trillar in. I slutändan är jag ändå hyfsat nöjd med inledningen – men man vill ju alltid göra mer.

Men det är ju inte bara på grund av poängskörden du får fin kritik, du har även lovordats för dina insatser i det stora hela. Har du utvecklat ditt spel?

– Sedan jag kom till Luleå för åtta år sedan känner jag att jag kan bidra i andra delar av spelet. Förr var det mer: "Poäng, poäng, poäng". Nu kan jag vara väldigt nöjd med min insats utan att ha gjort mål eller assist, säger han och fortsätter:

– Det spelet hade jag inte tidigare. Då handlade det mer om offensiven och för mycket chansgrejer och risk. Sådana saker har jag vägt bort, även om jag givetvis fortfarande kan göra misstag.

Hur ser du på lagets inledning av SHL?

– Som lag har vi ändå gjort det bra, trots att vi inte har tagit några trepoängare. De tre senaste matcherna har vi visat att vi är på rätt väg. Det är en lagsport och när laget har gått bra har det även känts bättre för mig personligen.

Från läktarhåll har det sett ut som att du ser rappare ut under rören. En synvilla eller sanning?

– Ja, jag känner mig pigg. Man får nog gå tillbaka till förra säsongen när jag spelade i Kärpät för att förklara mig. Jag var ju ryggskadad där och tvingades vila ganska länge. Kärpät hade haft en liknande skada på en spelare året innan och de ville att jag skulle rehabiliteringsträna i närmare tre månader, säger Olausson och fortsätter:

– Där och då tyckte jag att det var alldeles för lång rehab. Jag ville spela mycket, mycket tidigare. Men jag har Kärpät att tacka för mycket. Ända sedan dess har jag känt mig fräsch i ryggen.

Du har inte känt av något alls sedan dess?

– Jag tror inte jag har missat någon sommarträning och jag har inte haft några skavanker alls. Jag har kunnat göra allt och det har gett utdelning. Man tränar inte bara på skoj under sommaren – man tränar ju för att bli bra på hockey. Och kan man köra allt, utan att vila från övningar och köra rehab, så blir man bättre. Det säger sig självt, säger han och fortsätter:

– Men alla skriverier kan jag inte bry mig om. Det har det bara gått sju omgångar och det är 45 matcher kvar. För mig handlar det om att hålla i det här – både vi som lag och jag själv. Vi måste lägga ned det jobb som krävs – varje dag.

Men känslan är att du har överträffat folks förväntningar. Hur känner du?

– Det är lite både och. Jag ska inte sticka under stol att jag har fått en bra start. Men efter att jag lämnade Luleå har jag dels haft lite skador både i Schweiz (Biel-Bienne) och Finland (Kärpät), säger Olausson och fortsätter:

– Folk kollar nog på min poängskörd när de ska se hur det har gått för mig utomlands – det är nog så det funkar. Men många kanske inte har koll på att jag kom till ett schweiziskt lag som var väldigt nederlagstippat – folk och journalister skrattade när vi sa att vårt mål var slutspel. Men vi lyckades ändå med det och jag hade en jättebra förstasäsong – och gjorde en del poäng också (31 poäng på 37 matcher).

Men du hade en bra säsong i övrigt?

– Ja, jag gjorde nog en av mina bättre säsonger spelmässigt. Det är lätt att se en match i Coop Arena och bestämma om en spelare är bra. Men jag vet inte hur många som har sett mig spela under de senaste tre åren. Det kan lätt bli så att man får fel uppfattning.

Hur ser du på fortsättningen av säsongen?

– Det gäller att hålla i det här. Jag kan inte förvänta mig en poäng per match i snitt. Men jag ska hjälpa laget att vinna matcher. Sen om jag gör tre eller ingen poäng i varje match spelar mindre roll så länge vi gör bra insatser. Mitt mål är att bidra så pass mycket att laget tar många poäng, säger han och fortsätter:

– Det känns som att det finns mer att ta av från alla spelare i laget. Vi kan bli ännu bättre och det känns som att vi är på rätt väg.

Du är ny lagkapten i Luleå. Har det gett dig självförtroende?

– Nä, men jag gillar överlag att få vara med i processen. Det har jag ju fått vara som assisterande tidigare säsonger i Luleå. Jag trivs med ansvar och tycker att det är roligt att vara med och utföra de matchplaner som tränarna sätter upp för oss. Där har vi som är ledare ett stort ansvar, säger han och fortsätter:

– Sedan är vi många i laget som är med och bidrar. Det är inte bara jag – vi är många som är med och försöker hjälpa varandra. Både unga och gamla.

Vi har pratat lite om ryggen. Men vad är det egentligen som har varit problemet med din rygg under tidigare säsonger?

– Det är en diskbuktning. Det är jättevanligt, men vissa kanske inte känner av att den ligger och klämmer på en nerv. Men jag har haft problem med den redan sedan Västeråstiden (2008/2009), säger Luleåkaptenen.

– Men så bra som jag känner mig nu har jag inte känt mig på senaste tio åren.

Det är mycket positivt snack. Men det finns negativa bitar att kolla på också – din tekningsstatistik till exempel. Du vinner bara 39,19 procent av tekningarna i SHL. Hur ser du på det?

– Det är ju bedrövligt – det är bedrövligt.

Dina lagkamrater Joey Hishon (68,06%) och Andreas Falk (65,56%) ligger tvåa och fyra i tekningsligan. Totalt sett är det bara Malmö som har bättre tekningsstatistik som lag. Kommentar?

– Alla bidrar med olika. Nä, men det är för dåligt av mig – alldeles för mycket upp och ner. Någon match har jag legat på 70 procent och i någon på 20.

Vad beror det på?

– Många säger att det handlar om inställning. Men jag vill vinna varje tekning – men det krävs nog en talang inom det också. Det är ju inga tillfälligheter att det är samma killar där uppe år efter år. Kollar man på Falk och Joey så kommer de rätt till pucken väldigt ofta.

– Sedan handlar det mycket om självförtroende, psykologi och träning. I Luleå tränar vi mycket tekningar – det är en viktig del i spelet. Vinner du en tekning så får du börja med pucken.

Du har ju hyfsade killar att träna mot?

– Ja. Och jag brukar vinna över båda (skratt). Men helt allvarligt borde jag kunna bli bättre. Nu är jag 31 år och vinner fortfarande inte tillräckligt många tekningar trots att jag studerar noga hur jag ska utvecklas. Jag lovar att försöka ändra på min statistik den här säsongen.

Du skrev ett ettårskontrakt med Luleå Hockey inför säsongen. Är det inte dags att börja förhandla när du har sju poäng på sju matcher?

– (Skratt) Jag vet inte. Jag skrev ju ett år för att vi skulle få känna på varandra. Det är ny ledning och så vidare. Men kontrakt är inget jag funderar på just nu – det känns för tidigt och mycket kan hända. Det är det svaret du får.

Är det inte att du tar det nu när du är het? För om du väntar med förhandlingen till en tyngre period kanske Luleå kan peka på statistiken och säga: "Kolla här, vad hände där?". Eller?

– Då får Luleå gör det (skratt).