Max Wiik & Peter Lindvall

Basketbloggen

Genomgång: BC Luleå-Uppsala

Det lackar mot kvartsfinal mellan BC Luleå och Uppsala Basket.

Luleålaget är alldeles uppenbarligen favorit i sammanhanget. Man avslutade grundserien med 13 raka segrar och tag andraplatsen. Uppsala blev sjua.

Jag tänkte försöka bryta ner de två motståndarna i mindre bitar. Jämföra deras styrkor och svagheter. Jag har valt ut spelare som lirar över tio minuter per match för sina lag.

GUARDER, BC LULEÅ.

Toni Prostran. En bolldominant guard som trivs med bollen i sina händer. Gör sina flesta poäng från trepoängslinjen och vill spela pick och rull med Jaraun Burrows så ofta som möjligt. Är klart sämre på att hitta ut till skyttar från P&R än att lirka fram lädret till Burrows. Men trots allt: P&R med Burrows är ett otroligt svårstoppat vapen.

Hans floater är oväntat lågprocentig. Även nära ringen. Eftersom han letar trepoängsavslut hamnar han stundtals i situationer när han tvingas passa mitt under ett skott. Resulterar ofta i turnover.

Nyckelstatistik: 7,7 assist/match. 3,4 turnovers/match.

Christopher Ryan. Vindsnabb guard som antingen gör sina poäng genom coast to coast-attacker eller genom att bli framspelad vid cuts mot korgen. Få spelare i ligan hänger med i hans högerdrive.

Hamnar ofta ute i hörnen och blir spot up-skytt vilket han inte alls trivs med. Får inte heller nog med bollar under snabba uppspel och blir stundtals osynlig i BC Luleås offensiv. En stark bollförsvarare som kan försvara allt från position ett till tre. Gillar inte alls att skjuta halvdistansskott där hans procent är låg.

Nyckelstatistik: 59,2 procent på tvåpoängare. Har totalt skjutit åtta midrangeskott under säsongen. Satt tre av dem.

Adam Rönnqvist. Atletisk guard som har det bästa trepoängsskottet i ligan. Skjuter lika bra från dribbling som från catch and shoot. Tar sig relativt enkelt till ringen - men har ibland svårt att sätta dit bollen i trafik. Troligen på grund av hans längdundertag.

Har utvecklats till en bättre försvarsspelare än tidigare. Har svårt mot större och tyngre guarder som exempelvis Charles Barton.

Nyckelstatistik: Skjuter 49,7 procent från trepoängslinjen.

GUARDER, UPPSALA BASKET

Andreas Person. Mer atletisk guard än han ser ut. Har blivit en bättre trepoängsskytt genom åren och trivs med att skjuta från studs. Men i mitt tycke är han inte nog bra från trepoängslinjen för att ha det som sitt största hot. Hans spänst och snabbhet tillåter honom att ta bollen till ringen med framgång. Gör det dock alldeles för sällan.

Har hög studs och kan vara turnoverbenägen. Han har även en historia av att skada sig vilket också får anses som en svaghet.

Nyckelstatistik: 1,5 steals/match.

Jonathan Person. Riktigt bra försvarare. Främst på boll. Precis som sin bror tar han bollen till hålet med fördel. Även en helt okej midrange-skytt. Men från trepoängslinjen är han inte alls stabil vilket hämmar hans drivemöjligheter.

Person är ingen playmaker. Snarare en bollflyttare med defensiven som sin främsta kompetens.

Nyckelstatistik: Tar i snitt 7,8 tvåpoängare/match. Skjuter 21,3 procent från trean.

Mannos Nakos. En kort late bloomer som gör sin bästa säsong i basketligan. En bra trepoängsskytt som inte har problem med att ta ännu ett stag bak och avlossa. Nakos är dock i princip ofarlig innanför just trepoängslinjen. Han har längdundertag mot nästan alla i ligan och är inte atletisk nog att kunna avsluta med kontakt.

Nyckelstatistik: Skjuter 4,4 trepoängare/match. Sätter 35,8 procent av dem.

FORWARDS, BC LULEÅ

Nikita Meshcheryakov. En forward med rörligheten som sin stora styrka. Kan ta sig upp på breaks och är hyfsat användbar defensivt. Kan kliva ut på golvet och försvara samt hantera lite större spelare.

Offensivt har Meshcheryakov dock stora svagheter. Skjuter inte bra från trepoängslinjen och är otroligt vänsterhänt. Har egentligen inga moves från dribbling och är inte särskilt högprocentig runt ringen.

Nyckelstatistik: Snittar 3 fouls/match på 17 minuter i snitt.

Anton Saks. Smart forward som är lysande i spelet utan boll. Har börjat få tillbaka självförtroende efter lång frånvaro från spel och träning. En bra returtagare som kan göra lite allt möjligt. Slitvarg.

Saks har dock svårt för touchen runt ringen fortfarande. Hans attackerar från trepoängslinjen slutar sällan bra, antingen med turnover på grund av dribblingen eller felaktig fotisättning. Skjuter ojämnt från trean.

Nyckelstatistik: Snittar 7,5 poäng och 4 returer/match de senaste fyra. 

Alex Wesby. En streaky shooter som kan vända på matcher med sitt trepoängsskytte. Otroligt högprocentig när han får använda sig av floaters eller jump hooks från blocket - främst från höger sida. Kan bli lite skottglad från trean stundtals. Släpper sällan en svingpass i sidled när han har ett läge från bakom trepoängslinjen. Har bliivt stelare i sina röresler med åldern.

När det kommer till försvarsspelet tillhör han basketligans absoluta toppskikt. Men slarvar otroligt ofta med utblockeringar.

Nyckelstatistik: Skjuter 53,8 procent från högra armbågen. Snittar 18 poäng/match under mars månad.

Tim Kearney. Bra trepoängsskytt, offensiv returtagare och insideförsvarare. Har hittat sin roll och spelar den perfekt i BC Luleå.

Kan inte skapa särskilt mycket från dribbling. Är inte heller lika effektiv som försvarare ute på golvet. Saknar storlek när han ska sätta stopp defensivt för motståndarens bjässar. Men han kompensererar det med styrka.

Nyckelstatistik: Gör flest poäng under den fjärde perioden. Snittar 1 poäng i period 4.

FORWARDS, UPPSALA BASKET

Alexander Lindqvist. Mångsidig forward som kan göra poäng på alla möjliga sätt. Har blivit en grymt pålitlig trepoängsskytt och är inte rädd för att ta bollen till korgen med styrka. Smäller gärna i dunkar i trafik. Pull up-skottet kan dock bli bättre. Har inte heller någon större arsenal av dribblingsmoves.

Fullt godkänd försvarsspelare. Varken mer eller mindre i min bok.

Nyckelstatistik: Skjuter 42,6 procent från trean. 84,7 från straffkastlinjen.

Axel Nordström. Slitvargarnas slitvarg. Riktigt bra offensiv returtagare och utnyttjar sin potential till 100 procent. Oväntat bra passningsspelare och lägger gärna i bollen med kontakt. Hans drives mot korgen är raka och kraftfulla. Man vill inte stå ivägen.

Nordström har dock inte några dribblingsmoves. Han skjuter inte bra från trepoängslinjen och inte heller på straffkast. Är helt enkelt inte nog multikompetent för att vara ett andra alternativ i ett topplags anfallsspel.

Nyckelstatistik: Tar 8,2 returer/match. Skjuter 30 procent från trepoängslinjen.

Anes Zekovic. En snabb och atletisk forward med framtiden för sig. Bra på snabba uppspel och har sjyst lyft. Behöver dock utveckla sitt skott för att bli en kraft att räkna med i Sveriges högstaserie.

Jag har sett för lite av hans defensiv för att uttala mig om den.

Nyckelstatistik: Skjuter 18,2 procent från toppen av trepoängslinjen. 14,3 procent från högerkanten av trean. Gör även han flest poäng i fjärde perioden.

INSIDE, BC LULEÅ

Jaraun Burrows. Den mest mångsidige insidespelaren i ligan. Lägger i bollen med kontakt, kan skjuta treor, midrange och har utvecklat en dödlig floater på sistone. Attackerar helst från armbågarna med magen mot korgen och har bra händer.

Bra defensivt. Rörlig för sin storlek. Men han får problem mot spelare som Joakim Kjellbom på grund av längd- och tyngtundertag. Är fantastiskt bra på att undvika fouls.

Nyckelstatistik: Tar 12,9 tvåpoängare/match. Sätter 65,6 procent av dem.

Denzel Andersson. Otroligt lovande insidespelare/forward. Långa armar och grymt bra händer. Fångar allt som kommer i närheten av honom. Kan även skjuta från distans. Har en sund release och lär bara bli bättre när det gäller skottet.

En bra försvarsspelare som stör de flesta skotten. Saknar lite i fotarbetet när han ska försvara spelare på trepoängslinjen. Har i princip inga moves med bollen i dagsläget utan gör sina flesta poäng genom att ta emot bollen och lägga i den - alternativt ta emot bollen och skjuta trepoängare.

Nyckelstatistik: Skjuter 68,8 procent på tvåpoängare.

INSIDE, UPPSALA BASKET

Odin Lindell. En av de tuffaste spelarna att möta i serien. Ingen vill möta honom i en kamp under korgarna. En bra defensiv pjäs.

Däremot är han inte en särskilt bra returtagare för sin storlek. Inget hot med bollen heller.

Nyckelstatistik: Snittar 21:33 minuter/match. Tar 4,4 returer under den tiden.

Sebastian Norman. Bra storlek och hyfsad touch runt korgen. Har det svårt i defensiven mot basketligans bättre insidespelare. Behöver addera lite muskler för att klara av det jobbet bättre.

Han är ännu ingen big guy att lita på i basketligasammanhang.

Nyckelstatistik: Skjuter 63,3 procent från höger sida om korgen, innanför tresekundersområdet. 35,7 procent från vänster.

Allt som allt: BC Luleå är bättre på alla positioner. Förutom möjligtvis forwardspositionen. Med Lindqvist och Nordström har man lite mer spets - samtidigt som BC Luleå är bredare.

Hur som helst bör Peter Öqvists gäng vinna den här kvartsfinalsserien. Mitt tips är 3-1 i matcher.

//Wiik

Alla lag behöver en Brice Massamba

För några veckor sedan fick jag möjligheten att följa med bakom kulisserna hos BC Luleå.

Det var matchdag och Luleålaget skulle möta Uppsala Basket på hemmaplan. Mitt uppdrag var att skugga team manager Eduardo Carrazana och sedan låta läsarna ta del av hans vardag.

Det reportaget kan ni läsa här.

Till en början hade jag tänkt ha centern och gamängen Brice Massamba som ett återkommande inslag i texten. Men jag valde slutligen att gå en annan väg.

För den som sett Massamba in action är det enkelt och förstå varför jag först hade planerat det. Den mannen är överallt.

Och han är enligt mig en av de stora anledningarna till BC Luleås framgång den här säsongen.

Vi kan snacka kryss och ringar hur mycket som helst. Vi kan fördjupa oss i pick and roll-försvar och andraroteringar i defensiven till förbannelse. Men något som inte går att rita upp på en taktiktavla är lagkemi - och det är precis vad Brice Massamba bidrar med.

Det är tack vare honom det dunkas hög hiphop i omklädningsrummets högtalare, att det tjoas och tjimmas, sjungs och skrattas nästan hela tiden.

Han är inte bara en högst kompetent basketspelare som är svårstoppad i posten och har en guards spelsinne. Han är också länken som håller ihop laget och den som ser till att alla spelare trivs tillsammans.

Eduardo Carrazana talade gott om stämningen i truppen den här säsongen. Hur BC Luleå känns som en familj. Att spelarna stannar kvar länge och väl i omklädningsrummet för att umgås efter träning och match.

Massamba har med sin smittande charm, humor och entusiasm förvandlat Luleå från ett lag till ett kompisgäng.

Det behövs inte en slutledningsförmåga i världsklass för att lista ut vem som skrek "LET'S GET NAKED FELLAS!" när BC Luleå-spelarna kom in i omklädningsrummet efter segern mot Uppsala.

Så var det inte i fjol.

Visst, då hade man också ett bra lag med stjärnor som Toni Prostran, Jaraun Burrows och Alex Wesby. Ganska ofta spelade man fantastiskt och det räckte fram till en fullt godkänd semifinal.

Men det fanns ingen Brice Massamba.

Jag tror att alla framgångsrika lag behöver en kille som honom. Det stannar inte vid idrottslag utan gäller även kollegor på arbetsplatser.

När människor trivs tillsammans. När personer tycker det är roligt att komma till jobbet. Kanske till och med längtar efter det - tja, då presterar man bättre. Då jobbar man för varandra och sätter laget före jaget. Och då kan jag lova att slutprodukten blir jäkligt mycket bättre.

Precis så känns det i BC Luleå i dag. Tack vare Brice Massamba.

//Wiik

Luleåspelaren och förvandlingen

Som ni säkert noterat har Bloggen inte varit speciellt nöjd med Luleå Baskets prestationer den här säsongen. Jag har menat att laget är totalt felbyggt med för många powerforwards, för få kvalitativa guarder och alldeles för svagt trepoängsskytte. Det sistnämnda är något all modern basket av i dag bygger på.

Och jag har inte ändrat inställning. Luleå håller inte ens i närheten av måttet i jämförelsen med Udominate och kommer i framtida SM-final vara totalt chanslöst och förlora i tre raka matcher.

Men däremot kanske den trefaldiga mästarklubben kan bråka i någon av finalmatcherna och orsaken till Bloggens oväntade optimistiska tongång är en spelare som kommit upp ur källaren och sedan en tid tillbaka spelar i alla fall nära den nivå som klubben hoppades på när hon värvades i somras.

Det handlar förstås om den landslagsmeriterade powerforwarden Ulrica Holmqvist.
I lördagens hemmamatch mot Mark sköt hon i 19 poäng och det blev långa stunder komiskt när Markspelarna, antagligen helt enligt tränaren Robin Sandbergs gameplan, lämnade Holmqvist öppen från perimetern som tackade för visat ointresse sköt i fem av sex treor.

Ulrica Holmqvists förvandling de senaste veckorna är hur som helst remarkabel. Från att ha varit helt iskall under den första halvan av säsongen snittar 23-åringen 15 poäng i de tre senaste matcherna och skjuter utifrån med hög procent.
Om man ska använda Marktränare Sandberg som facit verkar bortalagens coacher helt räknat bort Luleåspelaren som ett offensivt hot och det kan möjligtvis röra till saker för Udominate i en framtida final.

I alla fall en liten stund och det får väl vara gott nog den här säsongen.
//Lindvall

Vi tillåter inte oss själva att vara bra

NBA är världens bästa basketliga. Det tror jag att vi alla är överens om.

På andra plats kommer Euroleague. Det är svårt att argumentera emot det också.

Världens tredje bästa liga heter ACB och har sitt säte i Spanien.

Och i ACB spelar fyra svenskar. Bara det är värt att upprepa: I ACB spelar alltså FYRA svenskar. Ja, samma Sverige som anses vara en ganska usel basketnation.

Något som uppmärksammats ordentligt i Spanien på sistone, men så klart i princip inte alls i gamla goda Svedala, är att en av våra svennar gör kaos med allt motstånd.

Tja, i alla fall de senaste matcherna. En av vårt lands bästa spelare, Marcus Eriksson, har skjutit lag sönder och samman i sitt Barcelona. Och den senaste stora insatsen kom under gårdagen när Barcelona avancerade i Copa del Rey efter att ha besegrat Unicaja Malaga med 82-70.

Eriksson, 23, blev stor matchhjälte när han slängde i 18 poäng i segern.

Matchen innan dess svarade han för 21 poäng mot Manresa.

Och före det nio poäng samt sex returer i svenskmötet med Tobias Borgs Bilbao Basket.

Problemet är att vi ser detta, rycker på axlarna och går vidare med våra liv utan att ens reflektera över det. Jag säger inte att vi ska bygga ett tempel till Uppsala-sonen, kyssa marke där han vandrat och knäböja framför statyer föreställandes honom.

Men jag vill bara att vi FÖRSTÅR hur STORT det här här. Marcus Eriksson är svensk. Marcus Eriksson spelar i Barcelona. Och Marcus Eriksson är just nu en av det lagets absolut bästa spelare.

Det är helt fantastiskt.

Sverige är fortfarande en inte särskilt respekterad basketnation på herrsidan. Med all rätt också. Vi har missat två raka EM och med ett sådant facit är det svårt att slå sig för bröstet.

Men det är inte för att vi inte har materialet för att vara framgångsrikt. Marcus Eriksson, Jeff Taylor, Jonas Jerebko, Ludde Håkanson, Tobias Borg och Viktor Gaddefors.

Det här är sex världsspelare. Släng ihop dem i ett och samma landslag och du har ett gäng som utan problem skulle vara bofast i EM.

Faktum är att Sverige egentligen är en ganska bra basketnation. Vi producerar spelar som levererar på de högsta nivåerna på löpande band nuförtiden. Och vi ser inte heller ut att ha några problem med återväxten.

Vi tillåter bara inte oss själva att vara framgångsrika.

Låt oss börja med det. Helst nu.

//Wiik

Hylla eller såga? Det är frågan

Efter en del matcher är det svårt att bestämma sig för vilket ben man ska stå på när det är dags att avlägga ett omdöme.

Till exempel efter BC Luleås 58-poängsseger mot Umeå.
Det går att såga Umeå vilket vore en ganska enkelt.
Eller att hylla Luleå.
Bara att välja.

Men den här gången är det bäst att ge alla förutsättningar inför kölhalningen i Luleå energi arena.
Umeå dök upp i arenan med ett nästan makabert skade- och sjukdomsdrabbat lag. Egal Saleman spelade inte. Rudy Mbemba var skadad. George Valentine inte tillgänglig. Johan Pierre ej spelduglig. Terrence Oglesby har jag ingen aning var han är och Gerald Williams har helt sonika stuckit hem till USA.

Kvar fanns ett lag spillror som nog inte hade slagit LF Future och då blev det som det blev mot en serieledare som hade bestämt sig för att ha jäkla kul på jobbet. BC spelade ut hela sitt register i en match där doldisar som Joel Svensson, Andreas von Uthman och Jonathan Larsson fick chansen att visa upp vad de kan - vilket är mycket.

I och med att Södertälje förlorade har nu Luleå plötsligt skapat sig lite marginal i jakten på seriesegern och det hade i alla fall jag inte kunnnat förutse för någon vecka sedan när laget skamset lämnade Skåne efter torsken mot Malbas.
Det svänger. Minsann.
//Lindvall

Stjärnornas bråk - på Instagram

Det är alldeles för LITE sandlåda i de svenska basketligorna. Alltså: För få som kastar skit på varandra och trashtalkar i det offentliga rummet.

Men på villovägar har jag lyckats snappa upp kanske det bästa som hänt svensk basket under 2017. Ett Instagram-bråk mellan Nässjös Auston Barnes och Jämtland-trion Jabril Durham, Jaan Puidet och Dino Cinac.

Allt började med att Barnes la ut en bild på sin Instagram där Puidet spelade försvar mot honom. Bilden var inget särskilt - men i texten nedanför skickade han en smocka till sin motståndare.

"Killen som försvarar mig är ful som fan", skrev han ungefär.

Men som ni alla vet: Internet glömmer ALDRIG. Och till slut nådde den här piken så klart spelarna i Jämtland Basket.

Först ut att svara Auston Barnes var den amerikanske guarden Jabril Durham.

"Aye boy var aldrig respektlös mot min lagkamrat!! Du är kass som fan!!", skrev Durham.

Han fortsatte sedan:

"Vi ses på torsdag! Du är ful som fan".

Sen var det förstås bara en tidsfråga innan även Jaan Puidet gav sig in i leken.

"Köp kryckor till dig själv. Du kommer att behöva dem efter torsdag", skrev han.

Och sist, men absolut inte minst, hittade Jämtlands forward Dino Cinac till den här trashtalk-tråden.

"Vi ses snart, den vackraste pojken", skrev Cinac.

Jag kanske är en sjuk människa. Men jag gillar det här. Visst fasen är det onödigt att håna någons utseende. Men det kommer garanterat att vara mer känslor på planen när Nässjö kommer på besök till Östersund nästa vecka på torsdag.

Så om det smäller lite extra just den här matchen så vet ni varför. Jag kommer att sitta klistrad framför datorn.

Men först måste jag köpa popcorn.

//Wiik

Max Wiik och Peter Lindvall bloggar om basket i Luleå, Sverige, Europa och resten av världen.


Fakta om Peter
Född: 1964
Bor: Luleå
Yrke: Journalist
Gillar: Min fru, mina fem söner och en vovve som heter Syrran.
Kontakt: peter.lindvall@nsd.se


Fakta om Max 
Född: 1991
Bor: Umeå
Yrke: Frilansjournalist (snälla anställ mig) 
Gillar: Mjölk, arraksbollar och min spinnmaskin till katt: Holger
Kontakt: maxwiik@hotmail.com 

  • Twitter