Logga in
Logga ut

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Månadens fluga

Kuhkak-dagsländenymf från Kaitum.

Kaitumälven har alltid varit min våtaste dröm gällande harrfisket med fluga i det här landet. Med rätta kan jag nog påstå att älven på många sätt är alla nordliga vattendrags urmoder. Dels var älven, tillsammans med Lainioälven, de två första som dök fram under inlandsisens tillbakadragande i Norrbotten, dels har den aldrig varit industriellt utnyttjad. 

Tyvärr har älven varit på tapeten nä det gäller utbyggnad, framför allt överledad från trakterna kring fiskecampen i Tjuonajokk ner till Luleälven, där vattnet från Kaitum skulle få bättre fart kraftverken efter Luleälven. En dålig motivering till detta var ”att vi tänker bara överleda vårens högvatten från Kaitum”.

Jag har fiskat i Kaitumälven, från Tjirtjam och nedströms i snart trettio år. Strömmar som Tjirtjam, Tajvek och Kuhkak, ger mig varma kårar efter ryggen.

Kuhkak var namnet på en same som så tragiskt förolyckades efter en brand där fru och barn innebrändes i en kåta. Kuhkak själv lär ligga begravd på en ö nederst i Kuhkakselet. Jag har själv sett kvarlevorna.

Under ett i och för sig intressant fiske i Kuhkakströmmen innan Kuhkakselet, gick vi bet på fisket. Harrarna ville inte alls ta, men vi såg att de åt och vakade häftigt. När vi äntligen fick kläm på vad de käkade, visade det sig att de inte tog dagsländorna (forssländor) utan förstadiet, dvs nymfen just i kläckningsögonblicket. Här kommer därför min ”räddningsfluga” när ingenting annat fungerar.

 

KUHKAK. (Dagsländenymf eller kläckande dagsländenymf).

Gunnar Westrin.

 

Krok;           Gärna en något böjd krok i storlekarna 12-18.

Bildtråd;      Svart eller grått bindsilke.

Stjärt;           Både med eller utan strån; gråa hackelstrån.

Kropp;         Den bakre delen av kroppen består av koppartråd. Den främre delen hot huvudet dubbas med gråbrunt harhår eller Fly-Rite #43 Camel. Viktigt är att kamma håret bakåt, så att det överlappar en del av koppartråden. Kroppen kraftigare framtill, en del som kallas thorax, dvs vingsäckarna.

Huvudet;      Lackas efter behov med klarlack.

Tips;             Flugan fiskar bäst som halvt sjunkande, just under ytfilmen, där av koppartråden.

Visdom

Råneå Visdom som håller.

Jag hade den turen att få växa upp bland släktingar som var och blev experter på botanik, zoologi, biologi och ekologi. Inte underligt med tanke på de miljöer jag omgavs med, fjälltraktsskog, fjäll i fonden och sjöar fulla med fisk. Min morfar var bonde med sinne för ekologi och botanik. Han kunde sin flora på latin, bara det märkvärdigt, med tanke på det hårda jobb han hade. Mina morbröder var inte sämre och när en av de kom hem till gårdarna en sommar, efter studier i zoologi i Stockholm, drog han mig åt sidan för ett samtal. Naturligtvis visste han att jag var omåttligt intresserad av fiske. Då sa han så här;

- Du, lyssna här, sa han. Om du lär dig ett antal växter, hur de ser ut, om du lär dig ett trettiotal fåglar och hur de låter, blir det ännu roligare att fiska.

Där väcktes mitt intresse för artkunskap, inte enbart gällande fåglar och växter, utan också för insekter, en god förutsättning för det flugfiske jag skulle idka resten av mitt liv. När jag rannsakar mitt minne, eller läser valda delar ur mina dagböcker, ser och förstår jag att morbror hade gjort ett livslångt avtryck hos mig. Många gånger har det också varit så att möten med allehanda däggdjur, fåglar och växter har varit de fiskeresornas mest minnesvärda ögonblick. Som vargen på Råstojaure 1993, spännande björnmöten, eller sångsvanarnas susande flykt över hjortronblomsprunkande myrar på fjärran Sandåslandet. Då fiskefångsterna kom i andra hand. Jag tycker det är storartat… gunnar@westrin.se

Råneälvens status

Råneå. Hej.

Från att ha varit en skrämmande torrfåra under delar av sommaren har nu regnet gjort att Råneälven stiger, vilket är tur med tanke på den kommande vintern. För det första behöver vi allt vatten vi kan få tag på. Såg att vi ligger under medel i Norrbotten gällande grundvattnet. Viktigt också att den lekande fiskens ägg kommer till nytta fram mot våren och försommaren.  Risken finns alltid att äggen med en del föräldrafiskar annars fryser inne och dör på grund av bottenfrysning. Sen måste vi naturligtvis tänka på våra uttrar, djur som verkligen hör samman med just Råneälven. gunnar@westrin.se    

Randig månadsfluga

Råneå Randig nattslända. 

Som flugfiskare har jag alltid varit extra förtjust i nattsländor och dess imitationer. Som harrfiskare lärde jag mig ganska snabbt att just de sländorna kunde vara väldigt attraktiva för just den arten av fisk. På den tiden då klimat var att lita på ansåg vi spönötare att nattsländetiden kom efter midsommar, oftast en liten vecka in i juli. Så är det tyvärr inte längre, utan en del kläckningar kommer redan betydligt tidigare, på grund av klimatförändringarna.

Enkelt uttryckt kan sägas att nattsländorna har vingarna bakåtlutade, liggande mot kroppen och att dagsländorna har vingarna mer uppstående. De flesta nattsländorna har inga stjärtspröt, vilket dagsländorna har. Generellt är att nattsländorna lever längre än dagsländorna och att de kan finnas i luften så länge det är plusgrader, kanske långt in i oktober.

Den mest kända nattsländeflugan är utan dess tvekan den internationellt kända Européa 12, oftast kallad Europatolvan.  Min version av en nattslända har en mer profilerad kropp, därtill randig. Denna ”randighet” kallas för att man binder den segmenterad, precis som många insektskroppar ser ut i verkligheten.

Randig nattslända.

Gunnar Westrin

Krok;            Rak eller förlängd streamerkrok. Storlekar 8-12.

Bildtråd;       Gult bindsilke.

Kropp;          Dubbad kropp ,ed en blandning av Fly-Rite #19 Light Tan, #26 Adams Gray

                      och #27 Speckled Dun Light Hendrickson. (grågrön kropp med andra ord).

Ribbing;        Segmenteringen på kroppen, se bild. Gult bindsilke.

Vinge;           Spräckligt dun av teal. Jag brukar lacka nattsländevingarnas bakre del så att de

 håller ihop lite snyggare.

Hackel;         Originalet har jag valt som en Hoffmannacke i färgen Grizzly Dyes Olive Cape.

                      Låter väl så nördigt men är alltså en tuppnacke som är färgad i brungrönt.

Huvud;          Lackas efter behov med klarlack.

Tips;             Experimentara hej vilt. Du behöver inte alls följa färgerna. Tekniken och formen

är viktiga. Pröva dig fram, det är det som är kul.

gunnar@westrin.se  

Minnenas fors

Råneå Älven som vägrade dö. Minnenas fors.

Det slog mig häromdagen, då jag cyklade förbi Prästholmsforsens början, på bron mellan Orrbyn och södra sidan av Råneälven, att här stod nog det avgörande slaget om Råneälven som fortfarande ett outbyggt vattendrag. Nu har det gått många år sedan debatterna, som började sommaren 1976 och avslutades med riksdagsomröstningen i november 1986. Den 1 juli 1987 upptogs den i dåtidens Naturresurslagen som skyddad, numera en del av Miljöbalken. Min sida vann till slut den dramatiska omröstningen i riksdagen, sedan M ändrat sig på slutet. Siffrorna stannade på 161 för och 139 mot. Det är med andra ord med bara 22 rösters övervikt som Råneälven och några andra älvar fortfarande rinner fritt sedan de forsade fram under inlandsisen. För två år sedan (2016) firade jag älven som fri på just den här bron och lät en röd ros singla ner mot vattnet. Den flöt så vackert med strömmen och visst hörde jag att älven jublade. Visst kom det en tår.

Varför just Prästholmsforsen? Vi i AMORE-gruppen (Aktionsgruppen Mot Råneälvens Exploatering) och många inblandade var i slutfas med debatterna. Då råkade det vara så att en folkpartigrupp med Bengt Westerberg i spetsen, där också namn som Bjelle och Ekman fanns med, gjorde en röstresa i Norrbotten. Utanför Niemisel blev dessa ”kidnappade” och eskorterades snabbt till Hasaforsen, där vi hade arrangerat lunch i gröngräset, älgköttsoppa, tunnbröd och kaffe. Vid stranden låg min kanadensare.

Dagen innan hade Westerberg sagt i Dagens Nyheter att vi åtminstone måste få bygga ut Råneälven. Jag tog med honom i kanoten, sen drog vi nedströms till just Bron vid Orrbyn över Prästholmsforsen. Den timslånga paddlingen var gemytlig. Vi såg tranor, sångsvanar, plask efter enorma gäddor och en hel del knipor. När vi närmade oss bron såg vi att den var i stort sett belamrad med journalister. När vi drog upp farkosten till höger om brofästet sade Westerberg;

-Jag ska personligen se till att den här älven inte blir utbyggd. Så lite behövdes för att ändra ett helt parti. Ibland måste man få se sakernas betydelse i debatterna. Inte bara sitta och bestämma. Det är kanske inte så underligt att blodet svallar när jag cyklar över bron.

 

Ett särskilt tack till journalisten och radiorösten Urban Prytz.

gunnar@westrin.se

Den heliga kon

Råneå Nu har det gått några dagar sedan jag hoppade av facebook. Och naturligtvis blev det en del kommentarer. Intressant hur som helst är att ”det var klokt gjort” och ”det ska jag också göra”-kommentarer var de vanligast förekommande. Vissa har skrivit att det ”det var tråkigt, men att du kanske kommer tillbaka”. Men intressant är att mina känslor har gungat en del, beroende på att jag liksom hamnade utanför livet? Den känslan är inte alls bekväm, eftersom att då skulle stora delar av mitt levda liv ha varit obekväm eller möjligtvis lite på sidan av stråken. Så kan inte vara fallet. Jag tror att vanan med FB har inpräntats så hårt och slentrianmässigt genom åren att ett stort svart hål har bildats. Ett mysko tomrum. Å andra sidan känner jag massor av folk som aldrig har varit med på FB och de är lika lyckliga i alla fall. Det finns också några som har surnat till. Där har jag rekommenderat att de följer mig här på NSD.  Facebook ger absolut ett beroende och nu väntar abstinensen. gunnar@westrin.se   

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

Bloggar