Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Borgarna hoppas på V


Ulf Kristerssons hopp står nu till Jonas Sjöstedt. FOTO: TT

 

Det är intressant att läsa de borgerliga ledarsidorna i dag. Många kommentatorer på högerkanten sätter nu sitt hopp till att Vänsterpartiet (!) ska göra tummen ned för den liberalsocialdemokratiska överenskommelsen och därmed röja väg för en högerregering.

Till exempel skriver BLT:s politiske chefredaktör Anders Gustafsson att Vänsterpartiets nej innebär att ”hoppet för Ulf Kristersson (M) att bli Sveriges nästa statsminister inte är helt borta”.

Jonas Sjöstedts nej kan bli borgerlighetens räddning”, konstaterar Gustafsson på BLT:s ledarsida.

Sådana kommentarer borde leda till viss eftertanke i V-leden.

Alternativet till uppgörelsen mellan S, C, L och MP är inte en rödare politik. Det är en högerregering med M och KD som har Sverigedemokraterna som stödhjul.

Visst, det finns mycket i den blocköverskridande överenskommelsen som är dåligt – till exempel skrivningarna om LAS och vissa av skatteförslagen. Men det finns också sådant som borde tilltala V.

Dit hör höjda statsbidrag till kommuner och landsting, infrastrukturinvesteringar i hela landet (till exempel Norrbotniabanan), en aktivare landsbygdspolitik, fler platser i Kunskapslyftet, klimatpolitiken, flygskatten och mycket annat­ som kommer att falla om Kristersson får styra.

Därför borde Sjöstedts parti till sist komma till slutsatsen att uppgörelsen ändå är bättre än alternativet – att Sverige får sin mest högerinriktad regering sedan amiral Arvid Lindman styrde landet för snart 90 år sedan.

Det räcker för V-ledamöterna att trycka på den gula knappen en gång i riksdagen. Det betyder ju inte att de har köpt hela uppgörelsen mellan S, MP, C och L.  

De kommer fortfarande att ha kvar möjligheterna att kritisera allt som de ogillar i regeringspolitiken och att driva på för en annan inriktning.

Damberg gästar Norrbotten


Sveriges nye inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen nya möjligheter i kampen mot brottsligheten. Vi måste ge polisen mer repressiva verktyg, säger han i en TT-intervju. FOTO: TT

 

Under tisdag och onsdag får Luleå besök av inrikesminister Mikael Damberg (S). På dagordningen står bland annat dörrknackning och medverkan vid årsmötet hos Stadsviken-Malmuddens S-förening.

Det är inte Dambergs första besök i Norrbotten. Som näringsminister 2014-2018 hann han besöka länet många gånger. Det blir emellertid hans första besök i norr i den nya rollen som inrikesminister. 

Telegramskörden från TT vittnar om att det är en tung och ansvarsfull portfölj som Damberg har att hantera.

Den nye inrikesministern har redan hunnit förlänga den inre gränskontrollen, ge sin syn på polisutbildningen, uttala sig om IS-terrorister som återvänder till Sverige, ta emot skogsbrandsutredningens förslag och börja fundera på innehållet i en ny datalagringslag. För att nämna några exempel. 

”Mitt främsta uppdrag är att se till att polisen får de resurser och de befogenheter som den behöver”, säger han i en intervju.

I det arbetet bildar han tandempar med justitieminister Morgan Johansson  (S). Tillsammans ska de gå i bräschen för den S-ledda regeringens offensiv mot kriminaliteten.

Det råder ingen tvekan om rättspolitiken är högprioriterad. I sin regeringsförklaring presenterade statsminister Stefan Löfven en hel katalog med insatser mot brottsligheten. Det handlar om alltifrån fler poliser till lagskärpningar och mer kameraövervakning.

Det är nödvändiga  åtgärder. Enligt Polisen finns det idag runt 5 000 kriminella aktörer och 200 kriminella gäng i Sverige. Deras aktiviteter drabbar invånarna i många utsatta förortsområden mycket hårt.

Det är givetvis oacceptabelt. Människor ska kunna känna trygghet i sin vardag, även om de bor i Araby, Skäggetorp och Gårdsten. Samhället ska alltid vara starkare än de kriminella gängen.

Damberg och Johansson har redan presenterat flera initiativ. Dessutom finns goda förslag att hämta hos oppositionen – till exempel från Moderaternas 12-punktsprogram mot de kriminella gängen.

Det finns inga skäl att göra kriminalpolitiken till en stridsfråga mellan riksdagens stora partier. Tvärtom har det ett stort och viktigt signalvärde om en bred riksdagsmajoritet är enig om att det behövs tuffare tag både mot brotten och brottens orsaker.

Nordström tar täten


Kommunalråden Niklas Nordström och Helena Stenberg föreslås som ordförande respektive vice ordförande i Norrbottens kommuner. FOTO: NSD Arkiv

 

Det blir av allt att döma stora förändringar när Norrbottens kommuner (samarbetsorganisationen för de 14 kommunerna i landets nordligaste län) håller sitt årsmöte 24 april. 

S-distriktet och valberedningen föreslår Niklas Nordström (S), Luleå, som ny ordförande och Helena Stenberg (S), Piteå, som ny vice ordförande.

Tidigare ordföranden Britta Flinkfeldt, Arjeplog, föreslås som ledamot i styrelsen samt som rapportör i EU-frågor, ett uppdrag som hon delar med Anders Josefsson (M), Luleå.

Det väntar ett viktigt arbete för dem och övriga norrbottniska företrädare under hela mandatperioden.

Länets kommuner är inga stora aktörer på den nationella eller internationella arenan. Tillsammans har de 14 kommunerna i Norrbotten bara 2,5 procent av rikets befolkning. 

Därför gäller det att samverka och hålla ihop för att ge röst åt Norrbottens krav och intressen. Det blir svårt att få genomslag för de regionala utvecklingsidéerna på nationell nivå eller inom EU om det finns olika delar av länet som drar åt olika håll.

I NSD 14 februari skriver Mats Taavenikku, Socialdemokraterna i Kiruna, klokt om farorna med att bryta sig ur de regionala samverkansorganen. 

”Ensam är inte stark, bara ensam”, lyder han slutsats.

Det är ord som separatister av alla kulörer bör begrunda. Inomregionala ställningskrig är inget som bär Norrbotten framåt.

Idéernas vapensmedja

 
Olof Palme var SSU:s studieledare 1955-1961. Hans föreläsningar på Bommersvik om "Plomgrens mekaniska verkstad" är legendariska.

 

Under fredagen har jag besökt Bommersvik, som ligger vackert beläget vid sjön Yngern i Södermanland. Kurs- och konferensanläggningen har varit i SSU:s ägo sedan 1937 och fortsätter att spela en central roll för utbildningsverksamheten inom arbetarrörelsen även 2019. 

Själv har jag en speciell relation till kursgården. Under mina folkhögskolestudier gjorde jag en praktikperiod på Bommersvik våren 1986. Jag plockade fram underlag och gjorde intervjuer till Bommersviks mäktiga 50-årshistorik som kom ut 1987. Tidigare Europaparlamentarikern Göran Färm, Norrköping, var huvudförfattare.

Färms mastodontverk säger en hel del om Bommersviks betydelse för svensk arbetarrörelse och socialdemokrati. Bland annat rymmer boken berättelsen om Olof Palmes föreläsningar om Plomgrens mekaniska verkstad som var en höjdpunkt på Bommersvikskurserna i slutet av 1950-talet och början på 1960-talet.

I boken berättade Palme själv (i en intervju som gjordes en kort tid för hans bortgång 1986) om föreläsningen: 

”Det var unga klubbister som kom hit och då ritade jag upp den här verkstan. Plomgren var ägaren, sedan ritade jag ett antal personer på tavlan, vad de hade i lön, pension och arbetstid. Det var helt fascinerande på 1950-talet. Ni kan tänka er den tid då man hade liten pension, kort semester och stora löneskillnader. Det illustrerade klassamhället. Sedan kom en föreläsning om makten över verkstaden. Det var gamla fröken Krikonkvist som ägde en massa aktier och hade makten över företaget. Det var innan MBL och allt det där. Det fanns ingen styrelserepresentation, ingen makt alls för de anställda.”

När SSU gjorde en studiecirkel 1963 tog författaren Leif Andersson även med ett kapitel om verkstaden. Palmes föreläsningsanteckningar utgjorde förlaga. 

En hel generation av SSU:are inspirerades av Palme och hans ideologiska föreläsning.

Säkert hade det betydelse för den arbetslivspolitiska offensiv som socialdemokratin inledde på 1970-talet.  De unga SSU:are som lyssnade på Palmes föreläsning om rättvisorna i arbetslivet blev så småningom tongivande S-politiker som tog initiativ till MBL, LAS, lagen om styrelserepresentation och andra reformer för att stärka löntagarnas rättigheter.

Det är även ett av skälen till att Bommersvik brukar kallas idéernas vapensmedja. Bommersvik har varit och är viktigt för arbetarrörelsens idé- och politikutveckling.

Det som diskuteras på Bommersviksakademien, Aftonbladets och Bommersviks utbildning för unga opinionsbildare eller andra kurser under den här helgen kan mycket väl bli morgondagens politik.

Ensam är inte stark


LO-TCO Rättsskydd stöttar enskilda fackföreningsmedlemmar som fått problem av olika slag. Det kan handla om arbetsskador, sänkt sjukpenning, indragna förmåner, felaktiga uppsägningar eller lön som inte betalats ut.
  

 

På NSD:s ledarsida 12 februari skriver jag om farorna med att den fackliga organisationsgraden sjunker.

tidningen Kommunalarbetaren läser jag samma dag ett reportage om en kvinna som fick fackets hjälp efter att Försäkringskassan nekat henne hel sjukersättning (som motsvarar den gamla sjukpensionen).

”Det här var en kvinna som verkligen var sjuk. Hon klarade inte av att arbeta”, säger Aryanne Bezitcheva, som är försäkringsansvarig på Kommunals sektion i Kristianstad.

Med hjälp av Kommunal och juristerna hos LO-TCO Rättsskydd överklagades Försäkringskassans beslut och i januari kom domen. Förvaltningsrätten ger kvinnan rätt. Hon beviljas 940 000 kr, som portioneras ut varje månad fram till pensionsdagen.

Det säger en del om vikten och värdet av det fackliga medlemskapet. Det är en fördel för enskilda löntagare att ha uppbackning från en stark facklig organisation som kan ge hjälp när det behövs.

Ensam är sannerligen inte alltid stark. Vi kan alla hamna i olyckliga lägen i livet där vi behöver både fackets och samhällets stöd.

Från ord till handling


Den polisiära närvaron behöver stärkas i hela landet. FOTO: TT

 

Regeringen har utsett S-riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli, Luleå, till ledamot i polisens nationella insynsråd. Dessutom har tidigare riksdagsledamoten Leif Pettersson, Boden, och f d kommunalrådet Lotta Åman, Arvidsjaur, utsetts till ledamöter i Regionpolisråd Nord.

Förordnandena gäller till och med sista december 2022.

Det finns att göra för dem och övriga ledamöter i råden. I början av 2017 hade tidningen Land en tankeväckande artikel om den statliga närvaron runtom i Sverige.

Enligt en undersökning så finns det systembolag i samtliga kommuner i landet. Men i 72 kommuner saknas polisstationer – och i ytterligare 55 kommuner är personalstyrkan mindre hos Polisen än på Systembolaget!

Utredningen säger en del men inte allt. Till exempel är det ju naturligt att det finns fler poliser där det bor många människor och där kriminaliteten är större. Men det känns en smula bakvänt att det satsas mer på statlig spritförsäljning än polisiär närvaro i lands- och glesbygdskommunerna.

Tveklöst är det även källa till osäkerhet och otrygghet för människor på landsbygden när närmaste polispatrull kan befinna sig flera timmar bort.

27 september 2018 skrev till exempel NSD om en dramatisk natt i lilla Orrbyn i Norrbotten. Under kvällen huserade biltjuvar i trakten. Byborna larmade polis vid flera tillfällen men det dröjde ända till kl 03.00 på natten innan polis prioriterades till byn. Då hade byborna själva redan brottat ned en av tjuvarna …

Så kan det inte fungera. Människor i glesbygden betalar skatt precis som alla andra. De förväntar sig att det ska finnas polis när de behöver det.  Det är en självklar del av det så kallade samhällskontraktet. 

30 november 2017 skrev jag om landsbygdskommittén som föreslår ”maximal insatstid för polisärenden där ingripanden måste ske omedelbart” – en modell som redan finns i Norge och kan vara värd att pröva även i Sverige.

Den senaste socialdemokratiska partikongressen var dessutom tydlig om att den polisiära närvaron behöver stärkas i hela landet.

Nu gäller det för Lundh Sammeli, Pettersson, Åman och andra S-politiker att gå från ord till handling och se till att den goda ambitionen också blir verklighet.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick utmärkelsen "Stor grabb" i Munksund/Skuthamn SK 2006.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar