Brasiliansk jiu-jiutsu, sambo och judo är några av dem kampsporter som tillhör grapplinggenren. För andra året i rad arrangerade Allmänna Grapplingsällskapet ASG-fighten som gick i Luleå Energi arena i helgen. Deltagare från Sverige, Norge och Finland fightades i tuffa matcher på mattorna i B-hallen. En av dem som kämpade hårdast var 14-åriga Astrid Vikgren från Luleå som brottades med tjejer som vägde upp emot 15 kilo mer.

– Det är tufft. Men jag tränar ju också med dem så jag får ju en fördel när jag sedan möter någon som är i min viktklass. För då är jag ju van vid att köra med dem som är tyngre. Så det är ju egentligen positivt, säger grapplingtalangen.

Efter att hon tämligen enkelt tog sig vidare till final fick Astrid Vikgren ge sig på submission mot den 14 år äldre lagkamraten Pia Ahokas, som efter finalsegern fick trösta en minst sagt besviken supertalang.

Artikelbild

| Astrid Vikgren

– Hon är en riktigt dålig förlorare. Men det måste man vara för att blir riktigt bra. Astrid (Vikgren) är verkligen en supertalang som kan nå riktigt högt, säger Frej Levin som är huvudtränare i Allmänna Grapplingsällskapet.

Vad måste du tänka på när du är så mycket mindre än dina motståndare?

– Ja, man får ju inte hamna underst. Men samtidigt handlar grappling ganska mycket om att kunna göra motstånd även om du är mindre än din motståndare, säger Astrid Vikgren som lever mycket på att hon är snabbare och smidigare än sina motståndare.

– Jag har tränat gymnastik innan och har lite av rörligheten därifrån. Sen har jag också tränat lite dans och så där, men inte riktigt fastnat för någonting tills jag började med grappling.

Har du haft mycket nytta av den träning du fått från gymnastiken?

– Ja det är klart. Man blir ju väldigt smidig och det är ju väldigt bra när du ligger på mattan och letar grepp, säger Astrid Vikgren som bara tränat grappling i ett år.

– Jag hade en morbror som tränade här förut. Så jag visste ju som om stället. Sen så började jag och tyckte att det var väldigt roligt, säger 14-åringen som i dag har ett grått ungdomsbälte runt midjan men som har siktet inställt betydligt högre än så.

– Först ska jag ta svartbälte. Sen ska jag ta mig till VM. Det är inte alls en orimlig målsättning.

Vad skulle du säga krävs för att ta ett VM-guld?

– Träna. Mycket. Sen gäller det att tävla och få erfarenhet, säger Astrid Vikgren som nästa helg ska möta tjejer i hennes egen ålder och viktklass för förstagången.

– Jag har ju bara tävlat mot dem som är större. Men det brukar ju gå bra så det ska väl det här också göra, säger Astrid Vikgren.