Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Händelserik höst väntar


16 oktober är det dags för en ny partiledardebatt i riksdagen. FOTO: TT

 

Efter två valrörelser - först inför riksdagsvalet i september 2018 och därefter för Europavalet i slutet av maj 2019 - plus en 131 dagar lång regeringsbildning kanske många tror att den politiska tillvaron nu blir lugnare. Men det väntar en intensiv politisk höst.

Här är några exempel på vad som sker under de närmaste månaderna:

  • 16-18 aug: S-kvinnor kongressar i Malmö.
  • 10 sept: Riksmötets öppnande
  • 16-18 sept: Barentskonferens i Haparanda.
  • 18 sept: Budgetdebatt i riksdagen.
  • 6 okt: Val i Portugal.
  • 6-11 okt: Fackförbundet Unionen kongressar i Malmö.
  • 16 okt: Regionfullmäktige i Norrbotten sammanträder.
  • 16 okt: Partiledardebatt i riksdagen.
  • 17-20 okt: Moderaternas partistämma i Västerås.
  • 26-27 okt: S i Norrbotten samlas till höstmöte.
  • 15-17 nov: Liberalernas landsmöte i Västerås.
  • 19-20 nov: Regionfullmäktige i Norrbotten sammanträder.
  • 27-28 nov: SKL-kongress i Linköping.

Bloggen minns 2019 – del 3


Författaren och journalisten Eva Franchell i Bommersviksgården. På väggen hänger tavlan som Staffan Lindh målade av sin dotter Anna.

 

15-16 februari åkte jag till kurs- och konferensgården Bommersvik för att föreläsa vid Aftonbladets utbildning för unga opinionsbildare.

I samband med besöket passade jag även på att boka in ett samtal med Eva Franchell, tidigare ledarskribent hos Aftonbladet och en gång i tiden nära medarbetare till Anna Lindh (Sveriges utrikesminister 1998-2003).

Franchell håller på att skriva en bok om Anna Lindh och intervjuade mig om mina minnen av Anna under vår gemensamma tid i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.

Det ska bli spännande att så småningom få läsa Franchells bok.

Jag hoppas dessutom att även dagens generationer ska se att det finns en del att lära av Annas alltför korta politiska liv och gärning.

I samtalet med Franchell påminde jag bland annat om Annas förmåga att ompröva gamla teser och förnya sig som politiker.

Till exempel var hon till en början starkt skeptisk till svenskt EU-medlemskap. Men med tiden blev hon en stark EU-anhängare och Sveriges första riktiga europeiska politiker.

Som utrikesminister trivdes hon som fisken i vattnet på EU:s toppmöten och under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 gjorde hon en historisk insats för att förhindra att konflikten i Makedonien utvecklades till ett fullskaligt krig. Hon upptäckte att EU kunde fungera som ett verktyg för att driva på för demokrati och mänskliga rättigheter.

Det är tragiskt att Anna bara fick bli 46 år gammal men hennes idéer lever vidare. Det är fortfarande inspirerande att läsa hennes gamla tal och artiklar om vikten av europeiskt samarbete.

Förhoppningsvis bidrar de till att väcka europeiskt och internationellt engagemang också bland dagens unga.

Bloggen minns 2019 – del 2


Elin Jäderström föreläste om Agda Rössel under Forum Jämställdhet i Luleå.

 

30-31 januari arrangerades Forum Jämställdhet i Kulturens hus i Luleå. Bland många intressanta föredragshållare fanns författaren Elin Jäderström som berättade om Agda Rössel, som blev världens första kvinnnliga FN-ambassadör 1958.

Rössel var på många sätt en historisk banbrytare för jämställdheten. Under sin tid som FN-ambassadör kämpade hon för mänskliga rättigheter och kvinnors rätt att bestämma över sin kropp. I synnerhet engagerade hon sig emot dödsstraffet och frågan om kvinnlig könsstympning.

I boken ”Hennes excellens Agda Rössel – från banvaktstugan till FN-skrapan” (Atlantis 2018) skildras denna livsgärning av Elin Jäderström.

Hon berättar om Rössels rötter i Norrbotten. Agda Rössel föddes i en banvaktsstuga i Kilvo, mitt i skogen i Gällivare kommun, 1910.

Hon lät sig dock inte hindras av sin enkla bakgrund.

”Hon verkar ha haft en orubblig tro på att kunna förändra mot alla odds. Hon hade helt enkelt ett naturligt rättvisepatos. Hon tyckte att det var så orättvist att det begränsade henne att hon var född i arbetarklassen och att hon var född till kvinna. Och hon gick inte med på det”, berättade Jäderström i sitt föredrag i Kulturens Hus.

Genom Jäderströms bok har denna starka norrbottnisk kvinna nu fått välförtjänt uppmärksamhet.

Länge har det dessutom talats om att resa en staty eller byst av Agda Rössel i födelsekommunen Gällivare – och nu börjar det vara hög tid att göra verklighet av planerna.

Agda Rössel var en kvinnlig pionjär som bör hyllas ordentligt i sin hembygd.

Bloggen minns 2019 – del 1


NSD firar 100 år under hela 2019. I filmsnutten svidar politiska chefredaktören om till tidstrogna kläder från 1919. 

 

Det blev en rivstart på 2019 i Mediehuset i Luleå. 4 januari var det prick 100 år sedan NSD kom ut med sitt första nummer, vilket firades under pompa och ståt. Ungefär 400 personer sökte sig till jubileumsaktiviteterna. I Mediehuset i Luleå förbrukades hela 300 tårtbitar!

Gratulanterna var många. Kommunalrådet Claes Nordmark besökte lokalredaktionen i Boden för att överlämna en blombukett. I Kiruna var LKAB:s presschef Anders Lindberg en av dem som uppvaktade NSD.

I Luleå var dåvarande kommunalrådet Niklas Nordström, Kommunal, Sveriges Radio, BC Luleå, Luleå Hockey, HBT-S i Norrbotten och Socialdemokraterna några av dem som på olika sätt uppmärksammade jubilaren.

På Twitter fick NSD ta emot gratulationer från bland andra dåvarande utrikesminister Margot Walllström och Europaminister Ann Linde.

I ett SMS framhöll Mikael Damberg (då näringsminister, nu inrikesminister) att NSD har en ”stolt historia men också viktig roll i dag”.

Tidigare landsbygdsministern Sven-Erik Bucht berättade att han ”prasslat med NSD i minst 60 år”.

”Stort grattis till den spänstiga 100-årigen som prövar, informerar och ifrågasätter. Ja må den leva i många 100 år till!”, hälsade Bucht.

NSD:s 100-årsjubileum syntes även i många andra mediekanaler.

I ett inslag i SVT Norrbotten berättade nyhetsredaktören och ansvarige utgivaren Peter Lindvall om NSD:s första nummer som kom ut 4 januari 1919.

P4 Norrbottens morgonprogram intervjuades NSD-legendaren Hans Olov ”Hantis” Ohlson, som producerat NSD:s jubileumsbilaga (inslaget finns 1 timme och 5 minuter in i ljudlänken).

I ett nyhetsinslag speglade SR-reportern Bo Torbjörn Ek jubileumsaktiviteterna i Mediehuset.

I Dalademokraten skrev ledarskribenten Robert Sundberg om NSD och 100 år av S-presshistorik.

På NSD:s Facebook-sida ligger det kvar en film där jag svidar om för 100-årsfirandet och på tidningens Instagram-konto finns bilder från aktiviteterna.

På NSD-webben finns dessutom mitt lilla föredrag om tre gamla NSD-profiler tillgängligt. Där kan man även se Karin Tjernström, Norrbottens Museum, tala om "Fröknarna i Norrbotten på fröken Frimans tid".

Bra för Pajala och Överkalix


Det nya kostnadsutjämningssystemet innebär klirr i kassan för många småkommuner i norra Sverige.

 

Sent under onsdagseftermiddagen tog riksdagen ett beslut med stor betydelse för många små lands- och glesbygdskommuner. Den nya kommunala kostnadsutjämningen spikades, vilket innebär ett rejält tillskott för många mindre kommuner redan 1 januari 2020.

För Överkalix handlar det om 6,2 miljoner kr. För Jokkmokk betyder beslutet 15,7 miljoner kr och för Pajala 13,8 miljoner kr. I en NSD-artikel 20 november finns en redovisning av hur samtliga kommuner i Norrbotten påverkas.

Alla i riksdagen applåderade dock inte förslaget.

”Vi beklagar att M, KD och L inte står bakom regeringens förslag till ny och bättre kostnadsutjämning, men vi ser positivt på att det nu finns en bred riksdagsmajoritet för ökad jämlikhet mellan Sveriges kommuner och regioner”, säger Fredrik Lundh Sammeli, S-riksdagsledamot och ordförande för Socialdemokraterna i Norrbotten.

Det är en påminnelse om att det gör skillnad för lands- och glesbygdskommunerna vem som regerar. S- och MP-regeringen har drivit på för den nya kostnadsutjämningen medan M och KD bromsat och hållit emot. Det säger en del om skillnaderna i engagemang för småkommunerna och regionalpolitiken.

Om detta finns också skäl att påminna när Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor och deras stödtrupper attackerar Stefan Löfven och den rödgröna regeringen. 

LO-folket mobiliserar


Krister Johansson, kommunalare från Luleå, är ordförande för LO-distriktet i norra Sverige. FOTO: Petra Älvstrand

 

Under fredag och lördag genomför LO-distriktet i norra Sverige sitt höstmöte på Medlefors folkhögskola. Ombud för ungefär 100.000 medlemmar i Norrbotten och Västerbotten samt 25 förbundsavdelningar samlas för att dra upp riktlinjerna inför framtiden.

En inte alltför kvalificerad gissning är att ombuden kommer att lyfta kraven som finns i LO-ekonomernas senast rapport. Bland annat pekar LO-ekonomerna på behovet av ytterligare resurser till arbetsmarknadspolitiken för att hantera den stigande arbetslösheten, ett ämne som jag skrev om på NSD:s ledarsida 21 november.

Vidare trycker LO-ekonomerna på behovet av ökade statsbidrag till kommuner och landsting. Det behövs både mer pengar och personal för att klara alla utmaningar inom äldreomsorgen. Fler äldre behöver hjälp och stöd för att klara tillvaron. Även det är en fråga som jag uppmärksammat på NSD:s ledarsida vid flera tillfällen, bland annat i en text 25 september.

Rimligen borde det finnas förståelse för dessa krav och synpunkter både hos regeringen och dess samarbetspartners inom L och C.

Även centerpartistiska och liberala kommunpolitiker runtom i landet torde ju se vikten av insatser för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, liksom de snabbt växande behoven inom äldrevården, och trycka på respektive partiledningar inför arbetet med vårändringsbudgeten 2020 och statsbudgeten för 2021.

Att driva på och verka för en sådan politik är dessutom klokare och mer konstruktivt än att ägna sig åt misstroendeförklaringar mot enskilda statsråd och förvandla riksdagsarbetet till en politisk cirkus.

Det blir inte mer pengar till Arbetsförmedlingen eller välfärdspolitiken bara för att V, SD, M och KD gör gemensam sak och fäller nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark. Istället är risken uppenbar för att att det kan leda fram till ett extraval som gör att Sverige kan få sin mest högerinriktade regering sedan amiral Arvid Lindman styrde landet 1928-1930, vilket ju vore minst sagt kontraproduktivt agerat av Jonas Sjöstedt och hans parti.

Ingvar Persson skriver bra om vad som står på spel på Aftonbladets ledarsida.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar