Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Idéernas vapensmedja

 
Olof Palme var SSU:s studieledare 1955-1961. Hans föreläsningar på Bommersvik om "Plomgrens mekaniska verkstad" är legendariska.

 

Under fredagen har jag besökt Bommersvik, som ligger vackert beläget vid sjön Yngern i Södermanland. Kurs- och konferensanläggningen har varit i SSU:s ägo sedan 1937 och fortsätter att spela en central roll för utbildningsverksamheten inom arbetarrörelsen även 2019. 

Själv har jag en speciell relation till kursgården. Under mina folkhögskolestudier gjorde jag en praktikperiod på Bommersvik våren 1986. Jag plockade fram underlag och gjorde intervjuer till Bommersviks mäktiga 50-årshistorik som kom ut 1987. Tidigare Europaparlamentarikern Göran Färm, Norrköping, var huvudförfattare.

Färms mastodontverk säger en hel del om Bommersviks betydelse för svensk arbetarrörelse och socialdemokrati. Bland annat rymmer boken berättelsen om Olof Palmes föreläsningar om Plomgrens mekaniska verkstad som var en höjdpunkt på Bommersvikskurserna i slutet av 1950-talet och början på 1960-talet.

I boken berättade Palme själv (i en intervju som gjordes en kort tid för hans bortgång 1986) om föreläsningen: 

”Det var unga klubbister som kom hit och då ritade jag upp den här verkstan. Plomgren var ägaren, sedan ritade jag ett antal personer på tavlan, vad de hade i lön, pension och arbetstid. Det var helt fascinerande på 1950-talet. Ni kan tänka er den tid då man hade liten pension, kort semester och stora löneskillnader. Det illustrerade klassamhället. Sedan kom en föreläsning om makten över verkstaden. Det var gamla fröken Krikonkvist som ägde en massa aktier och hade makten över företaget. Det var innan MBL och allt det där. Det fanns ingen styrelserepresentation, ingen makt alls för de anställda.”

När SSU gjorde en studiecirkel 1963 tog författaren Leif Andersson även med ett kapitel om verkstaden. Palmes föreläsningsanteckningar utgjorde förlaga. 

En hel generation av SSU:are inspirerades av Palme och hans ideologiska föreläsning.

Säkert hade det betydelse för den arbetslivspolitiska offensiv som socialdemokratin inledde på 1970-talet.  De unga SSU:are som lyssnade på Palmes föreläsning om rättvisorna i arbetslivet blev så småningom tongivande S-politiker som tog initiativ till MBL, LAS, lagen om styrelserepresentation och andra reformer för att stärka löntagarnas rättigheter.

Det är även ett av skälen till att Bommersvik brukar kallas idéernas vapensmedja. Bommersvik har varit och är viktigt för arbetarrörelsens idé- och politikutveckling.

Det som diskuteras på Bommersviksakademien, Aftonbladets och Bommersviks utbildning för unga opinionsbildare eller andra kurser under den här helgen kan mycket väl bli morgondagens politik.

63 dagar till valet  


Frans Timmermans, Hans Dahlgren och Heléne Fritzon tar fajten för ett socialt hållbart Europa.

 

Under söndagsförmiddagen har Socialdemokraterna hållit en presskonferens om sina planer inför valet till Europaparlamentet 26 maj.

Frans Timmermans, de europeiska socialdemokraternas kandidat till ordförandeposten i EU-kommissionen, EU-minister Hans Dahlgren och Heléne Fritzon, etta på S-valsedeln i Sverige, presenterade partiets strategi och hjärtefrågor. 

Fritzon tryckte hårt på kampen mot högerextremismen.

”Vi behöver fler jobb – och fler jobb med schyssta arbetsvillkor. När människor hamnar utanför blir det en grogrund för extremism”, sa hon bland annat.

Hon konstaterade att det tagits en del steg i rätt riktning under den gångna mandatperioden – till exempel har S-gruppen i Europaparlamentet tagit fajten för en revidering av utstationeringsdirektivet. Vidare pekade hon på det sociala toppmötet i Göteborg 2017, som genomfördes på initiativ av Sveriges Stefan Löfven och tar sikte på att skapa bra och rättvisa arbetsvillkor i hela EU.

Det är ett arbete som Fritzon & Co vill fortsätta under de kommande åren. Bland annat vill hon att EU satsar mer på gröna jobb och klimatinvesteringar.

Hur långt detta budskap kommer att räcka i vårens val återstår att se. Socialdemokratin har tappat mark i många europeiska länder. Men partiet är inte uträknat.

Det regerar alltjämt i Sverige, Spanien och Portugal. Dessutom ligger partiet bra till i opinionsmätningarna i bland annat Danmark och Finland.

Därför borde det finnas förutsättningar att bygga en stark S-grupp i Europaparlamentet även kommande mandatperiod. Tillsammans med socialliberaler, gröna politiker och andra progressiva krafter borde denna S-grupp också kunna hålla högerextremisterna borta från makt och inflytande. 

Det förutsätter emellertid att alla politiskt anständiga människor går och röstar i valet den 26 maj. 

Det som gäller i de nationella valen gäller även i Europavalet: Den som inte röstar riskerar att få ett styre i Europapolitiken som han eller hon absolut inte vill ha.

Ett lågt valdeltagande riskerar att spela extremisterna i händerna, som jag påpekade på NSD:s ledarsida 27 februari.

Glöm inte glesbygden!


Många ombud på S-kongressen i Örebro efterlyser en mer kraftfull landsbygds- och regionalpolitik. FOTO: TT

 

Flera norrbottniska ombud klev upp i talarstolen på S-kongressen i Örebro under fredagen. En av dem som tog till orda var Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt

”Min statsminister säger att hela landet ska växa och att det ska gå att leva, bo och arbeta i hela landet. Vi har mycket kvar att göra om det ska bli verklighet”, konstaterade hon.

Flinkfeldt pekade på att Försäkringskassan sedan länge lagt ned sitt kontor i Arjeplog och de planerade besparingarna inom Arbetsförmedlingen – kännbara försämringar i en liten kommun som Arjeplog.

Hon är inte ensam om sin kritik. I en ledare i NSD 6 mars noterade jag att det finns en växande kritik runtom i landet mot centraliseringsivern hos vissa myndighetschefer.

Samtidigt finns skapar statlig byråkrati och utdragna tillståndsprocesser problem för utvecklingen i många mindre kommuner. Tag bara Naturvårdsverkets hantering av den nystartade gruvan i Kaunisvaara, som jag skrev om i NSD 2 februari. Med rätta har hela kommunfullmäktige i Pajala reagerat mot agerandet.

Till detta ska läggas diskussionen om den gröna skatteväxlingen. Självklart måste Sverige ställa om. Men regering och riksdag måste också ta hänsyn till att det finns regioner som drabbas extra hårt av höjda drivmedelsskatter. Därför skulle det behövas någon form av glesbygdsavdrag, som jag skrivit om i NSD vid flera tillfällen.

Vidare krävs en satsning på bättre polisiär närvaro i hela landet. Det är tankeväckande att det saknas polis i många av landets kommuner samtidigt som Systembolaget har försäljningsställen i samtliga kommuner i vårt vidsträckta land …

Januariavtalet mellan S, C, MP och L innehåller förvisso många goda ansatser i regional- och landsbygdspolitiken. Men partierna får inte nöja sig med det. De måste fortsätta att vässa och utveckla landsbygds- och regionalpolitiken.

Det borde dessutom finnas förutsättningar för icke minst S och C att kunna samsas om en mer offensiv Hela Sverige-politik. Det finns av tradition ett stort regionalpolitiskt engagemang i bägge partierna.

Britta Flinkfeldts varningsord får under alla omständigheter inte klinga ohörda. Staten får inte abdikera i Arjeplog, Vilhelmina och Ånge. Även människor i små kommuner ska ha tillgång till god samhällsservice.

”Staten har samma förpliktelser mot människor oavsett om de bor i Jokkmokk eller Luleå”, som civilminister Ardalan Shekarabi (S) brukar säga.

S-folket samlas i Örebro


Anna-Carin Aaro, Boden, och Anders Öberg, Luleå, är två av de norrbottniska representanterna på helgens S-kongress i Örebro. FOTO: Camilla Friberg

 

22-24 mars genomför Socialdemokraterna sin 40:e ordinarie kongress. Plats: Conventum i Örebro.

350 medlemsvalda ombud från hela landet, därav 17 från Norrbotten, ska diskutera utbildning, kompetensförsörjning, omställning på arbetsmarknaden samt partiet som folkrörelse.

Kongressen blir dessutom en viktig samling och uppladdning inför det viktiga valet till Europaparlamentet 26 maj.

På NSD:s ledarsida 20 mars skriver jag att Örebrokongressen kan bli startpunkten för ett nytt socialdemokratiskt reformarbete. Satsningar på kompetensutveckling är en central framtidsfråga. Kunskapskraven växer i både samhälls- och näringslivet.

På plats i Bryssel

Under onsdag och torsdag finns jag på plats i Bryssel. Tillsammans med en grupp av redaktörer och ledarskribenter besöker jag S-gruppen i Europaparlamentet. 

På dagordningen står givetvis vårens viktiga val till Europaparlamentet. 26 maj utser svenska folket utse sina företrädare i Europapolitiken.

Det är ett val som har stor betydelse för vardagen och verkligheten runtom i Europa. SKL (Sveriges kommuner och landsting) talar om att omkring 60 procent av den kommunala verksamheten påverkas direkt eller indirekt av EU-beslut. 

På vissa områden är siffran till och med högre. När det gäller betydelsen för lokala miljöfrågor ligger den omkring 80-90 procent, eftersom det finns runt 600 EU-förordningar på miljöområdet.

Därför finns anledning för människor att bry sig lika mycket om Europavalet som valen till kommuner, regioner och riksdag. 

I valet till Europaparlamentet 2014 var det emellertid bara 51 procent av de röstberättigade i Sverige som använde sin rösträtt.

Det är en alldeles för låg siffra med tanke på Europapolitikens betydelse.

Som jag påpekade på NSD:s ledarsida 27 februari: Ett lågt valdeltagande riskerar att spela extremisterna i händerna.

Nordström stiger i graderna


Niklas Nordström och Helena Stenberg tar plats i SKL-toppen. FOTO: NSD Arkiv

 

Under tisdagen håller SKL (Sveriges kommuner och landsting) sin valkongress – och Norrbotten kommer att bli väl representerat i den nya ledningen.

Kommunalrådet Niklas Nordström, Luleå, blir ny ledamot i styrelsen samt ersättare i arbetsutskottet. Dessutom kliver kommunalrådet Helena Stenberg, Piteå, in i beredningen för utbildningsfrågor. Vidare kommer tidigare kommunalrådet Peter Roslund att ingå i SKL:s valnämnd.

Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för S i Norrbotten, är glad och nöjd med utfallet.

”Att vi blir representerade i SKL:s beredningar från vårt län har stor betydelse”, säger han i en kommentar. 

Så är det. Norrbotten påverkas av det som sker i omvärlden, vilka beslut som fattas av regering, riksdag, myndigheter, företag, EU-institutioner och andra. Därför är det viktigt att regionen har företrädare som odlar nätverk och relationer.

Så gjorde Ragnar Lassinantti när han tog fajten för etableringen av Tekniska högskolan i Luleå och Nordkalottens AMU-center i Övertorneå på 1970-talet. På samma sätt jobbade Anders Sundström och Curt Boström när de drev på utbyggnaden av musikhögskolan i Piteå på 1980-talet.  Och det hade inte blivit någon Facebook-etablering i Luleå utan engagemanget hos Karl Petersen.

I dag är det Niklas Nordström & Co som bär stafettpinnen vidare – och nätverksbyggandet och kontaktskapandet är precis lika viktigt som förr. De senaste åren har vi sett flera konkreta resultat:

- Polarforskningssekretariatet lokaliseras till Luleå.

- Igångsättandet av Norbotniabanan och investeringen i Malmporten finns med i Trafikverkets framtidsplan.

- Skatten för datahallar har sänkts till samma nivåer som för annan energiintensiv industri, vilket fått till följd att Facebook gör en ny stor investering i regionen.

- Nya aktörer har engagerat sig för att få fart på bostadsbyggandet i Luleå.

- Stora evenemang som KPN Grand Prix har sökt sig till Norrbotten.

Sådant kommer inte av sig själv. Grunden är att det finns norrbottniska företrädare som håller sig framme och argumenterar när investerings- och lokaliseringsbesluten ska fattas. Lokala hojt räcker inte långt.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar