Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Ledamöter som ställer krav


De socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten - Hannah Bergstedt, Linus Sköld, Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli - ställer krav på den egna regeringen.

 

När jag gick med i SSU 1980 var Norrbotten stämplat som ett krislän – en region på dekis utan framtidstro. Arbetslösheten var skyhög och basnäringarna stod på ruinens brant.

I dag är läget ett helt annat. Statistiken från Arbetsförmedlingen ger besked. Norrbotten har numera en arbetslöshet (5,6 procent, enligt majstatistiken) som är lägre än riksgenomsnittet (6,6 procent). 

Län som Skåne, Södermanland, Östergötland, Blekinge, Kronoberg, Örebro och Kalmar har idag en klart högre arbetslöshet än Norrbotten. Till och med Stockholm och Västra Götaland har något högre arbetslöshet än landets nordligaste län. 

Det finns goda förutsättningar att få jobb som bland annat barnskötare, undersköterska, vårdbiträde, sjuksköterska, veterinär, tandhygienist och personlig assistent i Norrbotten. Arbetsmarknaden i norr skriker efter arbetskraft. Basindustrierna går starkt och nya näringar är på frammarsch.

Det goda arbetsmarknadsläget är dock inte givet för tid och evighet. Därför behövs, som länets S-riksdagsledamöter framhöll vid en pressträff på Gültzauudden i Luleå under torsdagen, fortsatta insatser för att stärka förutsättningarna för jobb, innovationer och utveckling i norr.

De norrbottniska riksdagsledamöterna kommmer att trycka på för att staten tar större ansvar för bredbandsutbyggnaden i lands- och glesbygdslänen, för upprättandet av statliga servicekontor i samtliga kommuner i riket och för en rättvis postgång i hela Sverige.

”Det kan inte vara så att din adress avgör vilka villkor du har för att kunna leva ett gott liv. Inte om hela Sverige ska kunna växa eller om vi ska minska klyftorna mellan människor”, sa Ida Karkiainen, Haparanda, vid pressträffen.

”Den som bor glest har lika stora, eller större behov, av att kunna kommunicera med omvärlden som den som bor tätt. Således är bredband, mobiltäckning och postgång lika viktiga, eller viktigare, för landsbygdens invånare och företag”, underströk Linus Sköld, Älvsbyn. 

Sådana insatser ligger även i regeringens och riksdagsmajoritetens intresse. 

Det är av värde för hela Sverige att den positiva utvecklingen i Norrbotten håller i sig och att statsmakterna tar tillvara tillväxtmöjligheterna i hela landet. Sverige lever inte av urban tillväxt allena.

Ris och ros till Wallström


Margot Wallström, här tillsammans med FN:s generalsekreterare António Guterres, har bestämt sig för att lämna posten som utrikesminister. FOTO: TT

 

Margot Wallströms avgång från posten som utrikesminister var ett av ämnena för söndagens paneldiskussion i ”God morgon, världen!”.

Martin Klepke, tidningen Arbetet, lyfte fram hennes feministiska utrikespolitik och engagemanget för mänskliga rättigheter. NSD-krönikören Susanna Kierkegaard tyckte att Wallström haft en bra balans mellan mod och pragmatism.

”Jag hoppas nästa utrikesminister kan förvalta det feministiska arvet och samtidigt stå upp för en mer aktivistisk klimatpolitik”, sa Kierkegaard.

Wallström är i fokus även på många ledarsidor.

”Tomrummet som Margot Wallström nu lämnar efter sig är mycket stort, men hon finns trots allt kvar och kan förhoppningsvis delta i det politiska samtalet framöver i en friare position”, skriver Helle Klein i Dagens Arbete.

På den borgerliga kanten är omdömena inte lika positiva.

”Wallströms arv som minister blev en lång rad misslyckanden”, tycker oberoende liberala Dagens Nyheter.

”Under Wallströms ledning har svensk utrikespolitik flera gånger kört i diket eftersom linjen varit idealistisk och ideologisk istället för pragmatisk”, menar Smålandsposten (M).

Aftonbladet (ob S) noterar dock ledarskribenten Daniel Swedin att denna politik rönt uppskattning runtom i världen.

”I fjol beskrevs hon av det globala nätverket Apolitical som en av världens mest inflytelserika personer när det gäller jämställdhetsarbete. New York Times-kolumnisten Nicholas Kristof har kallat henne en av världens få icke-hycklande ledare. Och i den säkerhetspolitiska tidskriften Foreign Policy har Wallström hyllats under rubriken Sveriges feministiska utrikespolitik, länge må den styra”, påminner Swedin.

Själv tycker jag att röstsiffrorna i FN:s generalförsamling 28 juni 2016 är talande. När församlingen röstade om platserna i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017-2018 fick Sverige stöd från hela 134 länder redan i första röstningsomgången.

Det säger mycket om hur världen har sett på Sverige och Margot Wallströms feministiska utrikespolitik. Runtom på jordklotet har hon och Sverige uppfattats (och uppskattats) som en stark och oberoende röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.

Rimligen är det också någonting som är i grunden positivt för vårt land. 

Lööf och Löfven gör gemensam sak


Annie Lööf (C) och Stefan Löfven (S) är överens om mycket i landsbygds- och regionalpolitiken. FOTO: TT

 

I flera ledare – bland annat i NSD 19 februari – har jag argumenterat för ett särskilt glesbygdsavdrag. Jag har pekat på att det är rimligt att människor i vissa regioner, där bilen är i princip det enda realistiska transportalternativet, kompenseras för höjda drivmedelsskatter och annat som följer i spåren av den gröna skatteväxlingen.

Nu blir kravet verklighet. Från årsskiftet får cirka 900.000 människor i de 80 mest utsatta kommunerna en skattesänkning med ungefär 1.650 kr/per år. S, C, L och MP har förhandlat och är överens om att satsningen ska finnas med i den kommande statsbudgeten.

Det är ett steg i rätt riktning för landsbygds- och regionalpolitiken.

Mer är dessutom att vänta från S, C, L och MP. Januariavtalet innehåller ett rejält och genomarbetat avsnitt under rubriken ”Hela landet ska växa”.

Det handlar om bland annat utbyggnad av den digitala infrastrukturen i hela landet. Målet är att 95 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund redan år 2020.

Vidare utlovas fler statliga servicekontor runtom i Sverige, lättnader i strandskyddet, insatser för att främja skogsbruket, ett kraftfullt bondepaket och en massa annat för att stärka de gröna näringarna.

Glädjande är också de klara beskeden om Norrbotniabanan.

”Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet intensifieras”, understryker S, C, L och MP.

Det visar att det finns mycket att vinna för landsbygds- och regionalpolitiken när socialdemokrater och centerpartister sätter sig vid samma förhandlingsbord.

Partierna har en stark förankring i skogs- och landsbygdslänen, vilket nu även kommer till uttryck i den praktiska politiken.

Rymdministern besöker länet


Statsrådet Matilda Ernkrans inviger Polarforskningssekretariatets nya lokaler i Luleå. FOTO: TT

 

Under onsdagen åker Matilda Ernkrans (S), minister med ansvar för forskning och högre utbildning (plus rymdfrågor), till Norrbotten för att klippa bandet till Polarforskningssekretariatets nya lokaler i Luleå.

Som jag påpekade på NSD:s ledarsida 4 april är flytten av Polarforskningssekretariatet ett bra exempel på omlokaliseringspolitik och ett rödgrönt regeringsbeslut som bör följas av fler liknande initiativ.

I sitt slutbetänkande menade en bred politisk majoritet i landsbygdskommittén att det är fullt möjligt att omlokalisera ytterligare 10.000 statliga jobb från Stockholm till andra delar av landet. Det är ingen kompetensurlakning att flytta statliga verksamheter till Luleå eller Örebro.

Under besöket i Norrbotten borde Ernkrans även ta chansen att ge besked om Esranges verksamhet i Kiruna. Det finns en fantastisk möjlighet att ge rymdbasen kapaciteten för att bli först i Europa med att skjuta upp små satelliter – ett ämne som ledarsidan uppmärksammade 26 augusti.

Det handlar om en investering på omkring 400 miljoner kr under en femårsperiod och skulle betyda mycket för att stärka och utveckla Sverige som rymdnation.

En sådan satsning passar som hand i handske med statsminister Stefan Löfvens och regeringens klart uttalade ambition att Sverige ska vara ett ledande forsknings- och innovationsland. 

Kriminaliteten i fokus


Sveriges Radio sänder veckomagasinet "God morgon, världen" varje söndag.

 

Då och då – med någon sorts oregelbunden regelbundenhet ­– deltar jag i panelen i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”. Redaktionen bjuder in tre ledarskribenter, av olika politisk färg, som vrider och vänder på aktuella ämnen.

Det brukar bli en handfull framträdanden per år. Någon enstaka gång har jag varit på plats i SR-huset i Stockholm men för det mesta sitter jag i en av SR:s studior i Luleå och kopplas upp till samtalet med övriga panelister.

Under söndagsförmiddagen var det dags för en ny diskussion i P1, som alltid på det förutbestämda klockslaget 09.45. Jag, Anna Dahlberg, Expressen, och Tor Gasslander, Flamman, fick svara på programledaren Sara Stenholm Pihls frågor.

Den här gången handlade det om kriminalpolitiken, försvarsöverenskommelsen samt Vänsterpartiets dumpning av Amineh Kakabaveh.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

Folkhemmets soundtrack

 

22 mars 2017 kom det sorgliga beskedet att Sven-Erik Magnusson, sångare och gitarrist i bandet Sven-Ingvars, gått bort.

Sven-Ingvars och musiken, som Aftonbladets Ingvar Persson beskrivit som ”folkhemmets soundtrack”, lever dock vidare. Bandet har turnerat hela sommaren och fortsätter resa runt i Sverige även under hösten.

Det betyder att Sven-Ingvars nu funnits som band i 63 år.

Det började 1956 när Sven Svärd och Ingvar Karlsson värvade Sven-Erik Magnusson till en spelning på en SSU-dans i Segmons Folkets Hus. Tillsammans bildade de Sven-Ingvars. Bandet fick sitt stora genombrott 1961 och levererade sedan hit efter hit under hela 1960-talet.

Sven-Erik Magnusson jobbade till en början på bruket som laboratoriebiträde, plankstrykare och rostknackare. Men musiken tog allt mer av tiden och till sist tog han tjänstledigt för att kunna ägna sig åt Sven-Ingvars på heltid.

Under sina långa karriär släppte han dock aldrig kontakten med sina rötter och vanligt folk. Det kändes som att han alltid hade nära till sin publik.

Tag bara en låt som ”Byns enda blondin” - en fin liten skildring av en lantbrevbärares färd i en postbil med fakturor, postförskottsavier, tipsvinster och kärleksbrev. Det är vackert, vardagligt, tryggt och anständigt som många av oss vill leva våra liv.

Nu är det Oscar Magnusson som tagit över rollen som frontfigur i Sven-Ingvars – och han tål också att lyssnas på. I TV4:s ”Så mycket bättre” 2017 gjorde han en fantastisk postum duett med sin bortgångna pappa (se youtube-klippet).

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar