Förra säsongen blev inte alls vad Jennie Öberg, 27, hade tänkt sig. Hon stördes av sjukdomar och kunde inte prestera som hon ville i skidspåret. När hon dessutom petades ur landslagets träningsgrupp inför sommaren funderade hon starkt på att lägga av helt med skidåkningen.

– Det var verkligen 50-50. Jag var tveksam väldigt länge, visste inte om jag hade den rätta motivationen. Jag har ju alltid varit väldigt driven av resultat och att kunna prestera. När jag kände att jag inte hade kunnat det blev det svårare att motivera sig till träningen, säger Jennie Öberg.

Men det var inte bara motivationen som brast. Jennie Öberg, som de senaste åren bott i Falun tillsammans med Calle Halfvarsson, längtade hem till Kalix. Så i slutet av sommaren bestämde hon sig för att bryta upp och flytta hem.

Artikelbild

| Jennie Öberg i blåbärsskogen. Hon har haft en fullspäckad sommar, med en flytt hem till Kalix högst upp på schemat.

– Jag har haft ganska stor hemlängtan de senaste åren så det kändes rätt att flytta hem. Just nu håller jag på att renovera en egen lägenhet, säger hon.

Hur länge sen är det du bodde i Kalix?

– Bra fråga. Jag flyttade ju till Östersund efter studenten 2009. Men jag gick ju på skidgymnasiet i Gällivare så egentligen har jag inte bott där sedan högstadiet.

I samband med att Jennie Öberg bestämde sig för att flytta hem till Norrbotten kom också motivationen sakta men säkert tillbaka. Nu känner hon åter ett stort sug att träna och tävla. Öberg, som 2015 tog sin hittills enda världscupseger i ryska Rybinsk, kommer att fortsätta tävla för Piteå Elit. Men på tränarfronten blir det vissa ganska stora ändringar.

Artikelbild

| Jennie Öberg, här under VM i Falun 2015, vill tillbaka till landslaget.

– Jag har haft Magnus (Ingesson) som tränare fram till nu, men nu har ju han ganska mycket med landslaget. Därför kommer jag nu att ta hjälp av min pappa (Lars Öberg) och min lillebror Simon. De ska hjälpa mig med träningen. Det känns jättebra, verkligen som att gå tillbaka till rötterna. Det var ju pappa som tränade mig när jag var liten, säger hon.

Jennie Öbergs pappa Lars Öberg har själv en aktiv karriär som skidåkare bakom sig, men de flesta minns säkert att han dessutom var svensk förbundskapten under VM i Val di Fiemme 2013.

Artikelbild

| Här firar hon ett SM-stafettguld tillsammans med Magdalena Pajala och Charlotte Kalla 2015.

– Pappa var ju alltid tränare i klubben hemma i Kalix när jag växte upp, både han och Simon känner mig så bra. Sen har jag fortfarande stöd från Magnus och kan bolla med honom, men jag tror ibland att det kan vara bra att våga testa något nytt.

Känner du att ditt stora genombrott aldrig riktigt har kommit?
Artikelbild

| Fjolåret var tungt. Nu hoppas Öberg på en nystart. Det är därför hon flyttat hem till Kalix.

– Jag har ju haft glimtar de senaste säsongerna då allting har stämt. Men sen har jag haft problem med mycket sjukdom. Det är svårt att säga vad det beror på, men därför ska jag våga tänka lite nytt i träningen nu också.

På vilket sätt?

– Den största förändringen är väl att jag kommer att träna lite mindre. Jag verkar ju inte tåla lika hård träning som många av de andra i toppen. Jag blir sjuk väldigt mycket lättare. Nu i sommar har jag fortfarande tränat på bra, men det blir ändå några färre timmar varje månad. Jag har hållit mig frisk sedan i vintras.

Samtidigt blir kommande säsong en ekonomisk utmaning för Jennie Öberg, då hon inte längre får stöd av landslaget.

– Jag har så jag klarar mig. Men visst, det är ju sämre när man står utanför landslaget. Jag bor billigt och bra, sen har jag stor uppbackning från klubben (Piteå Elit) med läger och sånt som är gratis. Det funkar.

Hur går dina tankar inför kommande säsong?

– Förhoppningen är att det ska lossna och kännas så bra som det har gjort under sommaren. Då tror jag att det kan bli en rolig vinter. Det är stor skillnad att träna och tävla med en pigg kropp jämfört med en kropp som känner sig sliten hela tiden. Men det är ingen hemlighet att jag vill prestera. Jag vill tillbaks till landslagsnivå, så är det. Det är svårt att tänka på något annat sätt när man har varit där, då vill man tillbaka.