Kommunen anlitade företaget Klara vatten till att under 15 dagar genomföra reduktionsfiske i stor skala med not. Totalt har man tagit upp 40,4 ton vitfisk.
Företaget har även genomfört reduktionsfiske med goda resultat i bland annat Sirsjön, som hade problem med årliga algblomningar. Den är mycket mindre än Svartbyträsket och har andra förutsättningar, men efter intensivt reduktionsfiske i sjön förra hösten har badplatsen kunnat hållas öppen i sommar utan några problem med vattenkvalitén. Siktdjupet var i somras 3,1 meter, vilket är dubbelt så bra jämfört med förra året.
Vad hoppas ni på?– Enligt Klara vatten kan vi förvänta oss att se resultat redan nästa sommar. Men exakt vilka resultat och hur stora resultaten kommer bli på siktdjupet det vet vi inte, säger Nils Hansson, som är projektledare på VA-avdelningen på Bodens kommun och involverad i projektet med Bodensjöarna.
Han påpekar att Klara vatten har fiskat i andra typer av sjöar jämfört med Bodensjöarna, som är mer humösa.
– De är bruna och det finns mycket humusämnen i sjöarna.
Sara Chlot säger att de hoppas att det ska bli mer rovfisk i sjön som ska hålla undan beståndet av vitfisk.
– Det är en effekt vi vill uppnå.
Kommunen kommer att söka medel för att kunna genomföra notfiske även nästa år och då finns även planer på att fiska i Vittjärvsträsket.
– Man får bäst effekt om man gör det två år i rad. Sedan kan man hålla undan med hjälp av reduktionsfiske i liten skala i kommunal regi. Att vi nått tio ton över målet tyder på att det finns mer fisk att ta upp. Vi hoppas att vår ansökan beviljas, säger Sara Chlot.
Kommunen beviljades Lovapengar, 340 200 kronor, till notfisket i år. Lova står för lokal vattenvård.
Ytterligare en pusselbit för att hela Svartbyträsket är bygget av fosfordammen. I och med den torra sommaren har kommunen inte planterat in växter dammen i år, utan har fått uppskov till nästa år.
Nu väntar också sammanställningen och utvärdering av sommarens provtagning av sjövattnen och bottensediment. Det ska bli underlag för eventuella åtgärder av bottensedimenten.
– Vi får se om det är som vi tror att det sker en näringsbelastning från botten, säger Sara Cloth.