Max Wiik & Peter Lindvall

Basketbloggen

Genomgång: BC Luleå-Uppsala

Det lackar mot kvartsfinal mellan BC Luleå och Uppsala Basket.

Luleålaget är alldeles uppenbarligen favorit i sammanhanget. Man avslutade grundserien med 13 raka segrar och tag andraplatsen. Uppsala blev sjua.

Jag tänkte försöka bryta ner de två motståndarna i mindre bitar. Jämföra deras styrkor och svagheter. Jag har valt ut spelare som lirar över tio minuter per match för sina lag.

GUARDER, BC LULEÅ.

Toni Prostran. En bolldominant guard som trivs med bollen i sina händer. Gör sina flesta poäng från trepoängslinjen och vill spela pick och rull med Jaraun Burrows så ofta som möjligt. Är klart sämre på att hitta ut till skyttar från P&R än att lirka fram lädret till Burrows. Men trots allt: P&R med Burrows är ett otroligt svårstoppat vapen.

Hans floater är oväntat lågprocentig. Även nära ringen. Eftersom han letar trepoängsavslut hamnar han stundtals i situationer när han tvingas passa mitt under ett skott. Resulterar ofta i turnover.

Nyckelstatistik: 7,7 assist/match. 3,4 turnovers/match.

Christopher Ryan. Vindsnabb guard som antingen gör sina poäng genom coast to coast-attacker eller genom att bli framspelad vid cuts mot korgen. Få spelare i ligan hänger med i hans högerdrive.

Hamnar ofta ute i hörnen och blir spot up-skytt vilket han inte alls trivs med. Får inte heller nog med bollar under snabba uppspel och blir stundtals osynlig i BC Luleås offensiv. En stark bollförsvarare som kan försvara allt från position ett till tre. Gillar inte alls att skjuta halvdistansskott där hans procent är låg.

Nyckelstatistik: 59,2 procent på tvåpoängare. Har totalt skjutit åtta midrangeskott under säsongen. Satt tre av dem.

Adam Rönnqvist. Atletisk guard som har det bästa trepoängsskottet i ligan. Skjuter lika bra från dribbling som från catch and shoot. Tar sig relativt enkelt till ringen - men har ibland svårt att sätta dit bollen i trafik. Troligen på grund av hans längdundertag.

Har utvecklats till en bättre försvarsspelare än tidigare. Har svårt mot större och tyngre guarder som exempelvis Charles Barton.

Nyckelstatistik: Skjuter 49,7 procent från trepoängslinjen.

GUARDER, UPPSALA BASKET

Andreas Person. Mer atletisk guard än han ser ut. Har blivit en bättre trepoängsskytt genom åren och trivs med att skjuta från studs. Men i mitt tycke är han inte nog bra från trepoängslinjen för att ha det som sitt största hot. Hans spänst och snabbhet tillåter honom att ta bollen till ringen med framgång. Gör det dock alldeles för sällan.

Har hög studs och kan vara turnoverbenägen. Han har även en historia av att skada sig vilket också får anses som en svaghet.

Nyckelstatistik: 1,5 steals/match.

Jonathan Person. Riktigt bra försvarare. Främst på boll. Precis som sin bror tar han bollen till hålet med fördel. Även en helt okej midrange-skytt. Men från trepoängslinjen är han inte alls stabil vilket hämmar hans drivemöjligheter.

Person är ingen playmaker. Snarare en bollflyttare med defensiven som sin främsta kompetens.

Nyckelstatistik: Tar i snitt 7,8 tvåpoängare/match. Skjuter 21,3 procent från trean.

Mannos Nakos. En kort late bloomer som gör sin bästa säsong i basketligan. En bra trepoängsskytt som inte har problem med att ta ännu ett stag bak och avlossa. Nakos är dock i princip ofarlig innanför just trepoängslinjen. Han har längdundertag mot nästan alla i ligan och är inte atletisk nog att kunna avsluta med kontakt.

Nyckelstatistik: Skjuter 4,4 trepoängare/match. Sätter 35,8 procent av dem.

FORWARDS, BC LULEÅ

Nikita Meshcheryakov. En forward med rörligheten som sin stora styrka. Kan ta sig upp på breaks och är hyfsat användbar defensivt. Kan kliva ut på golvet och försvara samt hantera lite större spelare.

Offensivt har Meshcheryakov dock stora svagheter. Skjuter inte bra från trepoängslinjen och är otroligt vänsterhänt. Har egentligen inga moves från dribbling och är inte särskilt högprocentig runt ringen.

Nyckelstatistik: Snittar 3 fouls/match på 17 minuter i snitt.

Anton Saks. Smart forward som är lysande i spelet utan boll. Har börjat få tillbaka självförtroende efter lång frånvaro från spel och träning. En bra returtagare som kan göra lite allt möjligt. Slitvarg.

Saks har dock svårt för touchen runt ringen fortfarande. Hans attackerar från trepoängslinjen slutar sällan bra, antingen med turnover på grund av dribblingen eller felaktig fotisättning. Skjuter ojämnt från trean.

Nyckelstatistik: Snittar 7,5 poäng och 4 returer/match de senaste fyra. 

Alex Wesby. En streaky shooter som kan vända på matcher med sitt trepoängsskytte. Otroligt högprocentig när han får använda sig av floaters eller jump hooks från blocket - främst från höger sida. Kan bli lite skottglad från trean stundtals. Släpper sällan en svingpass i sidled när han har ett läge från bakom trepoängslinjen. Har bliivt stelare i sina röresler med åldern.

När det kommer till försvarsspelet tillhör han basketligans absoluta toppskikt. Men slarvar otroligt ofta med utblockeringar.

Nyckelstatistik: Skjuter 53,8 procent från högra armbågen. Snittar 18 poäng/match under mars månad.

Tim Kearney. Bra trepoängsskytt, offensiv returtagare och insideförsvarare. Har hittat sin roll och spelar den perfekt i BC Luleå.

Kan inte skapa särskilt mycket från dribbling. Är inte heller lika effektiv som försvarare ute på golvet. Saknar storlek när han ska sätta stopp defensivt för motståndarens bjässar. Men han kompensererar det med styrka.

Nyckelstatistik: Gör flest poäng under den fjärde perioden. Snittar 1 poäng i period 4.

FORWARDS, UPPSALA BASKET

Alexander Lindqvist. Mångsidig forward som kan göra poäng på alla möjliga sätt. Har blivit en grymt pålitlig trepoängsskytt och är inte rädd för att ta bollen till korgen med styrka. Smäller gärna i dunkar i trafik. Pull up-skottet kan dock bli bättre. Har inte heller någon större arsenal av dribblingsmoves.

Fullt godkänd försvarsspelare. Varken mer eller mindre i min bok.

Nyckelstatistik: Skjuter 42,6 procent från trean. 84,7 från straffkastlinjen.

Axel Nordström. Slitvargarnas slitvarg. Riktigt bra offensiv returtagare och utnyttjar sin potential till 100 procent. Oväntat bra passningsspelare och lägger gärna i bollen med kontakt. Hans drives mot korgen är raka och kraftfulla. Man vill inte stå ivägen.

Nordström har dock inte några dribblingsmoves. Han skjuter inte bra från trepoängslinjen och inte heller på straffkast. Är helt enkelt inte nog multikompetent för att vara ett andra alternativ i ett topplags anfallsspel.

Nyckelstatistik: Tar 8,2 returer/match. Skjuter 30 procent från trepoängslinjen.

Anes Zekovic. En snabb och atletisk forward med framtiden för sig. Bra på snabba uppspel och har sjyst lyft. Behöver dock utveckla sitt skott för att bli en kraft att räkna med i Sveriges högstaserie.

Jag har sett för lite av hans defensiv för att uttala mig om den.

Nyckelstatistik: Skjuter 18,2 procent från toppen av trepoängslinjen. 14,3 procent från högerkanten av trean. Gör även han flest poäng i fjärde perioden.

INSIDE, BC LULEÅ

Jaraun Burrows. Den mest mångsidige insidespelaren i ligan. Lägger i bollen med kontakt, kan skjuta treor, midrange och har utvecklat en dödlig floater på sistone. Attackerar helst från armbågarna med magen mot korgen och har bra händer.

Bra defensivt. Rörlig för sin storlek. Men han får problem mot spelare som Joakim Kjellbom på grund av längd- och tyngtundertag. Är fantastiskt bra på att undvika fouls.

Nyckelstatistik: Tar 12,9 tvåpoängare/match. Sätter 65,6 procent av dem.

Denzel Andersson. Otroligt lovande insidespelare/forward. Långa armar och grymt bra händer. Fångar allt som kommer i närheten av honom. Kan även skjuta från distans. Har en sund release och lär bara bli bättre när det gäller skottet.

En bra försvarsspelare som stör de flesta skotten. Saknar lite i fotarbetet när han ska försvara spelare på trepoängslinjen. Har i princip inga moves med bollen i dagsläget utan gör sina flesta poäng genom att ta emot bollen och lägga i den - alternativt ta emot bollen och skjuta trepoängare.

Nyckelstatistik: Skjuter 68,8 procent på tvåpoängare.

INSIDE, UPPSALA BASKET

Odin Lindell. En av de tuffaste spelarna att möta i serien. Ingen vill möta honom i en kamp under korgarna. En bra defensiv pjäs.

Däremot är han inte en särskilt bra returtagare för sin storlek. Inget hot med bollen heller.

Nyckelstatistik: Snittar 21:33 minuter/match. Tar 4,4 returer under den tiden.

Sebastian Norman. Bra storlek och hyfsad touch runt korgen. Har det svårt i defensiven mot basketligans bättre insidespelare. Behöver addera lite muskler för att klara av det jobbet bättre.

Han är ännu ingen big guy att lita på i basketligasammanhang.

Nyckelstatistik: Skjuter 63,3 procent från höger sida om korgen, innanför tresekundersområdet. 35,7 procent från vänster.

Allt som allt: BC Luleå är bättre på alla positioner. Förutom möjligtvis forwardspositionen. Med Lindqvist och Nordström har man lite mer spets - samtidigt som BC Luleå är bredare.

Hur som helst bör Peter Öqvists gäng vinna den här kvartsfinalsserien. Mitt tips är 3-1 i matcher.

//Wiik

Facit: Så slutar kvartsfinalerna

Nu vet vi hur kvartsfinalerna kommer att spelas i basketligan herr. Efter att BC Luleå i går säkrade seriesegern är tabellen satt - och nu ska vi ge er svaren på hur kvartsfinalsserierna kommer att sluta.

OBS! SPOILER ALERT! OBS! OM DU FAKTISKT TÄNKT SE SLUTSPELSMATCHERNA (och vill behålla spänningen) SÅ SKA DU SLUTA LÄSA NU.

BC Luleå-Umeå BSKT

Svar: 3-0

Motivering: Vi har sett BC Luleå darra i slutspelet förut. Men efter två år i Peter Öqvists system och med en grundserieseger i bagaget ska inte Umeå kunna hota tabellettan. Däremot är det fullt möjligt att Västerbottenslaget kniper en av matcherna och i sådana fall blir det kvartsfinal nummer två på hemmaplan.

Det här avgör: Umeå BSKT dras med stora skadeproblem. Framför allt på guardposition där Johan Pierre, Rudy Mbemba och Gerald Williams missat massor av matcher den senaste tiden. BC Luleås aggressiva försvarsspel över hela banan blir därför direkt avgörande. Bollförarna i Umeå kommer att få slita hund varenda sekund på planen.

Uppsala Basket-Borås Basket

Svar: 3-2

Motivering: Vi har sagt det förut och vi säger det igen: INGEN kommer att vilja möta Uppsala Basket i slutspelet. Svensklaget har gjort en imponerande säsong trots turbulensen i och kring föreningen. Borås har kanske haft den svajigaste säsongen av alla förväntade topplag och inte riktigt levt upp till förväntningarna.

Det här avgör: Låt oss nu slå fast det här en gång för alla. Borås Baskets amerikantrio håller inte - och det blir också lagets fall. Om åtminstone två av tre jänkare skulle prestera efter kraven hade Borås varit ett potentiellt guldlag. Det i kombination med Uppsalas fysiska lagmaskineri ger i slutändan Kevin Gaines mannar en plats i semifinal.

Norrköping-Nässjö

Svar: 3-0

Motivering: Glöm att Norrköping förlorade den sista grundseriematchen mot Jämtland - den betyder nada. Tränaren Adnan Chuk vill att laget ska flyga under radarn men det kan han glömma. Norrköping har den senaste månaden varit ligans mest stabila lag och spelaren har massor av basket-iq där alla vet exakt vad de ska göra. Nässjö kan möjligtvis knipa sin första hemmamatch. Inte mer.

Det här avgör: Både Nässjös och Norrköpings styrka ligger i lagspelet. Poäng kommer från många olika händer istället för en eller två fixstjärnor. Dolphins är dock kanske det lag i ligan med allra flest set plays. Och den strukturen, både offensivt och defensivt, samt övertaget i trepoängsskytte blir tungan på vågen.

Södertälje-Jämtland

Svar: 3-1

Motivering: Vedran Bosnics gäng har inte spelat på samma nivå som de senaste fyra guldåren men sitter på en kunskap som få andra har: Hur man vinner guld och det räcker långt. Men: Jämtland är ett livsfarligt lag att möta, det har slagit Södertälje under säsongen och har kapaciteten att ta det här till fem matcher. Och då vet man faktiskt aldrig...

Det här avgör: Jämtland har stundtals en fantastisk offensiv. Trepoängare, dunkar och snabba uppspel allt blandat i en härlig cocktail. Men defensivt finns det en del frågetecken. Södertälje å andra sidan har en mycket större balans mellan styrkorna på defensiv och offensiv planhalva och har klart större men inte för den skullen oaetletiska spelare. Sen måste någon också stoppa Toni Bizaca - vem kan egentligen göra det i den här ligan?

//Lindvall och Wiik

Caroline Muzito-Bagenda - en förebild i svensk basket

Jag ska inte tjata ihjäl mig utan låter den senaste intervjun från NSD:s basketbloggs intervjuserie tala för sig själv.

Möt den assisterande coachen i Umeå BSKT - Caroline Muzito-Bagenda, 23. Hon är den enda kvinnliga tränaren i basketligan herr, har varit på uttagningar till svenska rugbylandslaget och jobbar samtidigt heltid som sjuksköterska.

Du kom in som assisterande coach i Umeå BSKT i december. Hur gick det till?
"Det var Sebbe som sitter i styrelsen och Luca Romano som pratade med mig om det. Vi skulle skapa ett samarbete mellan division III-laget som jag hade då och Umeå BSKT. De tyckte att det var en bra utvecklingsmöjlighet för mig och det tyckte jag också. Att det skulle vara intressant och spännande att coacha med Jesper (Gustavsson) och Micke (Blomqvist). Och lära mig lite mer om elitbasket", säger Caroline Muzito-Bagenda.

Var det självklart att tacka ja?
"Nej, det var det inte. Jag jobbar heltid som sjuksköterska vilket tar den tid det tar. Jag spelar själv och då tränade jag också Iksus herrar i division II som jag var tvungen att tänka på. Det krävs att man ska orka. Rent utvecklingsmässigt var det självklart men sen gäller det att det ska passa och att man ska få ihop det".

Vad har du lärt dig under din tid som assisterande coach i basketligan herr?
"Jag hade inte varit så mycket inne i scouting tidigare. Det är något helt annat på elitnivå. Både när det gäller att scouta spelare och på 'plays' och sådana saker. Både offensivt och defensivt. Mycket kring scouting, varför väljer man att scouta det här och inte det där? Där har jag lärt mig mest den här säsongen".

Hur länge har du coachat och varit intresserad av det?
"Jag började spela basket på våren 2009 strax innan jag började gymnasiet. Sen hade jag bara spelat i tre till sex månader när jag snubblade in på coachandet. Det börjar bli några år nu (skratt)".

Du började ganska sent alltså.
"Ja, jag började när jag var 15. Det var också lite av en slump men jag ångrar det inte nu. Jag hade en dispyt med min idrottslärare på gymnasiet som sa att jag inte kunde någonting idrottsmässigt - jag kunde inte ens spela basket. Då tänkte jag 'Ja, jag får väl testa att spela då' (skratt). Och det gick väl bra så jag har varit och tackat honom i efterhand. Jag hade fotboll, simning och ishockey som mina idrotter sedan innan. Hade vi inte haft det tjafset den dagen så hade nog basket aldrig slagit mig".

Jag har hört att du också är aktiv inom rugby. Stämmer det?
"Precis. Sen jag började på universitetet så kör jag det som min sommarsport. Sedan 2013 blir det tror jag. En av mina faddrar spelade rugby, hon drog med mig på en träning och sen blev det bara en grej. Att varje sommar, när basketsäsongen är över, så åker jag med på turneringar, spelar SM och varit på landslagsuttagningar och sådana saker. Vi är ganska långt ifrån resten av rugbyvärlden. Vi (Iksu) har tidigare varit den enda klubben norr om Uppsala".

Du säger att du varit på landslagsuttagningar? Trots att du började med rugby 2013?
"Ja, det har jag. Det är en kul sport som inte är så jättestor. Man lär känna alla ganska fort och så fick jag vara med på det. Men det krockar lite mer basketen och för resten av rugbyverksamheten är rugby inte bara en sommarsport. Och än så länge har jag inte valt att offra någon basket för rugby".

Om du någon gång tvingas välja mellan rugby och basket - vad väljer du då?
"Som spelare skulle jag välja rugby men som tränare är det basket. Skulle jag inte komma någonstans som tränare så vill jag ge rugbyn en ärlig chans".

Just nu är du den enda kvinnliga tränaren i basketligan herr. Är det något som du reflekterat över?
"Det är givetvis något som jag tänkt på och lite inför att jag stod där och skulle säga ja. Är man ensam eller bland de första så kände jag lite att jag måste 'pave the way' för framtida coacher. Det är ganska märkbart på damsidan också att inte så många kvinnliga coacher tar sig hit. Väldigt få förebilder och det är klart att det är något man tänker på. Det påverkar en i den resterande delen av samhället att man är kvinna. Så varför skulle det inte göra det inom basketen?".

Varför tror du att det är så få kvinnor som coacher i basketligan dam och herr?
"Jag tänker att det är mycket att folk tror att man vill ha ungdomslag. Jag får väldigt ofta höra att 'Du som är så bra med barn - vill inte du coacha knattelag?' Nu hade jag tur... Eller tur och tur. Jag har ju jobbat för det också. Men att Sebbe och Luca ville uppmärksamma att jag har jobbat hårt. Jag sa att jag ville utvecklas och kände att jag skulle vilja ta ett kliv framåt".

Hon fortsätter:

"Sen frågar folk hela tiden om jag inte vill coacha tjejer. Det är någonting som jag aldrig har gjort förut förutom i regionslag. Oftast är mitt svar nej. Jag trivs med att coacha killar. Förslagen jag får för mitt hårda arbete tycker jag inte avspeglar det som flera av mina manliga kollegor i samma åldersspann får".

Tror du att många kvinnor känner att det inte är någon idé att satsa på grund av detta?
"Ja, jag har själv också tänkt så. Men jag har haft min familj, min pappa och syster bland annat, som är väldigt hårt drivande och stöttar mig. De har sagt åt mig att jag måste tag chanserna jag får nu. Jag har tidigare fått ett erbjudande att coacha division II-herrarna i Järfälla som satsade mot basketettan. Då gick jag gymnasiet och tackade nej på grund av det. Jag tänkte att jag då psykiskt inte var redo för det motståndet. Det hade kunnat göra mer skada än nytta för mig. Det var något jag fick överväga nu innan jag tackade ja till Umeå BSKT också".

Caroline Muzito-Bagenda igen:

"Mina vänner som spelar hockey har sagt att 'Va? Du som är så ung och tjej coachar herrar'. Det får man höra ibland. Inte bara att man är ung utan det finns ett genusperspektiv. Små, unga tjejer som säger 'Wow! Säger du åt vuxna män vad de ska göra?' (skratt). Det är kul på så sätt att veta att man inspirerar andra unga tjejer".

Hur ser du på din framtid? Vad har du för mål och planer?
"Inom de närmaste åren vill jag få en stabil coachroll i ett ligalag. Som assisterande först och främst. Sen förmodligen även ha ett yngre lag under som head coach för att få den utvecklingen också. Sen hoppas jag på att få någon form av coachroll i landslaget. Det ultimata målet är att vara head coach för ett lag i ligan. Sen får man se hur långt man kan ta sig? Kan man ta sig till Europa?".

//Wiik

Medias roll att bevaka svensk basket

Något som konstant diskuteras inom svensk basket är media. Många hävdar att riksmedierna skriver alldeles för sällan om basket.

Att Jonas Jerebkos framgångar i NBA eller Amanda Zahuis i WNBA inte uppmärksammas nog ofta. Att våra unga stjärnor i spanska ACB nästan aldrig syns i spalterna. Och att den enda gången det skrivs om basket i Sverige - då är det något negativt.

Misshandelsfall, avstängningar eller dopingbrott.

Det finns en viss sanning i dessa påståenden. Men förklaringen är väldigt naturlig också.

Jag misstänker att de flesta är bekanta med utbud och efterfrågan. Det är ganska enkelt och kan appliceras i just det här fallet på ett bra sätt: Ju högre efterfrågan - desto större utbud.

Läsningen är helt enkelt för låg för att det ska vara skäligt att skriva oftare om basket. Svensk eller amerikansk. Och så kommer det att förbli om, tragiskt nog, det svenska HERRlandslaget inte når några större framgångar på exempelvis EM.

Eller om vi hux flux på något mirakulöst vis skulle ha lyckats producera ett drygt dussin NBA-spelare om tio år. Alternativt en superstjärna i paritet med Kobe Bryant, Steph Curry eller LeBron James.

Låt oss vara helt ärliga nu. De sistnämnda alternativen känns inte särskilt troliga.

En del människor lever i villfarelsen att det är medias "uppgift" att "hjälpa" svensk basket. Jag kan varken räkna på antal tår eller fingrar hur många gånger jag fått frågan "vad gör du för att hjälpa svensk basket?" efter att jag uttryckt en kritisk åsikt om sakernas tillstånd.

Mitt svar till er lyder: Att journalister ska hjälpa svensk basket är inget annat än lögn och förbannad dikt. Det ingår inte i det jornalistiska uppdraget. Däremot handlar det snarare om att granska, ifrågasätta när det behövs, hylla när det är välförtjänt och ge sporten det utrymme som den förtjänar - utifrån efterfrågan.

Och just nu får Sveriges basketrörelse den uppmärksamhet som man förtjänar.

Går det inte att öka intresset för basket utan landslagsframgångar eller världsstjärnor? Nja. Det stämmer inte riktigt. För att få synas oftare i riksmedierna är det vitalt. Men inte nödvändigtvis för att själva intresset ska öka.

Faktum är att klubbarna har ett stort ansvar där själva. Som medielandskapet ser ut i dag med bloggar, sociala medier, livesändningar genom ett enkelt knapptryck och att gemene man själv bär runt på smartphones finns det mycket att göra själv inom föreningarna.

Kort sammanfattat: De kan vara sina egna medieproducenter.

Genom ett medvetet arbete på sociala medier, att anställa kompetenta kommunikatörer och skapa egen "content" kan klubbarna styra vad som skrivs och när det skrivs på ett sätt som inte var möjligt förut.

När tidningar och tv lyser med sin frånvaro kan man själv, på exempelvis Facebook, nå ut till alla sina nuvarande och framtida fans varje dag. Med positiva nyheter, intressanta berättelser och exklusiva klipp inifrån omklädningsrummet.

Problemet är bara att de flesta föreningarna inte har en aning om detta. Och heller inte alls satsar på det. Med undantag för några få.

Är det här bra för journalistiken? Troligen inte.

Är det bra för klubbarna? Absolut.

Det gäller bara att klubbdirektörer och beslutsfattare inser detta. För ni har mycket i era egna händer.

//Wiik

Lidéns skada

Först kom det skräckrapporter om BC-stjärnan Tom Lidéns ansiktsskada mot Jämtand i fredags kväll.

Senare under kvällen tonades skadan ned.

Och i dag är rapporten från BC Luleås organisation den samma. Den 29-årige landslagsforwarden fick en smäll mot ögat, inget är brutet och Lidén ska vara träningsklar om tre-fyra dagar.

Slutsats: Räkna med att han missar tisdagens Malbasmatch men spelar den första kvartsfinalen nästa fredag.

//Lindvall

Lista: Kändisarna du inte visste spelat basket

Ibland tar det upp emot en timme att skriva klart ett blogginlägg.

Ibland tar det bara fem minuter.

Och det är inte alltid som de inläggen där man lägger ned mest tid och kärlek är de som blir lästa flest gånger. Ganska ofta kan det vara tvärtom.

Vilket av kategorierna som den här texten tillhör får ni räkna ut själva.

I dag ska vi sjunka så lågt att vi listar ett antal svenska kändisar som ni kanske eller kanske inte visste har spelat basket.

Kör i vind.

Jessica Almenäs, tv-programledare.

Det här fick jag själv reda på bara för några veckor sedan. Jessica Almenäs är uppvuxen i Jokkmokk och flyttade under de tidiga tonåren till Östersund. Hon valde sedan att satsa på en basketkarriär, utbildade sig vid Sanda Basketgymnasium samt spelade för Brahe i elitserien.

Marie Lehmann, sportreporter och tv-programledare.

52-åriga Marie Lehmann är mest känd för sina insatser i tv-rutan med SVT. Där har hon bland annat under flera års tid varit programledare för Hockeykväll. Men innan hon blev sportjournalist gjorde Lehmann karriär som basketspelare. Hon spelade ett antal år i elitserien med KFUM Söder innan hon flyttade till nordamerika med sin dåvarande man.

Fredrik Reinfeldt, tidigare svensk statsminister.

Klart att den gamle statsministern har lirat basket. Faktum är att Fredrik Reinfeldt har ett gäng år på nacken som verksam inom klubben "Tensta Tigers". Hela tio år faktiskt om man ska tro en gammal Aftonbladet-artikel.

Charlotte Kalla, skiddrottning.

Visst fasen är det sant. Charlotte Kalla var en gång i tiden en lovande basketspelare i Tärendo. Av någon högst oklar anledning valde hon att satsa på längdskidåkning istället. Och ni vet ju hur det gick.
Kallas stora ungdomsidol är Plannja-legendaren Eric Elliott och hennes nye manager är den tidigare landslagsstjärnan Olle Håkanson.

Johan Gunterberg och Christopher Martland, musikstjärnor.

Jag kan inte tänka mig att en enda person som läser den här bloggen känner till att musikstjärnorna Johan Gunterberg och Christopher Martland från De Vet Du är före detta elitbasketspelare. Gunterberg har bland annat ett förflutet i ungdomslandslag, på college och båda två har spelat i Italien. Båda två är dessutom licensierade av basketligan herr-klubben Umeå BSKT.

Jonas Jerebko, E-sportfantast.

När jag tänker på Jonas Jerebko - då vandrar tankarna direkt till en man som äger E-sportlaget "Renegades"... Eller? Nej, skämtåsido. Min inspiration dog ut ungefär när jag kuppade in De Vet Du-grabbarna på listan.

Vi nöjer oss så här. Alla inlägg kan inte hålla världsklass.

//Wiik

Max Wiik och Peter Lindvall bloggar om basket i Luleå, Sverige, Europa och resten av världen.


Fakta om Peter
Född: 1964
Bor: Luleå
Yrke: Journalist
Gillar: Min fru, mina fem söner och en vovve som heter Syrran.
Kontakt: peter.lindvall@nsd.se


Fakta om Max 
Född: 1991
Bor: Umeå
Yrke: Frilansjournalist (snälla anställ mig) 
Gillar: Mjölk, arraksbollar och min spinnmaskin till katt: Holger
Kontakt: maxwiik@hotmail.com 

  • Twitter