Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Hultqvist gästar Kiruna


Försvarsminister Peter Hultqvist (S) besöker Norrbotten. FOTO: Herman Öberg

 

Under tisdag och onsdag åker försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Narvik och Kiruna. På hans agenda står bland annat ett besök vid Narviks krigsmuseum, en visning av Narviks hamn, en tripp längs Malmbanan, ett offentligt möte i Kiruna Folkets Hus samt en tur till LKAB:s gruva i Kiruna.

Det är utmärkt att försvarsministern intresserar sig för Malmfälten och Norrbotten. Den råvarurika regionen har stor strategisk betydelse.

LKAB svarar för hela 90 procent av Europas järnmalmsproduktion. I Lule älv finns vattenkraftverk som producerar elektricitet som spelar stor roll för hela Sverige. I de vidsträckta skogarna i norr finns massor av grönt guld.

Dessa tillgångar var också skälet till bygget av Bodens Fästning i början av 1900-talet. Det handlade om att kunna försvara och slå vakt om naturresurserna i norra Sverige.

Detta argument är dessutom giltigt än idag.

Det måste finnas en stark arktisk dimension även i dagens försvars- och säkerhetspolitik. Försvaret av Sverige handlar inte enbart om militär närvaro på Gotland eller förbättrad förmåga för u-båtsjakt i Östersjön. Lika viktigt är att det finns kraft och resurser för att försvara de värden som finns i norra Sverige.

Nordmark besöker Norrbotten

 
Roger Mörtvik och Eva Nordmark är statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet respektive arbetsmarknadsminister. FOTO: Regeringen

 

Under torsdag och fredag får Luleå och Boden besök av nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S). På agendan står bland annat besök hos Hybrit, Arbetsförmedlingen, ett lokalt arbetsmarknadsprojekt samt ett offentligt möte i Luleå under torsdagskvällen.

Det finns en del att tala om. Arbetsmarknadspolitiken är inget lättskött pastorat.

Det sker en avmattning på arbetsmarknaden, vilket ökar kravet på arbetsmarknadspolitiska åtgärder (ett ämne som jag skriver om på ledarplats i dagens NSD).

Arbetsförmedlingen är föremål för stora förändringar och arbetsrätten ska reformeras, enligt Januariavtalet. Även det är ämnen som jag berört på ledarsidan i NSD, 20 november respektive 1 november.

Det känns dock som att Nordmark är som klippt och skuren för den svåra uppgiften. Hon har lång erfarenhet av att jobba med arbetsmarknadsfrågor, samtidigt som hon är en kompromiss- och samarbetsinriktad person som har lätt för att tala med både fack, arbetsgivare och politiker från andra partier.

Vid sin sida har hon dessutom rutinerade statssekreteraren Roger Mörtvik (norrbottning i grund och botten, precis som Nordmark).

Det är ingen dålig laguppställning för att hantera problemen på arbetsmarknaden och alla omtalade reformer.

Barnkonventionen fyller 30 år


Ingvar Carlsson och Javier Pérez de Cuéllar var Sveriges statsminister respektive FN:s generalsekreterare när generalförsamlingen antog barnkonventionen 1989. FOTO: TT

20 november är det exakt 30 år sedan FN:s generalförsamling antog konventionen om barns rättigheter. En av dem som gav sitt helhjärtade stöd till konventionen var Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S).

Sverige blev ett av de första länderna i världen att skriva under barnkonventionen. I en intervju i tidskriften Fokus 2014 berättade Carlsson att det var tack vare Lisbeth Palmes engagemang i Unicef som han fick upp ögonen för frågan.

FN-dokumentet bygger på fyra hörnpelare: Att alla barn har rätt till likvärdiga villkor, att barns bästa ska beaktas vid alla beslut, att barn har rätt till liv och utveckling, samt att barnet har rätt att säga sin mening.

För den som vill ha ett bra och tryggt samhälle – utan kriminalitet, sociala problem och utanförskap – är det svårt att att se en politisk uppgift som är viktigare än den som uttrycks i barnkonventionen. Goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar är helt enkelt grunden för ett bra samhälle.

Sverige har nått långt i det arbetet. Faktum är att Sverige beskrivs som världens bästa land att ha barn i, enligt en färsk rapport från den amerikanska tidskriften US News and World Report. Men det finns brister även i barn- och familjepolitiken i Sverige.

Till exempel är det allvarligt att så många unga lockas in i gängkriminalitet och annat elände. I senaste upplagan av SVT:s ”Veckans brott” höll därför kriminologen Christoffer Carlsson en flammande apell för vikten av långsiktiga, sociala och förebyggande insatser för att motverka gängkriminaliteten bland barn och ungdomar i de utsatta förorterna.   

Om detta måste vi också tala mer. Det är helt rätt att stärka den polisiära närvaron och skärpa påföljderna för att komma åt gängen. Men vid sidan av det arbetet krävs också rejäla och uthålliga satsningar på skolor, fältassistenter, vettiga fritidsmiljöer, upprustning av slitna bostadsområden och annat för att skapa bra villkor för alla som bor och växer upp i Sverige.

Regeringens 34-punkters program innehåller en del sådant och är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Det kommer att krävas ett stort långsiktigt engagemang från alla politiska nivåer och många samhällsaktörer (polis, skolor, socialtjänst, föreningsliv och andra) för att lösa problemen.

Varken Putin eller Trump


Utrikesminister Ann Linde och statsminister Stefan Löfven finns på plats under Palmedagarna i Folkets Hus, Stockholm. FOTO: TT

 

Helgen 16-17 november genomförs årets Palmedagar i Folkets Hus i Stockholm. På plats finns bland andra statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Ann Linde och tidigare utrikesministern Jan Eliasson. Dessutom väntas ett antal internationella gäster från bland annat Turkiet, Filippinerna, Serbien och Belarus. 

Det är Olof Palme International Center som arrangerar och samlar fackligt-politiskt folk från hela Sverige för att diskutera hur den demokratiska arbetarrörelsen kan fungera som en kraft mot tidens auktoritära och högernationalistiska strömningar och visa att det finns alternativ till Putin och Trump.

”Det finns vissa grundläggande värderingar som vi måste fortsätta att slåss för och kanske inte anpassa oss alltför mycket efter andra. Det finns frågor som vi som rörelse brunnit för och kämpat för sedan väldigt lång tid och där finns det fortfarande ett väldigt stort engagemang”, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecenter, i en intervju i Aktuellt i Politiken inför helgens samling. 

Den internationella socialdemokratin har visserligen inte samma starka ställning som på 1970- och 1980-talen. Men genom att samarbeta med andra progressiva krafter (socialliberaler, gröna politiker och andra socialt orienterade krafter) kan socialdemokratin utöva ett inflytande över utvecklingen även i dagens värld.

Det kräver kompromisser och eftergifter som Januariavtalet i Sverige. Men sådana samverkanslösningar är ändå bättre än att Socialdemokraterna sätter sig på läktaren och låter högerkrafterna dominera och diktera villkoren för politiken.

Liberalerna samlas


Nyamko Sabuni (L) och hennes partivänner träffas i Västerås. FOTO: TT

Under fredagen inleder Liberalerna sitt landsmöte i Västerås. Det är partiets högsta beslutande organ och består av 183 ombud från hela landet plus representanter från ungdoms- och kvinnoförbunden.

Det ska bli spännande att se vilken riktning som diskussionen och besluten tar under helgen. Som jag noterar i en text på NSD:s ledarsida är Liberalernas vägval inför framtiden allt annat än givet.

Visserligen var det en klar majoritet i partirådet och partistyrelsen som gav klartecken till Januariavtalet med den S-ledda regeringen och C. Men det finns starka krafter som vill vrida den liberala politiken mer åt höger.

Till exempel vill valberedningen peta partistyrelseledamoten tillika regionrådet Anna Starbrink, som var en av de starkaste tillskyndarna av Januariavtalet. I en debattartikel nyligen har Starbrink dessutom tydligt markerat att hon är fortsatt stark motståndare till samarbete med Sverigedemokraterna.

Därför ska det bli intressant att se hur landsmötet kommer att behandla Starbrink, liksom andra frågor. Det blir en fingervisning om hur vindarna blåser just nu i det liberala partiet.

Dock är det inte troligt att avgående partistyrelseledamoten Jens Sundströms förslag om att slå ihop L med C blir ett stort debattämne under helgens liberala sammankomst. Antagligen är det fortfarande alltför kontroversiellt för de flesta  partiaktiva.

Som jag skriver i NSD:s ledare 12 november finns dock skäl för Liberalerna att begrunda denna idé. Opinionsmätningarna talar sitt tydliga språk.

Liberalerna ligger nära fyraprocentsspärren till riksdagen. I det tuffa läget kan det bästa alternativet, trots allt, vara att rädda en del liberala röster i riksdagen genom att gå samman med Annie Lööfs parti. 

På plats i Bryssel

 

Under tre dagar denna vecka befinner jag mig i Bryssel. Den nya svenska S-gruppen i Europaparlamentet (Heléne Fritzon, Johan Danielsson, Jytte Guteland, Erik Bergkvist och Evin Incir) har bjudit in mig och en grupp andra S-redaktörer för att berätta om sitt arbete.

Noterbart är dessutom att det i dag, onsdagen 13 november 2019, är exakt 25 år sedan Sverige folkomröstade och bestämde sig för att bli en del av EU (Europeiska unionen). Något som jag uppmärksammar på ledarsidan i dagens NSD.

Glädjande är också att stödet för det svenska EU-medlemskapet alltjämt är mycket starkt. Människor ser att det finns både politiska och ekonomiska fördelar med att vara en del av den europeiska gemenskapen.

Till exempel visar en aktuell rapport från EU-kommissionen att Sverige varje år tjänar omkring 300 miljarder kr på att vara en del av EU:s inre marknad. Den fria rörligheten för arbetskraft, varor, tjänster och kapital är helt enkelt till stor nytta för Sverige och övriga medlemsländer.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar