Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Ledamöter som ställer krav


De socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten - Hannah Bergstedt, Linus Sköld, Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli - ställer krav på den egna regeringen.

 

När jag gick med i SSU 1980 var Norrbotten stämplat som ett krislän – en region på dekis utan framtidstro. Arbetslösheten var skyhög och basnäringarna stod på ruinens brant.

I dag är läget ett helt annat. Statistiken från Arbetsförmedlingen ger besked. Norrbotten har numera en arbetslöshet (5,6 procent, enligt majstatistiken) som är lägre än riksgenomsnittet (6,6 procent). 

Län som Skåne, Södermanland, Östergötland, Blekinge, Kronoberg, Örebro och Kalmar har idag en klart högre arbetslöshet än Norrbotten. Till och med Stockholm och Västra Götaland har något högre arbetslöshet än landets nordligaste län. 

Det finns goda förutsättningar att få jobb som bland annat barnskötare, undersköterska, vårdbiträde, sjuksköterska, veterinär, tandhygienist och personlig assistent i Norrbotten. Arbetsmarknaden i norr skriker efter arbetskraft. Basindustrierna går starkt och nya näringar är på frammarsch.

Det goda arbetsmarknadsläget är dock inte givet för tid och evighet. Därför behövs, som länets S-riksdagsledamöter framhöll vid en pressträff på Gültzauudden i Luleå under torsdagen, fortsatta insatser för att stärka förutsättningarna för jobb, innovationer och utveckling i norr.

De norrbottniska riksdagsledamöterna kommmer att trycka på för att staten tar större ansvar för bredbandsutbyggnaden i lands- och glesbygdslänen, för upprättandet av statliga servicekontor i samtliga kommuner i riket och för en rättvis postgång i hela Sverige.

”Det kan inte vara så att din adress avgör vilka villkor du har för att kunna leva ett gott liv. Inte om hela Sverige ska kunna växa eller om vi ska minska klyftorna mellan människor”, sa Ida Karkiainen, Haparanda, vid pressträffen.

”Den som bor glest har lika stora, eller större behov, av att kunna kommunicera med omvärlden som den som bor tätt. Således är bredband, mobiltäckning och postgång lika viktiga, eller viktigare, för landsbygdens invånare och företag”, underströk Linus Sköld, Älvsbyn. 

Sådana insatser ligger även i regeringens och riksdagsmajoritetens intresse. 

Det är av värde för hela Sverige att den positiva utvecklingen i Norrbotten håller i sig och att statsmakterna tar tillvara tillväxtmöjligheterna i hela landet. Sverige lever inte av urban tillväxt allena.

Bloggen minns 2019 – del 7


Erik Bergkvist, Umeå, ger röst åt norra Sveriges krav i Europaparlamentet. FOTO: Anna Isaksson

 

28-29 mars genomfördes Europaforum norra Sverige i Luleå. Där träffade jag Erik Bergkvist (S), Umeå, som kandiderade och även lyckades ta sig in i Europaparlamentet i vårens val.

en text 4 april berättade jag om Bergkvists bakgrund i lilla Norsjö och hans engagemang för de regionala utvecklingsfrågorna.

I november fick jag tillfälle att återse Bergkvist i Bryssel och höra hur han kommit igång med sitt nya uppdrag. 18 november skrev jag om hans argument för regional- och sammanhållningspolitiken i EU.

"Jag är varm frihandelsvän. Men för att kunna motivera frihandeln så måste vinsterna av denna handel fördelas mer rättvist. Utvecklings- och fördelningspolitik hör ihop", sa Bergkvist.

Bergkvist har nu tagit säte i Europarlamentets budgetutskott samt utskott för regional utveckling för att driva dessa och andra hjärtefrågor.

Det ska bli spännande att se resultaten av hans och övriga parlamentarikers arbete under mandatperioden.

Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft i slutet av 2009, har Europaparlamentet fått större makt och befogenheter. Till exempel har parlamentet sista ordet när EU:s budget ska godkännas. Vidare delar det lagstiftningsmakt med EU:s ministerråd – exempelvis om miljöpolitiken och den inre marknaden.

Bergkvist och övriga parlamentariker är inga tandlösa tigrar. De har en hel del att säga till om i Europapolitiken.

Bloggen minns 2019 – del 6


Statsminister Stefan Löfven (S) höll ett starkt och ideologiskt tal på S-kongressen i Örebro. FOTO: Filip Erlind/TT

 

22-24 mars samlades Socialdemokraterna till kongress i Örebro. Det blev en ganska stillsam tillställning.

Det kändes som att partiet behövde en stunds rast och vila efter dramatiken under valåret 2018 och de långa förhandlingarna som ledde fram till Januariavtalet mellan S, C, L och MP.

Kongressen tog dock en del viktiga beslut för att stärka det livslånga lärandet och stärka allas rätt till kompetensutveckling. Vidare antogs ett nytt organisatoriskt handlingsprogram som bland annat innehåller en uppgradering av det facklig-politiska samarbetet.

Dessutom höll S-ledaren Stefan Löfven ett inspirerande tal till kongressombuden. Bland annat underströk Löfven vikten av en jämlikhetsinriktad kunskapspolitik.

”Sverige kan aldrig konkurrera med löner i yuan, dong eller rupier. Men vi kan göra det genom kunskap, kompetens och hög kvalitet”, underströk Löfven i sitt tal.

Fler tal av S-ledaren finns att läsa på Socialdemokraternas webbplats.

Bloggen minns 2019 - del 5


Jytte Guteland (som var SSU:s ordförande 2007-2011) agerar numera blåslampa i Europaparlamentet.
FOTO: Anna Karolina Eriksson/TT

 

Söndag 26 maj valde svenska folket, i likhet med medborgarna i EU:s övriga 27 medlemsländer, sina företrädare i Europaparlamentet. Som en del av uppladdningen inför Europavalet bjöd Socialdemokraterna i Europaparlamentet in en grupp S-redaktörer till Bryssel 19-21 mars.

Under besöket beskrev S-gruppen bland annat vad den vill göra för att stoppa sex- och människohandeln i Europa, vilket även blev ämnet för en ledare i NSD 1 april.

Vidare berättade Jytte Guteland om sitt arbete med miljö- och klimatpolitiken. I en text på NSD:s ledarsida 28 mars uppmärksammade jag vad hon gjort för att få ett stopp för växtskyddsmedel som kan vara skadliga för människor och pollinerande insekter.

Välförtjänt har Guteland även fått ta emot tunga erkännanden för sitt slit. 2017 utsågs hon till den mest inflytelserika Europaparlamentarikern på miljöområdet av den ansedda EU-sajten VoteWatch.

Det är inte illa jobbat av den tidigare SSU-basen Guteland – och understryker betydelsen av att Sverige skickar rätt folk till EU-uppdragen.

Aktiva och kunniga parlamentariker gör skillnad i Bryssel.

Bloggen minns 2019 – del 4


Statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Anna Ekström snackade mobilrestriktioner med eleverna på Strömbackaskolan i Piteå. FOTO: Simon Eliasson/TT

 

Onsdag 27 februari fick gymnasieskolorna i Luleå och Piteå fint besök. Statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Anna Ekström studerade på ort och ställe det arbete som görs av lärare och skolledare för att utveckla utbildningarna i norr.

Glädjande att se är också hur kunskapsresultaten i Sverige ökar i den senaste Pisa-mätningen. Det är ett gott betyg åt alla hårt arbetande krafter i den svenska skolan.

Under besöket i Norrbotten passade Löfven även på att berätta om innehållet i Januariavtalet – uppgörelsen mellan S, C, L och MP. Det blev även ämnet på NSD:s ledarsida 28 februari.

Det är ett avtal som så klart är en kompromiss, där alla partier fått ge och ta. Till exempel hade Löfven aldrig prioriterat slopandet av värnskatten om han fått bestämma själv. Men uppgörelsen rymmer även många socialdemokratiska framgångar – mer pengar till välfärden i hela landet, bredbandssatsningar, Industriklivet, Norrbotniabanan, extratjänster, nya platser i kunskapslyftet, fler polisanställda med mera.

Regeringsöverenskommelsen innehåller ett 20-tal problematiska förslag, som dock ofta går att hantera. Men 131 av de sammanlagt 172 förslagen har god potential att bidra till en progressiv samhällsutveckling”, sammanfattar Daniel Färm, chef för den S-märkta tankesmedjan Tiden, på DN Debatt 4 februari.

Om detta finns också skäl att påminna när M, KD, SD och V pekar finger åt Januariavtalet. Det är ett avtal som har sina brister men i sin helhet är mycket bra. Det är definitivt att föredra framför ett högerstyre med M och KD, uppbackat av SD.

Bloggen minns 2019 – del 3


Författaren och journalisten Eva Franchell i Bommersviksgården. På väggen hänger tavlan som Staffan Lindh målade av sin dotter Anna.

 

15-16 februari åkte jag till kurs- och konferensgården Bommersvik för att föreläsa vid Aftonbladets utbildning för unga opinionsbildare.

I samband med besöket passade jag även på att boka in ett samtal med Eva Franchell, tidigare ledarskribent hos Aftonbladet och en gång i tiden nära medarbetare till Anna Lindh (Sveriges utrikesminister 1998-2003).

Franchell håller på att skriva en bok om Anna Lindh och intervjuade mig om mina minnen av Anna under vår gemensamma tid i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990.

Det ska bli spännande att så småningom få läsa Franchells bok.

Jag hoppas dessutom att även dagens generationer ska se att det finns en del att lära av Annas alltför korta politiska liv och gärning.

I samtalet med Franchell påminde jag bland annat om Annas förmåga att ompröva gamla teser och förnya sig som politiker.

Till exempel var hon till en början starkt skeptisk till svenskt EU-medlemskap. Men med tiden blev hon en stark EU-anhängare och Sveriges första riktiga europeiska politiker.

Som utrikesminister trivdes hon som fisken i vattnet på EU:s toppmöten och under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 gjorde hon en historisk insats för att förhindra att konflikten i Makedonien utvecklades till ett fullskaligt krig. Hon upptäckte att EU kunde fungera som ett verktyg för att driva på för demokrati och mänskliga rättigheter.

Det är tragiskt att Anna bara fick bli 46 år gammal men hennes idéer lever vidare. Det är fortfarande inspirerande att läsa hennes gamla tal och artiklar om vikten av europeiskt samarbete.

Förhoppningsvis bidrar de till att väcka europeiskt och internationellt engagemang också bland dagens unga.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar