Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Bilens dag


En elbil laddas i i ett så kallat mobilitetsgarage i Gamla stan i Stockholm. FOTO: TT

 

Idag är det Bilens dag. Den instiftades för åtta år sedan av bland annat Motorbranschens Riksförbund för att uppmärksamma bilens betydelse för människan och samhället, vilket kan behövas.

För många människor är bilen en viktig frihetssymbol. Göran Persson (statsminister 1996-2006) talade ofta om vilken betydelse bilen fick för vanligt folk när han växte upp i Södermanland på 1950- och 1960-talen.

Den skapade nya möjligheter för arbetarfamiljen i Vingåker. Den kunde snabbt och enkelt ta sig till Katrineholm, Örebro och andra metropoler i Mellansverige.

WC, TV och PV representerade det nya och framåtskridande.

Även i dagens samhälle är bilen viktig. Varje dag använder 1,7 miljoner svenskar bilen för att ta sig till jobbet.

För många människor ­– icke minst i glesbygden och på landsbygden, där det saknas välutbyggd kollektivtrafik ­– är tillgången till bil ofta själva förutsättningen för att vardagslivet ska fungera.

Därför bör politiker och partier, som vill komma åt miljöskadliga utsläpp, akta sig för att attackera bilen och bilisterna som företeelser.

Inriktningen måste istället vara att ställa om så att fler bilar drivs av förnybara drivmedel och elektricitet – inte slå undan benen för människors möjligheter att transportera sig med bil.

Intresset för elhybrider och laddhybrider har, glädjande nog, ökat i Sverige. Men det går långsamt. Till exempel går det mycket snabbare i jämförbara länder som Nederländerna och Norge.

I en artikel i Aftonbladet tycker Bertil Molden, tidigare vd för BIL Sweden, att Sverige ska ta intryck av norsk politik. 

”Utan importmoms, ingen fordonsskatt, ingen trängselavgift, gratis parkering, gratis el och gratis färd på färjorna. Klart intresset ökar hos gemene man”, säger han.

Oavsett vilken regering som så småningom tillträder är det idéer som beslutsfattarna bör ta fasta på.

De flesta svenskar begriper vikten och värdet av ställa om till en mer miljövänlig fordonspark. Men den nya politiken får inte uppfattas som angrepp på vanligt folks vardagsliv, frihet och mobilitet.

Bilpolitiken måste bygga på statliga morötter och stimulanser, inte piska.

Glöm inte glesbygden!


Många ombud på S-kongressen i Örebro efterlyser en mer kraftfull landsbygds- och regionalpolitik. FOTO: TT

 

Flera norrbottniska ombud klev upp i talarstolen på S-kongressen i Örebro under fredagen. En av dem som tog till orda var Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt

”Min statsminister säger att hela landet ska växa och att det ska gå att leva, bo och arbeta i hela landet. Vi har mycket kvar att göra om det ska bli verklighet”, konstaterade hon.

Flinkfeldt pekade på att Försäkringskassan sedan länge lagt ned sitt kontor i Arjeplog och de planerade besparingarna inom Arbetsförmedlingen – kännbara försämringar i en liten kommun som Arjeplog.

Hon är inte ensam om sin kritik. I en ledare i NSD 6 mars pekade jag på att det finns en växande kritik runtom i landet mot centraliseringsivern hos vissa myndighetschefer.

Samtidigt finns skapar statlig byråkrati och utdragna tillståndsprocesser problem för utvecklingen i många mindre kommuner. Tag bara Naturvårdsverkets hantering av den nystartade gruvan i Kaunisvaara, som jag skrev om i NSD 2 februari. Med rätta har hela kommunfullmäktige i Pajala reagerat mot agerandet.

Till detta ska läggas diskussionen om den gröna skatteväxlingen. Självklart måste Sverige ställa om. Men regering och riksdag måste också ta hänsyn till att det finns regioner som drabbas extra hårt av höjda drivmedelsskatter. Därför skulle det behövas någon form av glesbygdsavdrag, som jag skrivit om i NSD vid flera tillfällen.

Vidare krävs en satsning på bättre polisiär närvaro i hela landet. Det är tankeväckande att det saknas polis i många av landets kommuner samtidigt som Systembolaget har försäljningsställen i samtliga kommuner i vårt vidsträckta land …

Januariavtalet mellan S, C, MP och L innehåller förvisso många goda ansatser i regional- och landsbygdspolitiken. Men partierna får inte nöja sig med det. De måste fortsätta att vässa och utveckla landsbygds- och regionalpolitiken.

Det borde dessutom finnas förutsättningar för icke minst S och C att kunna samsas om en mer offensiv Hela Sverige-politik. Det finns av tradition ett stort regionalpolitiskt engagemang i bägge partierna.

Britta Flinkfeldts varningsord får under alla omständigheter inte klinga ohörda. Staten får inte abdikera i Arjeplog, Vilhelmina och Ånge. Även människor i små kommuner ska ha tillgång till god samhällsservice.

”Staten har samma förpliktelser mot människor oavsett om de bor i Jokkmokk eller Luleå”, som civilminister Ardalan Shekarabi (S) brukar säga.

S-folket samlas i Örebro


Anna-Carin Aaro, Boden, och Anders Öberg, Luleå, är två av de norrbottniska representanterna på helgens S-kongress i Örebro. FOTO: Camilla Friberg

 

22-24 mars genomför Socialdemokraterna sin 40:e ordinarie kongress. Plats: Conventum i Örebro.

350 medlemsvalda ombud från hela landet, därav 17 från Norrbotten, ska diskutera utbildning, kompetensförsörjning, omställning på arbetsmarknaden samt partiet som folkrörelse.

Kongressen blir dessutom en viktig samling och uppladdning inför det viktiga valet till Europaparlamentet 26 maj.

På NSD:s ledarsida 20 mars skriver jag att Örebrokongressen kan bli startpunkten för ett nytt socialdemokratiskt reformarbete. Satsningar på kompetensutveckling är en central framtidsfråga. Kunskapskraven växer i både samhälls- och näringslivet.

På plats i Bryssel

Under onsdag och torsdag finns jag på plats i Bryssel. Tillsammans med en grupp av redaktörer och ledarskribenter besöker jag S-gruppen i Europaparlamentet. 

På dagordningen står givetvis vårens viktiga val till Europaparlamentet. 26 maj utser svenska folket utse sina företrädare i Europapolitiken.

Det är ett val som har stor betydelse för vardagen och verkligheten runtom i Europa. SKL (Sveriges kommuner och landsting) talar om att omkring 60 procent av den kommunala verksamheten påverkas direkt eller indirekt av EU-beslut. 

På vissa områden är siffran till och med högre. När det gäller betydelsen för lokala miljöfrågor ligger den omkring 80-90 procent, eftersom det finns runt 600 EU-förordningar på miljöområdet.

Därför finns anledning för människor att bry sig lika mycket om Europavalet som valen till kommuner, regioner och riksdag. 

I valet till Europaparlamentet 2014 var det emellertid bara 51 procent av de röstberättigade i Sverige som använde sin rösträtt.

Det är en alldeles för låg siffra med tanke på Europapolitikens betydelse.

Som jag påpekade på NSD:s ledarsida 27 februari: Ett lågt valdeltagande riskerar att spela extremisterna i händerna.

Nordström stiger i graderna


Niklas Nordström och Helena Stenberg tar plats i SKL-toppen. FOTO: NSD Arkiv

 

Under tisdagen håller SKL (Sveriges kommuner och landsting) sin valkongress – och Norrbotten kommer att bli väl representerat i den nya ledningen.

Kommunalrådet Niklas Nordström, Luleå, blir ny ledamot i styrelsen samt ersättare i arbetsutskottet. Dessutom kliver kommunalrådet Helena Stenberg, Piteå, in i beredningen för utbildningsfrågor. Vidare kommer tidigare kommunalrådet Peter Roslund att ingå i SKL:s valnämnd.

Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för S i Norrbotten, är glad och nöjd med utfallet.

”Att vi blir representerade i SKL:s beredningar från vårt län har stor betydelse”, säger han i en kommentar. 

Så är det. Norrbotten påverkas av det som sker i omvärlden, vilka beslut som fattas av regering, riksdag, myndigheter, företag, EU-institutioner och andra. Därför är det viktigt att regionen har företrädare som odlar nätverk och relationer.

Så gjorde Ragnar Lassinantti när han tog fajten för etableringen av Tekniska högskolan i Luleå och Nordkalottens AMU-center i Övertorneå på 1970-talet. På samma sätt jobbade Anders Sundström och Curt Boström när de drev på utbyggnaden av musikhögskolan i Piteå på 1980-talet.  Och det hade inte blivit någon Facebook-etablering i Luleå utan engagemanget hos Karl Petersen.

I dag är det Niklas Nordström & Co som bär stafettpinnen vidare – och nätverksbyggandet och kontaktskapandet är precis lika viktigt som förr. De senaste åren har vi sett flera konkreta resultat:

- Polarforskningssekretariatet lokaliseras till Luleå.

- Igångsättandet av Norbotniabanan och investeringen i Malmporten finns med i Trafikverkets framtidsplan.

- Skatten för datahallar har sänkts till samma nivåer som för annan energiintensiv industri, vilket fått till följd att Facebook gör en ny stor investering i regionen.

- Nya aktörer har engagerat sig för att få fart på bostadsbyggandet i Luleå.

- Stora evenemang som KPN Grand Prix har sökt sig till Norrbotten.

Sådant kommer inte av sig själv. Grunden är att det finns norrbottniska företrädare som håller sig framme och argumenterar när investerings- och lokaliseringsbesluten ska fattas. Lokala hojt räcker inte långt.

Försvarsministern gästar Kalix

 
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) besöker Norrbotten. FOTO: TT

 

Under måndagen inleds den stora arméövningen Northern Wind i östra Norrbotten. Jag skrev om den och omläggningen av försvarspolitiken på NSD:s ledarsida 15 mars.

Under dagen kommer dessutom försvarsminister Peter Hultqvist att besöka Norrbotten för att på ort och ställe följa övningen. Under kvällen deltar han även i ett offentligt möte som arrangeras av Socialdemokraterna i Kalix.

Ingen kan ta miste på att Hultqvists geografiska rötter. Det breda dalmålet avslöjar honom. Men även Norrbotten har en särskild plats i försvarsministerns hjärta.

Under åren 1983-1985 var Peter Hultqvist politisk redaktör på NSD och bosatt på Snövägen i bostadsområdet Björkskatan i Luleå.

Tillsammans med legendariska S-redaktörerna Gösta Norman och Ove Andersson rattade han NSD:s ledarsida och ansvarade för tidningens politiska linje som den uttrycks på ledarplats.

25 januari 2016 fick jag ett snack med Hultqvist om hans tid i Norrbotten.

”Den har gett en speciell känsla för länet. Jag har många vänner i Norrbotten, går ofta in på nätet för att kolla NSD och känner mig alltid välkommen när jag besöker länet”, berättade han bland annat.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar