Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Hultqvist besöker Arvidsjaur


ÖB Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist deltar vid medaljceremonin i Arvidsjaur. FOTO: TT

 

Efter ungefär sex månader är soldaterna i den internationella insats som kallas IRAK SWECON 02 tillbaka på svensk mark.

Under fredagen kommer de dessutom att medaljeras vid en ceremoni vid Arméns Jägarbataljon i Arvidsjaur. På plats finns bland andra försvarsminister  Peter Hultqvist, överbefälhavare Micael Bydén, insatschefen Jan Thörnqvist och arméchefen Karl Engelbrektson.

Glädjande är också att försvarsministern gett klart besked om att han vill uppgradera verksamheten i Arvidsjaur.

”Jag kommer att föreslå regeringen att återupprätta regementsstatus för Jägarbataljonen i Arvidsjaur. Vi har i dag 200 anställda och 140 värnpliktiga där och jag anser att det är ett naturligt steg att ta”, meddelade Peter Hultqvist i TV4 13 januari.

Troligtvis kommer regementet att återfå sitt gamla namn - Norrlands dragonregemente (K4).

Beskedet ligger helt i linje med arbetet för att stärka den svenska försvarsförmågan. Men det har dessutom positiva regionalpolitiska effekter för en liten norrländsk inlandskommun. Försvarsjobben i Arvidsjaur är även ett viktigt underlag för handel, service och annat lokalt näringsliv.

Försvarsmakten ska självfallet inte användas för att bedriva arbetsmarknads- och regionalpolitik. Men det går inte att bortse från att investeringarna i försvaret innebär ökad ekonomisk aktivitet i ett antal mindre kommuner i vårt avlånga land.

Rimligtvis bidrar också denna ökade militära närvaro i Norrbotten, Småland, på Gotland och i andra delar av landet till att försvaret får en starkare folkligare förankring.

Fler människor och regioner blir involverade i försvaret – och det torde ju inte vara negativt för försvarsviljan och försvarsförmågan i händelse av kriser och konflikter. Det ena ger det andra, så att säga.

EDIT: Under fredagsmorgonen 31 januari kom besked om att Peter Hultqvist i sista stund tvingats ställa in sitt besök i Arvidsjaur.

 

 

Facken gör tummen upp


De flesta fackliga företrädare välkomnar krispaketet. På bilden syns fr v Magnus Pettersson, Fastighets, Susanna Gideonsson, Handels, LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, Marie Nilsson, IF Metall, samt LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. FOTO: TT 

 

Från de fackliga organisationerna är man överlag positivt inställda till regeringens, Centerpartiets och Liberalernas senaste krispaket.

"Vi välkomnar att regering är aktiv och beredd att satsa stort. Krisen är djup och stora resurser krävs för att undvika arbetslöshetschock", säger LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson.

LO efterfrågar dock fler riktade satsningar mot de som drabbas hårdast, både företag och löntagare som blir arbetslösa eller varslas.

"Nu måste dagens breda skattesänkningar följas av riktade insatser: generösare korttidspermitering, trygga välfärden och ekonomiskt stöd för arbetslösa utan skydd", säger Thorwaldsson.

Handelsantälldas förbund, som organiserar ungefär 155.000 medlemmar, välkomnar också beskeden, men efterfrågar nya regler för a-kassan.

"Nu måste regeringen fortsätta sin satsning och skydda de som förlorar sina jobb, kostnaderna kommer annars vältras över på landets kommuner. Grundersättningen från a-kassan måste höjas, och antalet arbetade timmar för att kvalificera sig för ersättning måste sänkas", säger ordföranden Susanna Gideonsson.

Marie Nilsson, ordförande i IF Metall, konstaterar att stödpaketet till småföretagen är viktigt även för landets industriarbetare.

”Underleverantörerna till de stora industrierna drabbas hårt just nu. Fokus måste vara att rädda jobb och företag”, säger Nilsson.

Byggnads ordförande Johan Lindholm anser att det finns mycket att lära av krisen vi är i nu.

”Till exempel att samarbete, solidaritet och hållbara trygghetssystem aldrig varit viktigare”, säger han.

En liknande slutsats drar jag själv på ledarsidan i dagens NSD.

”När krisen slår till ropar alla – inklusive de som tidigare pläderat för stora skattesänkningar, avregleringar, privatiseringar och marknadsanpassning – på statliga insatser. Då inser fler hur viktigt det är att samhället är starkt, att sjukvården fungerar, att A-kassa och socialförsäkringar levererar trygghet, att staten lindrar följdverkningarna för krisande branscher o s v”, skriver jag.

Kraftfulla åtgärder


Emil Källström (C), Per Bolund (MP), Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L) levererar ett nytt krispaket. FOTO: TT

 

Sent under onsdagseftermiddagen presenterade regeringen och samarbetspartierna C och L ett nytt paket för att bromsa effekterna av coronakrisen.

Januaripartierna har redan lagt fram två krispaket med olika former av stöd till näringslivet. Korttidspermitteringar, slopad karensdag och sjuklönevecka samt omfattande krediter är några av de tidigare åtgärderna.

det tredje krispaketet föreslås nu insatser främst för småföretag som drabbats hårt av minskad efterfrågan på grund av pandemin.

  • Egenavgifter och arbetsgivaravgifter sänks kraftigt, för de första 30 anställda i alla företag under fyra månader (mars-juni)
  • Egenföretagare kan få tillbaka sin preliminärskatt från 2019, som kan sättas av i periodiseringsfond och kvittas mot förluster framåt. Restbeloppet ska om ett antal år betalas tillbaka, men räntefritt.
  • En statlig företagsakut på 100 miljarder ska se till att fler företag kan få lån. Små och medelstora företag är i stort behov av finansiering.
  • Utökat momsstöd till mindre företag. Möjligheten att få anstånd med skatteinbetalning kommer nu också att gälla den moms som redovisas årsvis. Omfattar många egenföretagare och mindre företag.
  • Stöd för hyreskostnader. För att minska kostnaderna för företag inom sällanköpshandel, hotell, restauranger och vissa andra verksamheter ska de hyresvärdar som ger rabatt på sänker den fasta hyran kunna få ekonomiskt stöd, med upp till 50 procent.

Det är kraftfulla och omfattande åtgärder, minst sagt. Det pumpas nu ut pengar som motsvarar hela 12 procent av BNP (bruttonationalprodukten), berättade Mats Persson (L) vid onsdagens presskonferens.

Men det gäller också att alla inser de bistra realiteterna. Det kommer att vänta svåra tider och uppoffringar under den närmaste tiden.

Det kommer att vara omöjligt för regering och riksdag att rädda alla företag och jobb som nu riskerar att försvinna. Krispaketen kan bara lindra konsekvenserna.

Glädjande mitt i allt elände är dock att Sverige, till skillnad från många andra länder, har starka ekonomiska muskler för att möta krisen.

Finansminister Magdalena Andersson har ofta fått kritik för att hon varit alltför inriktad på att ”spara i ladorna”. Men i dag kan vi vara tacksamma för att hon drivit den linjen.

Det innebär att det finns kraft för att möta de akuta problemen under de närmaste månaderna, men också för att kunna presentera rejäla stimulansåtgärder för att få fart på jobb, ekonomi och näringsliv när coronakrisen förr eller senare är över.

Covid-19 på agendan


Coronakrisen dominerar även radiosändningarna. 

 

Covid-19 (som är förkortningen för coronavirus disease 2019), sätter sin prägel på allt just nu, inklusive P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”.

Jag, Anna Herdy, Flamman, och Lydia Wålsten, Svenska Dagbladet, svarade på programledaren Lasse Johanssons kniviga frågor om coronakrisen i söndagens panelsamtal.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

NSD i topp


Det första numret av NSD kom ut 4 januari 1919. Tidningshuvudet gjordes av legendariske tecknaren och målaren Albert Engström.

 

I veckan kom de senaste TS-upplagorna. De visar att NSD fortfarande är den största dagstidningen i Norrbotten. För 2019 ser siffrorna ut så här:

  • Norrländska Socialdemokraten 26.100 ex (därav 2.600 digitala)
  • Norrbottens-Kuriren 15.400 ex (därav 1.400 digitala)
  • Piteå-Tidningen 12.500 ex (därav 1.200 digitala)
  • Haparandabladet 3.000 ex (därav 100 digitala)

Det är visserligen en bra bit från storhetstiden på 1980-talet. Men TS-siffrorna visar att dagspressen har stor betydelse i många norrbottningarnas vardag även 2020.

NSD når varje dag omkring 72.000 personer, enligt undersökningsföretaget Orvesto som regelbundet mäter svenska folkets mediekonsumtion. (Orvesto räknar med att varje tidningsex läses av mer än en person i hushållet, fikarummet på jobbet, väntrummet hos frisören eller i andra sammanhang.)

Många läser dessutom tidningen digitalt. NSD:s webbplats har ungefär 178.000 unika besökare varje vecka.

Förvisso har det varit tufft i mediebranschen under ett antal år. Samordning och effektivisering har varit ledorden för alla gamla tidningsföretag. Till detta ska läggas alla följdverkningar som nu följer i spåren efter coronakrisen.

Men dagstidningarna är definitivt inte uträknade. NSD, som firade sin 101-årsdag i januari, är och förblir en stark kraft i Norrbotten även år 2020.

Stort tack till alla abonnenter och annonsörer!

Krispaketet i fokus


I måndags presenterade Per Bolund (MP), Mats Persson (L), Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C) ett batteri med åtgärder för att möta coronakrisen. FOTO: TT

 

Många ledarsidor kommenterar Januaripartiernas krispaket.

”Att regeringen är tydlig med att man backar upp både arbetstagare och företag är ett viktigt besked just nu”, konstaterar Jenny Wennberg i Aftonbladet (ob S).

Wennberg framhåller att insatserna ”bidrar till att öka tryggheten i en situation som mer än något annat präglas av otrygghet”.

”Vi får hoppas att ingen i framtiden kommer ifrågasätta varför vi behöver en stark stat och högre skattenivå. Det är viktigt, bland väldigt mycket annat, för att klara av sådana här tillfällen”, skriver Sofie Eriksson i Folkbladet (S) i Umeå.

Eriksson anser att paketet har stor betydelse för "kulturen, idrotten, hotellen, restaurangerna, turismen och andra branscher som blöder just nu".

”Det skönt att se att regeringen och samarbetspartierna är på hugget”, menar Susanne Sjöstedt på den socialdemokratiska ledarsidan i tidningen Ångermanland.

I min egen kommentar på NSD:s ledarsida konstaterar jag att vi nu ser vikten av ”att finansminister Magdalena Andersson (S) sett till att spara i ladorna under de goda åren”. Det ger ett större handlingsutrymme i krislägen.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar