Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

GS Facket rasar


De naturnära jobben är en väg in på arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa och nyanlända. FOTO: TT

 

I den M- och KD-budget som röstades igenom i riksdagen i december med stöd från SD sker en nedmontering av stora delar av jobbpolitiken. Bland annat stryps de 120 miljoner kronor som finansierat Skogsstyrelsens arbetsmarknadsåtgärd ”Naturnära jobb”. 

Jag kritiserade beslutet i en ledare 19 december och konstaterade att det får stora konsekvenser för grupper som redan har det tufft på arbetsmarknaden.

Nu kommer även starka reaktioner från GS Facket.

”När M och KD stryper finansieringen av dessa jobb så tar man bort en viktig integrationsåtgärd. Det är tyvärr ett kvitto på hur man ser på vägen till jobb. Hellre sänkta skatter än aktiva åtgärder för etablering på arbetsmarknaden. Det är en föraning om vad som väntar de närmaste åren om de hamnar i regeringsställning”, kommenterar Per-Olof Sjöö, ordförande i GS Facket.

Det råder heller ingen tvekan om att de naturnära jobben gjort nytta både för skogen och de arbetslösa.

Skogsstyrelsen har gett långtidsarbetslösa och nyanlända möjlighet att arbeta med dikesröjning vid vägar, underhåll av vandringsleder, restaurering av rastplatser och att hålla rent i olika områden.

Människor har fått göra en aktiv insats istället för att bara vara passiva bidragsmottagare.

Nu väntar sysslolöshet och försörjningsstöd för dem. Det är en både obegriplig och oklok politik.

För många kan de naturnära jobben dessutom bli inkörsporten till ett så kallat ”riktigt arbete” i skogen. Det finns brist på skogsarbetare, maskinförare och personer som kan sköta växtligheten vid golfbanor, parker och kyrkor.

Alla arbetslösa har så klart inte fallenhet och färdigheter för sådana jobb. Men för en del kan det bli vägen bort från utanförskap och arbetslöshet.

I kombination med utbildningsinsatser kan de naturnära jobben bidra till att fler människor får bättre förankring på arbetsmarknaden.

Bra för Pajala och Överkalix


Det nya kostnadsutjämningssystemet innebär klirr i kassan för många småkommuner i norra Sverige.

 

Sent under onsdagseftermiddagen tog riksdagen ett beslut med stor betydelse för många små lands- och glesbygdskommuner. Den nya kommunala kostnadsutjämningen spikades, vilket innebär ett rejält tillskott för många mindre kommuner redan 1 januari 2020.

För Överkalix handlar det om 6,2 miljoner kr. För Jokkmokk betyder beslutet 15,7 miljoner kr och för Pajala 13,8 miljoner kr. I en NSD-artikel 20 november finns en redovisning av hur samtliga kommuner i Norrbotten påverkas.

Alla i riksdagen applåderade dock inte förslaget.

”Vi beklagar att M, KD och L inte står bakom regeringens förslag till ny och bättre kostnadsutjämning, men vi ser positivt på att det nu finns en bred riksdagsmajoritet för ökad jämlikhet mellan Sveriges kommuner och regioner”, säger Fredrik Lundh Sammeli, S-riksdagsledamot och ordförande för Socialdemokraterna i Norrbotten.

Det är en påminnelse om att det gör skillnad för lands- och glesbygdskommunerna vem som regerar. S- och MP-regeringen har drivit på för den nya kostnadsutjämningen medan M och KD bromsat och hållit emot. Det säger en del om skillnaderna i engagemang för småkommunerna och regionalpolitiken.

Om detta finns också skäl att påminna när Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor och deras stödtrupper attackerar Stefan Löfven och den rödgröna regeringen. 

LO-folket mobiliserar


Krister Johansson, kommunalare från Luleå, är ordförande för LO-distriktet i norra Sverige. FOTO: Petra Älvstrand

 

Under fredag och lördag genomför LO-distriktet i norra Sverige sitt höstmöte på Medlefors folkhögskola. Ombud för ungefär 100.000 medlemmar i Norrbotten och Västerbotten samt 25 förbundsavdelningar samlas för att dra upp riktlinjerna inför framtiden.

En inte alltför kvalificerad gissning är att ombuden kommer att lyfta kraven som finns i LO-ekonomernas senast rapport. Bland annat pekar LO-ekonomerna på behovet av ytterligare resurser till arbetsmarknadspolitiken för att hantera den stigande arbetslösheten, ett ämne som jag skrev om på NSD:s ledarsida 21 november.

Vidare trycker LO-ekonomerna på behovet av ökade statsbidrag till kommuner och landsting. Det behövs både mer pengar och personal för att klara alla utmaningar inom äldreomsorgen. Fler äldre behöver hjälp och stöd för att klara tillvaron. Även det är en fråga som jag uppmärksammat på NSD:s ledarsida vid flera tillfällen, bland annat i en text 25 september.

Rimligen borde det finnas förståelse för dessa krav och synpunkter både hos regeringen och dess samarbetspartners inom L och C.

Även centerpartistiska och liberala kommunpolitiker runtom i landet torde ju se vikten av insatser för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, liksom de snabbt växande behoven inom äldrevården, och trycka på respektive partiledningar inför arbetet med vårändringsbudgeten 2020 och statsbudgeten för 2021.

Att driva på och verka för en sådan politik är dessutom klokare och mer konstruktivt än att ägna sig åt misstroendeförklaringar mot enskilda statsråd och förvandla riksdagsarbetet till en politisk cirkus.

Det blir inte mer pengar till Arbetsförmedlingen eller välfärdspolitiken bara för att V, SD, M och KD gör gemensam sak och fäller nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark. Istället är risken uppenbar för att att det kan leda fram till ett extraval som gör att Sverige kan få sin mest högerinriktade regering sedan amiral Arvid Lindman styrde landet 1928-1930, vilket ju vore minst sagt kontraproduktivt agerat av Jonas Sjöstedt och hans parti.

Ingvar Persson skriver bra om vad som står på spel på Aftonbladets ledarsida.

Nordmark besöker Norrbotten

 
Roger Mörtvik och Eva Nordmark är statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet respektive arbetsmarknadsminister. FOTO: Regeringen

 

Under torsdag och fredag får Luleå och Boden besök av nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S). På agendan står bland annat besök hos Hybrit, Arbetsförmedlingen, ett lokalt arbetsmarknadsprojekt samt ett offentligt möte i Luleå under torsdagskvällen.

Det finns en del att tala om. Arbetsmarknadspolitiken är inget lättskött pastorat.

Det sker en avmattning på arbetsmarknaden, vilket ökar kravet på arbetsmarknadspolitiska åtgärder (ett ämne som jag skriver om på ledarplats i dagens NSD).

Arbetsförmedlingen är föremål för stora förändringar och arbetsrätten ska reformeras, enligt Januariavtalet. Även det är ämnen som jag berört på ledarsidan i NSD, 20 november respektive 1 november.

Det känns dock som att Nordmark är som klippt och skuren för den svåra uppgiften. Hon har lång erfarenhet av att jobba med arbetsmarknadsfrågor, samtidigt som hon är en kompromiss- och samarbetsinriktad person som har lätt för att tala med både fack, arbetsgivare och politiker från andra partier.

Vid sin sida har hon dessutom rutinerade statssekreteraren Roger Mörtvik (norrbottning i grund och botten, precis som Nordmark).

Det är ingen dålig laguppställning för att hantera problemen på arbetsmarknaden och alla omtalade reformer.

Barnkonventionen fyller 30 år


Ingvar Carlsson och Javier Pérez de Cuéllar var Sveriges statsminister respektive FN:s generalsekreterare när generalförsamlingen antog barnkonventionen 1989. FOTO: TT

20 november är det exakt 30 år sedan FN:s generalförsamling antog konventionen om barns rättigheter. En av dem som gav sitt helhjärtade stöd till konventionen var Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S).

Sverige blev ett av de första länderna i världen att skriva under barnkonventionen. I en intervju i tidskriften Fokus 2014 berättade Carlsson att det var tack vare Lisbeth Palmes engagemang i Unicef som han fick upp ögonen för frågan.

FN-dokumentet bygger på fyra hörnpelare: Att alla barn har rätt till likvärdiga villkor, att barns bästa ska beaktas vid alla beslut, att barn har rätt till liv och utveckling, samt att barnet har rätt att säga sin mening.

För den som vill ha ett bra och tryggt samhälle – utan kriminalitet, sociala problem och utanförskap – är det svårt att att se en politisk uppgift som är viktigare än den som uttrycks i barnkonventionen. Goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar är helt enkelt grunden för ett bra samhälle.

Sverige har nått långt i det arbetet. Faktum är att Sverige beskrivs som världens bästa land att ha barn i, enligt en färsk rapport från den amerikanska tidskriften US News and World Report. Men det finns brister även i barn- och familjepolitiken i Sverige.

Till exempel är det allvarligt att så många unga lockas in i gängkriminalitet och annat elände. I senaste upplagan av SVT:s ”Veckans brott” höll därför kriminologen Christoffer Carlsson en flammande apell för vikten av långsiktiga, sociala och förebyggande insatser för att motverka gängkriminaliteten bland barn och ungdomar i de utsatta förorterna.   

Om detta måste vi också tala mer. Det är helt rätt att stärka den polisiära närvaron och skärpa påföljderna för att komma åt gängen. Men vid sidan av det arbetet krävs också rejäla och uthålliga satsningar på skolor, fältassistenter, vettiga fritidsmiljöer, upprustning av slitna bostadsområden och annat för att skapa bra villkor för alla som bor och växer upp i Sverige.

Regeringens 34-punkters program innehåller en del sådant och är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Det kommer att krävas ett stort långsiktigt engagemang från alla politiska nivåer och många samhällsaktörer (polis, skolor, socialtjänst, föreningsliv och andra) för att lösa problemen.

Varken Putin eller Trump


Utrikesminister Ann Linde och statsminister Stefan Löfven finns på plats under Palmedagarna i Folkets Hus, Stockholm. FOTO: TT

 

Helgen 16-17 november genomförs årets Palmedagar i Folkets Hus i Stockholm. På plats finns bland andra statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Ann Linde och tidigare utrikesministern Jan Eliasson. Dessutom väntas ett antal internationella gäster från bland annat Turkiet, Filippinerna, Serbien och Belarus. 

Det är Olof Palme International Center som arrangerar och samlar fackligt-politiskt folk från hela Sverige för att diskutera hur den demokratiska arbetarrörelsen kan fungera som en kraft mot tidens auktoritära och högernationalistiska strömningar och visa att det finns alternativ till Putin och Trump.

”Det finns vissa grundläggande värderingar som vi måste fortsätta att slåss för och kanske inte anpassa oss alltför mycket efter andra. Det finns frågor som vi som rörelse brunnit för och kämpat för sedan väldigt lång tid och där finns det fortfarande ett väldigt stort engagemang”, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecenter, i en intervju i Aktuellt i Politiken inför helgens samling. 

Den internationella socialdemokratin har visserligen inte samma starka ställning som på 1970- och 1980-talen. Men genom att samarbeta med andra progressiva krafter (socialliberaler, gröna politiker och andra socialt orienterade krafter) kan socialdemokratin utöva ett inflytande över utvecklingen även i dagens värld.

Det kräver kompromisser och eftergifter som Januariavtalet i Sverige. Men sådana samverkanslösningar är ändå bättre än att Socialdemokraterna sätter sig på läktaren och låter högerkrafterna dominera och diktera villkoren för politiken.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar