Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Många uppvaktade 100-åringen


Tommy Lundqvist, Ellen Jakobsson, Elisabeth Hedman, Hans Olov "Hantis" Ohlson och Viktoria Berglund var några av dem som fanns på plats för att möta läsarna under NSD:s jubileumsaktiviteter.

 

Ungefär 400 personer sökte sig till NSD:s jubileumsfirande. I Mediehuset i Luleå förbrukades hela 300 tårtbitar!

Gratulanterna har varit många. Kommunalrådet Claes Nordmark besökte lokalredaktionen i Boden för att överlämna en blombukett till den 100-årsfirande tidningen. I Kiruna var LKAB:s informationschef Anders Lindberg en av dem som uppvaktade NSD.

I Luleå var kommunalrådet Niklas Nordström, Kommunal, Sveriges Radio, BC Luleå, Luleå Hockey, HBT-S i Norrbotten och Socialdemokraterna några av dem som på olika sätt uppmärksammade jubilaren.

På Twitter har NSD fått ta emot gratulationer från bland andra utrikesminister Margot Walllström och Europaminister Ann Linde.

I ett SMS skriver näringsminister Mikael Damberg att NSD har en ”stolt historia men också en viktig roll i dag”.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht berättar att han ”prasslat med NSD i minst 60 år”.

”Stort grattis till den spänstiga 100-årigen som prövar, informerar och ifrågasätter. Ja må den leva i många 100 år till!”, hälsar Bucht.

Tidigare chefredaktörerna Kalle Sandhammar och Anders Ingvarsson har hört av sig och gratulerat.

NSD:s 100-årsjubileum har även hörts och synts i många mediekanaler under dagen.

I ett inslag i SVT Norrbotten berättar nyhetsredaktören och ansvarige utgivaren Peter Lindvall om NSD:s första nummer som kom ut 4 januari 1919.

I P4 Norrbottens morgonprogram intervjuas NSD-legendaren Hans Olov ”Hantis” Ohlson, som producerat NSD:s jubileumsbilaga (inslaget finns 1 timme och 5 minuter in i ljudlänken).

I ett nyhetsinslag speglar SR-reportern Bo Torbjörn Ek jubileumsaktiviteterna.

I Dalademokraten skriver ledarskribenten Robert Sundberg om NSD och 100 år av S-presshistorik.

På NSD:s Facebook-sida finns en film där jag svidar om för 100-årsfirandet och på tidningens Instagram-konto finns massor av bilder från jubileumsaktiviteterna.

På NSD-webben finns dessutom mitt lilla föredrag om tre gamla NSD-profiler tillgängligt. Där kan man även se Karin Tjernström, Norrbottens Museum, tala om "Fröknarna i Norrbotten på fröken Frimans tid".

Varning för privatiseringsivrare


Det statliga skogsägandet i Sverige är inte särskilt stort vid en internationell jämförelse. Sveaskog äger idag cirka 14 procent av all produktiv skogsmark i Sverige. Det kan jämföras med Finland, där staten äger cirka en tredjedel av skogsarealen, eller Kanada, där 93 procent av skogarna är samhällsägda via provinserna. FOTO: TT

 

en färsk rapport höjer arbetarrörelsens tankesmedja Tiden ett varningens finger för alla borgerliga privatiseringsivrare. Nationalekonomerna Emil Bustos och Elis Örjes pekar på att alliansregeringen 2006-2014 sålde ut gemensamt ägda bolag för över 171 miljarder kr.

”Dessa utförsäljningar var främst ideologiskt motiverade, och innebar stora direkta samhällsekonomiska kostnader och kraftigt försvagade statsfinanser”, framhåller duon.

”Därför är det oroande att de borgerliga återigen går till val på att sälja ut exempelvis SBAB, delar av Svenska Spel, Telia, Arbetsförmedlingen och universitetssjukhusen”, konstaterar Daniel Färm, chef för Tiden.

Det är befogade varningsord. Det är ingen struntfråga att förändra ägarförhållandena på det här sättet.

Tag bara den planerade utförsäljningen av bolåneinstitutet SBAB. SBAB har spelat en viktig roll för att hålla ned bolånekostnaderna i Sverige. Ett privatägt SBAB kommer aldrig att spela samma roll på bolånemarknaden.

Eller tag förslaget om att sälja Sveaskog från Moderaternas riksdagsledamöter Erik Bengtzboe och Ida Drougge. I ett slag skulle Sverige göra sig av med ett skogsbolag som både bidrar med pengar till statskassan och är ett viktigt verktyg i den gröna samhällsomställningen.

Därför finns starka skäl att rida spärr mot borgarnas privatiseringsförslag i årets valrörelse. Ett mått av pragmatism är att föredra framför privatiseringsdogmatismen.

Den blandekonomiska mixen med privata, statliga och kooperativa ägarformer  tjänar Sverige väl. Det finns inga rimliga motiv för att sälja ut fungerande samhällsverksamheter bara för privatiserandets egen skull.

Smålänningen gör ett bra jobb


Infrastrukturminister Tomas Eneroth (i mitten av bilden) gästade ett regnigt och kylslaget Luleå under fredagen.

 

Det har varit närmast en socialdemokratisk tradition att låta norrlänningar hantera infrastrukturfrågorna när partiet varit i regeringsställning. 

Gösta Skoglund, Umeå, var kommunikationsminister 1957-1965. Pitebon Curt Boström satt på posten 1982-85. Georg Andersson, född i Krokträsk utanför Älvsbyn, skötte ”kommunicken” 1989-1991.

Ulrica Messing, Gävle, var infrastrukturminister (som titeln numera lyder) i Göran Perssons regering 2000-2006.

Utnämningarna har inte varit en tillfällighet. För S har det varit viktigt att ha folk med känsla och förståelse för transportbehoven i skogslänen. Bra vägar, järnvägar, broar och hamnar är nämligen en grundförutsättning för att kunna utveckla skogs-, gruv- och stålindustrin - tunga näringar med stor ekonomisk betydelse för hela Sverige.

Nuförtiden är det en smålänning, Tomas Eneroth från Växjö, som sköter infrastrukturfrågorna i regeringen. Han bedriver emellertid en infrastrukturpolitik som är helt i linje med sina historiska S-företrädare från Norrland.

Även Eneroth inser vikten och värdet av investeringar i norr. Regeringens plan för perioden 2018-2029 är ett synbart bevis. Den rymmer en rad positiva åtgärder för Norrbotten (igångsättandet av Norrbotniabanan, investeringarna i Malmporten, en ny E4-bro över Kalix älv, fortsatta förbättringar längs E10 och E4 plus extrapengar till de mindre vägarna).

Eneroth, som jobbat i legendariska verkstadsföretaget Hammarstedts i Växjö och varit aktiv i fackförbundet IF Metall, vet att moderna och effektiva kommunikationer är grundläggande för att SSAB, LKAB, SCA, Boliden och andra delar av svenskt näringsliv ska kunna frakta sina produkter ut i stora vida världen.

Det är även ett av skälen till att den nuvarande regeringen satsar 100 miljarder kronor mer på infrastrukturpolitiken än den tidigare alliansregeringen. Det finns, som jag skrev på NSD:s ledarsida 11 augusti, en helt annan insikt om behoven utanför storstäderna hos den S-ledda regeringen.

Viktigt för det fortsatta arbetet blir nu också det nationella godstransportrådet som Eneroth passade på att presentera under fredagens besök i Luleå. Det kommer att underlätta dialogen mellan politik och näringsliv framöver.

Tomas Eneroth är inne på helt rätt spår och borde få chansen att fortsätta som minister efter höstens val.

Ny start för Boden

 

Den 24-26 augusti är det dags för Skördefest och Miljödagar i Boden. På plats finns inte bara morots-, tomat- och bärodlare utan också de politiska partierna som tar chansen att torgföra sina budskap inför valet 9 september.

Till exempel kommer landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att finnas i Socialdemokraternas monter under lördagen, liksom kommunalrådskandidaten Claes Nordmark.

Det ska bli spännande att följa Nordmarks och den lokala socialdemokratins resa inför och efter valet.

Efter valet 2014 fick Boden en av de mest ålderstigna kommunfullmäktigeförsamlingarna i landet. Med Claes Nordmarks kandidatur erbjuds nu en fin möjlighet att förnya och föryngra Bodenpolitiken.

Han är en stark utmanare till det gamla gardet i lokalpolitiken. Trots att att Nordmark bara är 41 år har han redan hunnit skaffa sig massor av politisk rutin – icke minst under de senaste årens nära samarbete med Sven-Erik Bucht i Näringsdepartementet.

en ledare 21 april pekade jag även på att hans kombination av närings- och välfärdspolitiskt engagemang borde gå hem i en röd region som Norrbotten. 

Hur långt det kommer att räcka i valet återstår dock ännu att se. Det är ju väljarna som bestämmer vem eller vilka som ska styra. I min bok vore det dock slöseri av bodensarna att inte ta tillvara ta de kunskaper, erfarenheter och kontaktnät som finns i Claes Nordmarks politikerportfölj.

Han har alla förutsättningar att bli ett starkt och driftigt kommunalråd som kan göra nytta för Boden och Norrbotten för lång tid framöver.

Löfven levererar 

 

27 januari 2012 valdes Stefan Löfven till ny socialdemokratisk partiledare. Den 14 april samma år framförde han en hälsning till Norrbottens S-distrikt som kongressade i Piteå (se Youtube-klippet!)

Redan då gav Löfven ett tydligt besked om att Norrbotniabanan (bygget av en ny kustjärnväg mellan Umeå och Luleå med förlängning norrut till Haparanda) är ett högprioriterat projekt för honom och hela socialdemokratin.

På Noliamässan i Piteå 2014 tydliggjorde S-ledaren även att partiet skulle sätta spaden i marken för den första etappen om det fick regeringsmakten.

Denna dag, torsdagen 23 augusti 2018, levererar Löfven i enlighet med sitt vallöfte. Under eftermiddagen åker han och infrastrukturminister Tomas Eneroth till Umeå för att delta i de högtidliga ceremonierna för byggstarten av Norrbotniabanan.

Norrbotniabanegruppens företrädare är av begripliga skäl mycket nöjda. Men det borde faktiskt också hela svenska folket vara.

"För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU”, säger Lorents Burman, ordförande för Norrbotniabanegruppen, i ett pressmeddelande.

Det är ett resonemang som tål att strykas under med rödpennan både en och två gånger. Det är av värde för hela Sverige att den tunga exportindustrin i norra Sverige har moderna och kostnadseffektiva kommunikationer, vilket även påpekades av ett gäng näringslivstungviktare i en debattartikel i Affärer i Norr 7 november 2014.

Basindustrins roll för Sveriges handelsbalans är betydande - den står för 29 procent av exportintäkterna. Den är en grund för både jobb och välfärd i hela vårt avlånga land.

Sådana argument har också varit vägledande för Stefan Löfvens och den S-ledda regeringens ställningstagande. Till skillnad från den borgerliga regeringen 2006-2014, som inte lyfte ett finger för Norrbotniabanan, har den S-ledda ministären förstått att det är till glädje för hela Sverige att den tunga exportindustrin i norr får bättre förutsättningar och utvecklingsmöjligheter.

Det är tydligt besked till väljarna i årets val. Den som vill ha en regering som arbetar för att ta tillvara tillväxt- och livskraften i hela landet gör bäst i att rösta på Socialdemokraterna.

Luleå är på rätt väg


Fredrik Hansson, Lenita Ericson, Niklas Nordström, Farida Jamshidi och övriga S-politiker kan sträcka på sig. Luleå har en stark sysselsättningsitllväxt. FOTO: Jonas Andersson

 

I en ledare i NSD 9 augusti skrev jag att socialdemokratiskt styrda Luleå har hittat ett framgångsrecept för jobb- och näringspolitiken. Ungdomsarbetslösheten har mer än halverats under den gångna mandatperioden.

Häromdagen kom en ny undersökning som bekräftar att Luleå är på rätt väg. Det är tankesmedjan Intelligence Watch som undersökt sysselsättningstillväxten i landets kommuner 2010-2016. Som väntat går storstadsregionerna starkt men Luleå parkerar på en fin tionde plats.

Det är ett gott betyg åt dagens S-kommunalråd Niklas Nordström och Lenita Ericson, liksom deras företrädare Karl Petersen och Yvonne Stålnacke

S-styrda Luleå är på många sätt en mönsterkommun och förtjänar definitivt de nationella utmärkelserna som både ”superkommun” och ”tillväxtkommun”.

Den norrbottniska S-mixen av aktiv näringspolitik och generell välfärdspolitik funkar.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar