Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

I eat cannibals

 

Efter att ha lyssnat på inrikesminister Mikael Dambergs tal under Folk och Försvars konferens i Sälen i förra veckan började en gammal 80-talslåt snurra i skallen – I eat cannibals med Total Coelo (se gärna Youtube-klippet ovan).

Damberg talade om desinformation, påverkansoperationer och fake news. Bland annat berättade han om en bisarr artikel, som sprids på sociala medier, där det påstås att Sverige överväger att äta människokött för att rädda klimatet.

Historien har förmedlats av både ryska Sputnik och Trumpvänliga Breitbart. I mikrobloggen Twitter har Breitbart-artikeln fått över 7000 retweets, däribland av USA:s president!

Vi kan småle åt ryktesspridning om svensk kannibalism och liknande. Men skrattet borde fastna i halsen. Det finns givetvis ett politiskt syfte med att beskriva ett demokratiskt välfärdsland som Sverige som konstigt och extremt. Auktoritära krafter i olika delar av världen har ett intresse av att Sverige och andra europeiska demokratier framställs i dålig dager.

”När det hålls presidentval, folkomröstningar om EU, när de stora framtidsfrågorna avgörs – då måste vi förvänta oss och vara förberedda på desinformationsattacker”, sa Damberg i Sälen.

Han konstaterade att desinformation och påverkanskampanjer pågår här och nu.

”Gamla tiders flygblad har ersatts av digitala kampanjer”, underströk Damberg.

Det är också bakgrunden till att Damberg och regeringen nu arbetar för fullt för att inrätta en ny myndighet för psykologiskt försvar.

Genom Internet och sociala medier har kriget om våra sinnen fått nya, snabbare och mer avancerade former. 

Det är en utveckling som ställer nya och högre krav på politiker, medier, myndigheter men också på oss som enskilda medborgare och mediekonsumenter. Vi får inte vara naiva och okritiska när vi följer flödena och trådarna på Facebook, Twitter och andra sociala medier.

Kraftfulla åtgärder


Emil Källström (C), Per Bolund (MP), Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L) levererar ett nytt krispaket. FOTO: TT

 

Sent under onsdagseftermiddagen presenterade regeringen och samarbetspartierna C och L ett nytt paket för att bromsa effekterna av coronakrisen.

Januaripartierna har redan lagt fram två krispaket med olika former av stöd till näringslivet. Korttidspermitteringar, slopad karensdag och sjuklönevecka samt omfattande krediter är några av de tidigare åtgärderna.

det tredje krispaketet föreslås nu insatser främst för småföretag som drabbats hårt av minskad efterfrågan på grund av pandemin.

  • Egenavgifter och arbetsgivaravgifter sänks kraftigt, för de första 30 anställda i alla företag under fyra månader (mars-juni)
  • Egenföretagare kan få tillbaka sin preliminärskatt från 2019, som kan sättas av i periodiseringsfond och kvittas mot förluster framåt. Restbeloppet ska om ett antal år betalas tillbaka, men räntefritt.
  • En statlig företagsakut på 100 miljarder ska se till att fler företag kan få lån. Små och medelstora företag är i stort behov av finansiering.
  • Utökat momsstöd till mindre företag. Möjligheten att få anstånd med skatteinbetalning kommer nu också att gälla den moms som redovisas årsvis. Omfattar många egenföretagare och mindre företag.
  • Stöd för hyreskostnader. För att minska kostnaderna för företag inom sällanköpshandel, hotell, restauranger och vissa andra verksamheter ska de hyresvärdar som ger rabatt på sänker den fasta hyran kunna få ekonomiskt stöd, med upp till 50 procent.

Det är kraftfulla och omfattande åtgärder, minst sagt. Det pumpas nu ut pengar som motsvarar hela 12 procent av BNP (bruttonationalprodukten), berättade Mats Persson (L) vid onsdagens presskonferens.

Men det gäller också att alla inser de bistra realiteterna. Det kommer att vänta svåra tider och uppoffringar under den närmaste tiden.

Det kommer att vara omöjligt för regering och riksdag att rädda alla företag och jobb som nu riskerar att försvinna. Krispaketen kan bara lindra konsekvenserna.

Glädjande mitt i allt elände är dock att Sverige, till skillnad från många andra länder, har starka ekonomiska muskler för att möta krisen.

Finansminister Magdalena Andersson har ofta fått kritik för att hon varit alltför inriktad på att ”spara i ladorna”. Men i dag kan vi vara tacksamma för att hon drivit den linjen.

Det innebär att det finns kraft för att möta de akuta problemen under de närmaste månaderna, men också för att kunna presentera rejäla stimulansåtgärder för att få fart på jobb, ekonomi och näringsliv när coronakrisen förr eller senare är över.

Covid-19 på agendan


Coronakrisen dominerar även radiosändningarna. 

 

Covid-19 (som är förkortningen för coronavirus disease 2019), sätter sin prägel på allt just nu, inklusive P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”.

Jag, Anna Herdy, Flamman, och Lydia Wålsten, Svenska Dagbladet, svarade på programledaren Lasse Johanssons kniviga frågor om coronakrisen i söndagens panelsamtal.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

NSD i topp


Det första numret av NSD kom ut 4 januari 1919. Tidningshuvudet gjordes av legendariske tecknaren och målaren Albert Engström.

 

I veckan kom de senaste TS-upplagorna. De visar att NSD fortfarande är den största dagstidningen i Norrbotten. För 2019 ser siffrorna ut så här:

  • Norrländska Socialdemokraten 26.100 ex (därav 2.600 digitala)
  • Norrbottens-Kuriren 15.400 ex (därav 1.400 digitala)
  • Piteå-Tidningen 12.500 ex (därav 1.200 digitala)
  • Haparandabladet 3.000 ex (därav 100 digitala)

Det är visserligen en bra bit från storhetstiden på 1980-talet. Men TS-siffrorna visar att dagspressen har stor betydelse i många norrbottningarnas vardag även 2020.

NSD når varje dag omkring 72.000 personer, enligt undersökningsföretaget Orvesto som regelbundet mäter svenska folkets mediekonsumtion. (Orvesto räknar med att varje tidningsex läses av mer än en person i hushållet, fikarummet på jobbet, väntrummet hos frisören eller i andra sammanhang.)

Många läser dessutom tidningen digitalt. NSD:s webbplats har ungefär 178.000 unika besökare varje vecka.

Förvisso har det varit tufft i mediebranschen under ett antal år. Samordning och effektivisering har varit ledorden för alla gamla tidningsföretag. Till detta ska läggas alla följdverkningar som nu följer i spåren efter coronakrisen.

Men dagstidningarna är definitivt inte uträknade. NSD, som firade sin 101-årsdag i januari, är och förblir en stark kraft i Norrbotten även år 2020.

Stort tack till alla abonnenter och annonsörer!

Krispaketet i fokus


I måndags presenterade Per Bolund (MP), Mats Persson (L), Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C) ett batteri med åtgärder för att möta coronakrisen. FOTO: TT

 

Många ledarsidor kommenterar Januaripartiernas krispaket.

”Att regeringen är tydlig med att man backar upp både arbetstagare och företag är ett viktigt besked just nu”, konstaterar Jenny Wennberg i Aftonbladet (ob S).

Wennberg framhåller att insatserna ”bidrar till att öka tryggheten i en situation som mer än något annat präglas av otrygghet”.

”Vi får hoppas att ingen i framtiden kommer ifrågasätta varför vi behöver en stark stat och högre skattenivå. Det är viktigt, bland väldigt mycket annat, för att klara av sådana här tillfällen”, skriver Sofie Eriksson i Folkbladet (S) i Umeå.

Eriksson anser att paketet har stor betydelse för "kulturen, idrotten, hotellen, restaurangerna, turismen och andra branscher som blöder just nu".

”Det skönt att se att regeringen och samarbetspartierna är på hugget”, menar Susanne Sjöstedt på den socialdemokratiska ledarsidan i tidningen Ångermanland.

I min egen kommentar på NSD:s ledarsida konstaterar jag att vi nu ser vikten av ”att finansminister Magdalena Andersson (S) sett till att spara i ladorna under de goda åren”. Det ger ett större handlingsutrymme i krislägen.

Kollektivavtalets dag


Handslaget mellan fack och arbetsgivare är till glädje för oss alla. FOTO: TT

 

Idag (17 mars) är det inte vilken dag som helst. Det är kollektivavtalets dag, vilket sannerligen tål att uppmärksammas.

”Våra kollektivavtal är den bärande delen i en alldeles unik ordning: den svenska modellen. Det är en fantastisk modell som tjänar Sverige väl, inte minst tydligt i de samtal vi har just nu med arbetsgivare med anledning av coronaviruset”, twittrar Kommunals ordförande Tobias Baudin.

”Kollektivavtal är en välståndsskapande innovation. Värda att värna”, framhåller IF Metalls utredningschef Stefan Sjöquist.

Det finns dock stora behov av att sprida mer kunskap om kollektivavtalens roll och betydelse för löntagare, företag och samhällsekonomi. För några år sedan påpekade Eva Nordmark, då i rollen som TCO-ordförande, att de flesta ungdomar tror att det handlar om kollektivtrafiken.

Därför finns skäl att gång på gång på upprepa argumenten för kollektivavtalen.

  • De skänker stabilitet samt ordning och reda i relationerna mellan löntagare och arbetsgivare.
  • De betyder mer pengar för medarbetarna på alla arbetsplatser med kollektivavtal. Det handlar bland annat om tjänstepension och högre ersättningsnivåer vid föräldraledighet, sjukskrivning eller övertidsarbete.
  • Kollektivavtalet reglerar ofta även villkor som inte är direkt ekonomiska. Till exempel rätten till utvecklingssamtal och en högre grad av inflytande på arbetsplatsen. 

I en internationell jämförelse har den svenska kollektiavtalsmodellen också tydliga fördelar. Den svenska modellen levererar god internationell konkurrenskraft, hög sysselsättning, stigande reallöner samt extremt få konflikter på arbetsmarknaden.

Det är en ordning som är till glädje för oss alla – oavsett om vi representerar fack, arbetsgivare eller andra intressen i det svenska samhället. Och det bör sägas inte bara 17 mars, utan under alla dagar året runt. 

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar