Logga in

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Luleå maj 69

Råneå  LULEÅ.  Maj 1969.

Några axplock från året 1969, för femtio år sedan, med anledning av att NSD i år fyller 100 år. Mitt sätt att fira jubilaren med åtminstone den halva tidsresan. I början på varje månad under året kommer notiser tagna från dagbok 7 för året 1969. Skriver fortfarande årsdagbok, i år 2019 nummer 57 i ordningen. 

Den här tiden för exakt femtio år hade jag just muckat från Jägarskolan i Kiruna och kommit in på lärarhögskolan i Luleå. Nya kliv i livet, nya erfarenheter och nya kompisar. En spännande tid med andra ord. Den nya tiden till trots så bodde jag faktiskt I Luleå under en tidigare period 1956-1962.  Detta berodde på att pappa fick jobbet som avdelningschef på Tempo i nybyggda Shopping. Under de åren hade jag legendaren Nils-Erik Thurfjell som lärare på mellanstadiet, min bästa lärare någonsin. Somrarna däremot var vi alltid hemma i byn i norra Jämtland. 1969 kom jag tillbaka till Luleå igen. När vi anlände 1956 fick vi en lägenhet i ”kråkslottet” på Storgatan 28, en minnesvärd kåk som så småningom revs.  Lika bra det! Efter några år hamnade vi på Hermelinsgatan 31 men flyttade till Lingonstigen 74 den 27 maj 1969. Där fanns ett extrarum och där bodde jag till och från genom de tre åren på lärarhögskolan. Intressant läsning i dagboken berättar om några faciliteter som fanns på den tiden, bland annat diskot ”Charlie” och restaurangen ”Ambassadör”. Har glömt var i stan de etablissemangen fanns? Sommarjobbade på en matvarubutik och tjänade 6 kronor timmen.  På söndagarna var det fotboll på Skogsvallen, IFK Luleå var på toppen i division två. Biografen Forellen visade onsdagen den 7 maj filmen ”Bullit” med Steve Mc Queen.  En annorlunda månad i mitt liv och inte en enda dags fiske?     gunnar@westrin.se

 

Något om maj 1969;

18/5 åker tre astronauter från USA mot Månen.

23/5 testar de månlandaren, men landar inte.

Steve Mc Queens bil; https://teknikensvarld.se/steve-mcqueens-akta-bullitt-mustang-funnen-430302/

 

Bild; Sista helgen på luckan, april 69.

Vintern 69

Råneå LULEÅ.  Vintern (november-december) 1969.

Några axplock från året 1969, för femtio år sedan, med anledning av att NSD i år fyller 100 år. Mitt sätt att fira jubilaren med åtminstone den halva tidsresan.  Under året kommer notiser tagna från dagbok 7 för året 1969. Skriver fortfarande årsdagbok, i år 2019 nummer 57 i ordningen.

1969 var ett delvis dramatiskt år med bland annat en spännande månlandning då den första människan satte fotavtryck på vår ståndige följeslagare.  Det mesta av det bästa fisket företogs fortfarande i Jämtland, eftersom jag under min korta tid i Luleå knappast hade hittat fram till de hägrande fjällvattnen, förutom de jag fick lära känna under lumpen i Kiruna. Kriget i Vietnam fortsatte för fullt, allt eftersom FNL-grupperna i Sverige växte. Kriget fortsatte ända fram till maj 1975, då Saigon föll. Trots eländets elände var sextiotalet en säregen epok för alla musikälskare, rocken blommade ut ordentligt, Beatles och Rolling Stones klev fram som de verkliga giganterna. Det blev lite som på femtiotalet med Tommy Steele och Elvis Presley, för eller emot. Jag var och förblev ett Stones-fan.

Studierna fortsatte på lärarhögskolan/Östermalm I Luleå. Den 3 november (-13C) kunde vi förskräckas över en nationell storstorm, framför allt i Mellan- och Sydsverige. Skog för fyra års avverkning förstördes. En likartad storm hade härjat redan en månad tidigare. Pappa Nils-Erik fyllde 50 år den 11 november och hade den goda smaken att fira den i New York. Min gravida svärdbärarhona dog plötsligt i ett av mina akvarier. Jag räddade ungarna-tydligen födde de levande ungar, genom att trycka ut dem med tummen och pekfingret. USA tapper inte taget om herraväldet i rymden utan skickade upp tyre astronauter med adress månen. Intressant är att jag hämtade ut ett paket med flugbindargrejer, detta från Fly-Dressing i Huskvarna, landets första i sitt slag. Skrivningarna haglade på lärarhögskolan.

Kriget i Vietnam fortsatte och den 27 november möttes vi av den hemska nyheten att USA-soldater redan tidigare på året hade skjutit över 500 kvinnor och barn i Song My. Tydligen hade Nixon vetat om det men inte sagt något. I början på december påbörjades den så kallade ”Revolutionsturneringen” i Ishockey i Moskva.  Den 5 december fick Sverige stryk av Östtyskland med 5-3? Sovjet vann turneringen och Sverige kom fyra efter Kanade och Tjeckoslovakien. Dagen efter var det teaterdags i Luleå. ”Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig” med bl a Lasse Lönndahl. Vi tyckte den var bra. Den 7 december har jag antecknat att Jämtland fick TV2. När vi fick den till Luleå vet jag inte.

Det stora rabaldret började med den numera ”klassiska” gruvstrejken. I dagboken för den 11 december 1969 står; Alla gruvisarna i Kiruna, Svappavaara, Malmberget och ett hundratal i Luleå, sammantaget ca 4700 man strejkar från och med idag. Storstrejk med andra ord!!! Heja gruvisarna hade jag skrivit i maginalen!

NOVEMBER.

  1. Gruvolycka i Johannesburg, 65 döda.
  2. Rymdmännen Conrad/Bean/Gordon på månen.
  3. Massakern i Vietnam/Song My uppdagades.

DECEMBER.

  1. Gruvstrejken börjar.
  2. Hongkonginfluensan har skördat sitt första offer i Sverige.

ÅRETS BÄSTA BOK. ”Mitt Milwaukee” av Beppe Wolgers. Beppes återkomst som diktare, efter ett långt uppehåll. Skrevs på ren inspiration under den första sommaren i Bränngården på Öhn i norra Jämtland.

Recensenterna skrev: ”Bilder från Milwaukee är fylld av en skimrande naturmystik och sommarvarm medmänsklighet. På ett mjukt och enkelt språk berättar dikterna om jordnära ting, om kroppens vishet och hammarslagens poesi. Det är en av de friskaste diktsamlingar jag läst på mycket länge. ”
Torsten Rönnerstrand, GHT 1969-11-17

 

Foto; Min kamera 1969.                        gunnar@westrin.se

Sussi och Frekko

Råneå Sussi och Frekko drar storlaxarna.

I min kommande krönika, onsdagen den 27/11 kommer ni att få träffa det intressanta paret Sussi och Frekko Mickelsson-Skaulu, boende i Skaulo. Förutom att de är ena hejare på att dra de största laxarna så fylls deras liv av ett intensivt mångsysslande, som renskötsel, guidning, sportfiske i allmänhet och konstnärskap. Frekko (han heter egentligen Fredrik) har äntligen riktigt greppat penseln och har gjort sig ett namn som en skicklig konstnär, oftast med samiska motiv.

                                                                                                                    gunnar@westrin.se   

Plasteländet

Råneå Plasten dödar.

Trots att plasten dödar används bara mer och mer av den varan. Hr en flugfiskekompis som är professor i kemi och han menar att plasten är bra men att konsistensen/materialet kemiskt är förkastligt. Därför jobbar man intensivt numera för att försöka att konstruera en ny sorts plast. I september grävde jag upp ur rabatten tre korkar från mjölkpaketen som jag grävde ner för tre år sedan. Trodde att naturen skulle ta hand om de eftersom det står att de är gjorda av ett växtextrakt? Numera ser jag i beskrivningen att dessa skall de slängas bland plasten? Det betyder att det likt förb….är plast i korken? Generellt sett tycker jag inte att industrin tar kritiken om plasten på fullaste allvar. Förstår att folk som jobbar med återvinningshanteringen känner en viss frustration. Det är inte deras fel att det ser ut som det gör.

Har förnöjt mig med att utföra ett experiment i mitt eget kök. Vi är tre personer i familjen. Jag har sparat allt materiellt avfall från köket i två veckor och ser till min stora förvåning att 85-90% av allt emballageavfall/vecka  består av plast eller den allt vanligare kombinationen plast/aluminium.

Ringde till fabriken som gör/marknadsför kattmat, där frågan från mig var vad kattmatspåsarna var gjorda av. Den jag pratade med blev först förvånad över frågan, men efter det jag sagt att vår katt gillar maten, kom svaret. En blandning av plast och aluminium. Frågan från mig kom direkt. Var ska jag kasta påsarna, i plast- eller metallcontainern?  Varför skriver man inte ut sådant på påsarna? Något svar på detta fick jag inte. Har sedermera pratat med Lumiere i samma ärende och de rekommenderade plastcontainern. En sopåkare sade att man kan kasta de i brännbart?!

Det betyder att 85-90% av den här familjens avfall ligger på plast, eller plast/aluminium. Resten 10-15% är papper typ hushållspapper eller annat som kan läggas till tidningar på återvinningsplatsen, eller så bränner jag upp det i kaminen. DET BETYDER ATT PÅ SÅ SÄTT KAN JAG HELT ELIMINERA DEN GRÖNA SOPTRUNNAN!??

gunnar@westrin.se                                                                              -Gunnar Westrin-  

Drömtid.

Råneå I drömmarnas värld…igen.

När den första snön lägger sig över landskapet fångas jag direkt av två känslor, den tysta och magiska och den drömmande. För mig är drömmarnas tid absolut den här snöiga tiden fram till nyåret. I januari kommer nya krafter till, där den stora anledningen är att ett nytt år har börjat och att allt är nytt och oskrivet. Men nu, precis när jag känner att fiskekorgen är full av snö, kommer nostalgin och drömmarna galopperandes genom rummen. Det är under den här tiden som kaminens ved sprakar i månader, den tid då drömmarna och skrivandet tar vid, den tid då alla andra realiteter liksom kommer i skymundan. Den tid då man har lite mer tid för varandra, den period då jag också får lugnet genom vår katt Sinatra, som brukar vara vänlig nog att sjunga för mig. För mig är det synnerligen viktigt att vi har fyra årstider. Avstampet, äventyr och vandring, nertrappning och drömmarnas tid. Jag skulle absolut inte kunna funka med bara en eller två årstider. Vad skulle jag då göra med alla mina instängda drömmar, skrivandet och vedeldandet?  

 

gunnar@westrin.se

Resandefolket

Råneå Paradiset finns runt hörnet.

Jag har under många år funderat på hur turismen fungerar här uppi norr. Har alltid tyckt så där om tanken på att ska man turista ska man söderut. Mitt i kallvintern längtar folk efter värmen och badstränder, vilket jag förstår, men förstår inte hur vi liksom ibland har glömt vår egen värld. Åren har gått och nu vet vi. Turismen exploderar i norr även om vi fortfarande har exotismen på andra breddgrader. Min exotism är att få sitta på en fjällsluttning och njuta av tystnaden, forsens sorl, sångsvanarnas flykt över trolska nejder.  Andra vill vandra runt i storstäder, gästa sandstränderna söder om ekvatorn eller varför inte njuta en seglats på Stora Barriärrevet? Vi är olika och det måste vi få vara. Jag har också sett världen, men oftast med ett fiskespö i bagaget.

Lofoten.

Häromsistens gästade min fru, svåger Bengt och jag Lofoten ute i den blåa atlanten. Underbar är ordet. Fantastiskt ett annat. Om detta handlar krönikan nu på onsdag. Några veckor innan kutade samma gäng till Treriksröset en dag. På kvällen kom samtalen. Tänk att vi alltid har bott så nära fantastiska resmål, utan att ha varit dit? Kanske är det så med oss i norr. Vi känner till ställen, men vi åker mot sydliga domäner när vi ska turista. Eller som någon sa; ”Det skulle aldrig falla mig in att åka norrut på semestern”. Numera är Kiruna kommun ett av de hetaste resmålen för turisterna, vilket gläder mig. En orsak är att många av oss resande har sett världen. När pensionsåldern har kommit är dags att äntligen gästa norra Sverige, Finland och Norge?!!

Krönikorna i NSD.

Krönikan som kommer nu på onsdag är också min 500;e i NSD. Samtidigt har jag under många år varit fast medarbetare i de flesta svenska fisketidningarna och är så fortfarande. Med NSD är det speciellt, eftersom jag har fått en enorm kontakt med läsarna. Det är den stora glädjen med krönikejobbet. Krönikorna började jag med under midsommar 1990, den gången var Carl-Olof Rydén boss på tidningen. Han ringde mig och jag svarade ja på direkten. NSD för mig är en viktig och vital del av Norrbotten. Åren går!

gunnar@westrin.se

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

Bloggar