Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

GS Facket rasar


De naturnära jobben är en väg in på arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa och nyanlända. FOTO: TT

 

I den M- och KD-budget som röstades igenom i riksdagen i december med stöd från SD sker en nedmontering av stora delar av jobbpolitiken. Bland annat stryps de 120 miljoner kronor som finansierat Skogsstyrelsens arbetsmarknadsåtgärd ”Naturnära jobb”. 

Jag kritiserade beslutet i en ledare 19 december och konstaterade att det får stora konsekvenser för grupper som redan har det tufft på arbetsmarknaden.

Nu kommer även starka reaktioner från GS Facket.

”När M och KD stryper finansieringen av dessa jobb så tar man bort en viktig integrationsåtgärd. Det är tyvärr ett kvitto på hur man ser på vägen till jobb. Hellre sänkta skatter än aktiva åtgärder för etablering på arbetsmarknaden. Det är en föraning om vad som väntar de närmaste åren om de hamnar i regeringsställning”, kommenterar Per-Olof Sjöö, ordförande i GS Facket.

Det råder heller ingen tvekan om att de naturnära jobben gjort nytta både för skogen och de arbetslösa.

Skogsstyrelsen har gett långtidsarbetslösa och nyanlända möjlighet att arbeta med dikesröjning vid vägar, underhåll av vandringsleder, restaurering av rastplatser och att hålla rent i olika områden.

Människor har fått göra en aktiv insats istället för att bara vara passiva bidragsmottagare.

Nu väntar sysslolöshet och försörjningsstöd för dem. Det är en både obegriplig och oklok politik.

För många kan de naturnära jobben dessutom bli inkörsporten till ett så kallat ”riktigt arbete” i skogen. Det finns brist på skogsarbetare, maskinförare och personer som kan sköta växtligheten vid golfbanor, parker och kyrkor.

Alla arbetslösa har så klart inte fallenhet och färdigheter för sådana jobb. Men för en del kan det bli vägen bort från utanförskap och arbetslöshet.

I kombination med utbildningsinsatser kan de naturnära jobben bidra till att fler människor får bättre förankring på arbetsmarknaden.

Lyssna på Northvolt!

 

Nyligen presenterades ännu ett globalt innovationsindex där Sverige hamnar på en topposition. Denna gång är Sverige tvåa efter Schweiz, enligt FN-organet WIPO.

Samma placering fick Sverige i affärstidningen Bloombergs Innovation Index 2018. Bara Sydkorea anses ha ett bättre innovationsklimat, enligt Bloomberg. Tidningen har tagit hänsyn till kriterier som antal patentansökningar, antal IT-företag, utbildningsnivå, forskningsresurser och tillverkningskapacitet.

Det är också svaret till dem som klagar på näringslivsklimatet i Sverige. Att Sverige anses ha näst bäst förutsättningar för innovationer bland världens 195 självständiga stater är inget dåligt betyg för näringspolitiken.

En som ser de goda förutsättningarna är Peter Carlsson, vd för Northvolt. I en intervju på Youtube (se klippet ovan) förklarar han varför Northvolt är på väg att etablera en stor batterifabrik i Skellefteå. Han pekar på att Sverige har skickliga ingenjörer, bra grundforskning, gedigen erfarenhet av att bedriva processindustri och ett av världens främsta energisystem.

Noterbart är också att Sverige har en regeringschef, Stefan Löfven, som är genuint intresserad av att utveckla klimatet för jobb och företagande i Sverige.

Ett av de första besluten som Löfven tog som ny statsminister efter valet 2014 var att tillsätta ett innovationsråd. Där samtalar politiker, fackfolk, företagsledare, entreprenörer och professorer regelbundet om idéer för att stärka och vässa det svenska innovationsklimatet.

”Samtalsklubb”, muttrade Ulf Kristersson (M) när rådet tillsattes. Men det skadar inte att politik, näringsliv och akademi pratar med varandra regelbundet om vad som behöver göras för att utveckla Sverige. Det är av värde om det finns en samsyn kring vilka investeringar som behöver göras i forskning, kompetensförsörjning, infrastruktur och annat.

Bevisligen är det även en politik som fungerar om vi ska tro de globala innovationsindexen.

Skyddsombudens dag


Skyddsombuden förtjänar att hyllas och att slippa SD:s mytbildning. FOTO: TT

 

I dag är det inte vilken dag som helst, för i dag är det ”Skyddsombudens dag”.

Under onsdagen uppmärksammar de fackliga organisationerna på olika sätt de insatser som görs av landets omkring 100.000 skyddsombud.

Det är ingen överdrift att beskriva skyddsombuden som hjältar i det svenska arbetslivets vardag.

På uppdrag av sina arbetskamrater bevakar skyddsombuden såväl fysisk som psykisk och social arbetsmiljö. Det handlar om allt från belysning, ventilation, möblering och buller till frågor som rör diskriminering, mobbning, konflikter och stress.

Det är inte sällan ett otacksamt uppdrag. LO visade i en rapport 2016 att så många som en tredjedel av alla skyddsombud hindras i sitt uppdrag, 12 procent har utsatts för trakasserier och 6 procent har hotats eller utsatts för våld.

Det är givetvis allvarligt. Skyddsombuden har en central roll. Det är deras uppgift är att värna om arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Om de inte kan utföra sina uppgifter ökar riskerna i arbetslivet.

Oroande är också när ett politiskt parti som Sverigedemokraterna sprider fördomar och direkta felaktigheter om skyddsombuden, Bland annat påstås att de bara är förtäckta S-propagandister. Men det finns inga som helst krav på att någon som vill bli skyddsombud att vara medlem i socialdemokratiska partiet, oavsett om det handlar om skyddsombud hos LO, TCO eller Saco.

De är utsedda av sina arbetskamrater för att verka för en god arbetsmiljö, inget annat.

I en artikel i Aftonbladet häromdagen påpekade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi och ett par S-riksdagsledamöter att det är ”ett hån mot alla skyddsombud på arbetsmarknaden att förminska deras kamp för en bra arbetsmiljö och säkra arbetsplatser till att vara någon form av politiskt drivet spel”.

”I en tid när det i genomsnitt dör en person i veckan på arbetsplatserna är det en skymf att ge sig på skyddsombuden som spelar en avgörande roll i arbetet med att få bukt med detta”, konstaterar Shekarabi m fl.

Jag kan bara instämma i. Skyddsombudens insatser är och förblir viktiga även i det moderna arbetslivet. De förtjänar att hyllas och att slippa SD:s mytbildning.

På kurs med S


Socialdemokraterna i Norrbotten genomför medlemsutbildningar på Sunderby Folkhögskola 19-20 oktober.

 

Lördag 19 oktober 2019 är det prick 102 år sedan liberalen Nlls Edén och socialdemokraten Hjalmar Branting gjorde gemensam sak och gick samman i en regeringskoalition. Det var en regering som gjorde stora historiska insatser.

Det liberalsocialdemokratiska styret gav Sverige både allmän och lika rösträtt samt lagen om åtta timmars arbetsdag.

Jag firade högtidsdagen med att åka till Sunderby Folkhögskola för att medverka vid en socialdemokratisk medlemsutbildning med en föreläsning på temat ”Att skriva politiskt”.

Den här typen av partiverksamhet, för att engagera och utbilda fler, är viktigt för att bära vidare det demokratiska arvet från Edén och Branting i en ny tid.

Ekvationen är nämligen enkel. Det behövs människor till alla förtroendeuppdrag.

Enligt SKL behövs så många som 40.000 förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting/regioner varje mandatperiod. Utöver dessa behövs även folk till styrelserna och uppdragen i alla lokala partiorganisationer runtom i vårt avlånga land.

Därför gäller det att partierna ligger i ­– värvar nya medlemmar och skolar människor för uppdragen. Utan aktiva människor kommer partierna och svensk demokrati att förtvina. Folkstyre kräver folk, för att uttrycka det enkelt.

Baudin besöker Örnäset


Kommunals ordförande Tobias Baudin besöker Luleå under fredagen. FOTO: TT

 

Tobias Baudin, ordförande i Kommunalarbetarförbundet och företrädare för omkring 500.000 svenska välfärdsarbetare, viker varje månad en dag för att praktisera i ett yrke och upprätthålla kontakten med arbetslivets vardag.

Praktikdagen under oktober blir speciell. Baudin återvänder nämligen till sin barndoms skola, Örnässkolan i Luleå, för att testa på att jobba som skolvaktmästare under fredagen.

Gissningsvis kommer han även att använda dagen för att tala om Kommunals krav på större satsningar på välfärden.

I en artikel i Dagens Samhälle 14 oktober konstaterar han att tillskottet i statsbudgeten för 2020 är långtifrån tillräckligt för att klara de växande behoven av vård och omsorg.

”Jag utgår ifrån att förhandlingarna mellan regeringen och samarbetspartierna kommer ge ett annat resultat i kommande budgetar”, konstaterar Baudin i artikeln.

Det ligger helt i linje med NSD:s uppfattning. I en ledare 25 september pekade jag på att den åldrande befolkningen gör att välfärden behöver 90 miljarder kr mer fram till 2026 enbart för att klara dagens kvalitet i vård och omsorg. Allt enligt regeringens egna beräkningar.

Därför borde slutsatsen vara given i alla statsbudgetar de kommande sju åren. Ökade statsbidrag till vård och omsorg måste gå före nya stora skattesänkningar.

Det kommer att behövas både mer pengar och personal för att klara hemtjänst, äldreboenden och sjukvård.  

Kan du plugga där du bor?

 
Linus Sköld (S) och Per Åsling (C) gör gemensam sak.

 

Under torsdagen uppmärksammas utbildningspolitiken vid ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm. Rubriken lyder "Kan du plugga där du bor?"

Riksdagsledamöterna Linus Sköld (S) och Per Åsling (C) samt Britta Flinkfeldt, ordförande för Akademi norr, har tagit initiativ till aktiviteten och bjudit in bland andra Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, till diskussionen.

”Det finns ett tydligt samband mellan avståndet till lärosätet och befolkningens utbildningsnivå. Bara några mil utanför universitetsstäderna är andelen akademiskt utbildade mycket lägre, det behöver vi förändra”, säger Linus Sköld.

”För en liten glesbygdskommun som Arjeplog är det avgörande för att vi ska klara av kompetensförsörjningen att det finns tillgång till utbildning även i mer glest befolkade områden”, framhåller Britta Flinkfeldt.

Regeringen har gjort en del insatser för att öka distansutbildningen. Men det är uppenbart att det krävs mer.

Många småkommuner har fortfarande stora problem med att klara av att tillgodose behoven av lärare samt personal inom vård- och omsorgsyrken.

Därför är kompetensförsörjningen och utbildningspolitiken en av nycklarna för att kunna skapa goda och likvärdiga villkor i hela landet.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar