Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Öppet hus hos NSD 4/1


NSD:s första nummer kom ut 4 januari 1919. NSD:s första tidningshuvud ritades av legendariske målaren och författaren Albert Engström.

 

Fredag 4 januari mellan kl 13 och 15 har NSD öppet hus på centralredaktionen i Luleå samt lokalredaktionerna i Boden och Kiruna.

I Mediehuset på Robertsviksgatan 5 i Luleå kommer det att bjudas på tårta, föredrag, visning av tryckeriet, mingel m m.

I Kiruna och Boden kommer redaktionschefen Åsa Junkka respektive nyhetsredaktören Peter Lindvall att finnas på plats för att svara på läsarnas frågor.

Samma dag medföljer även en mäktig 100-årsbilaga och en specialutgåva av det första NSD-numret till alla trogna prenumeranter runtom i hela Norrbotten.

Världens bästa familjepolitik

 

I Dagens Nyheter den 27 februari i år läste jag en intervju med KD-ledaren Ebba Busch Thor som fick mig att höja på ögonbrynen.

”De svenska Socialdemokraterna har kommit att bli extremt familjefientliga i sin politik”, säger hon.

Verkligheten är emellertid fjärran från KD-ledarens förenklade valretorik.
I realiteten har svensk socialdemokrati byggt upp en familjepolitik i världsklass. Villkoren för barnfamiljerna har alltid stått i centrum för S.

- På 1930-talet satsades på barnrikehus för att förbättra bostadsförhållandena för ”mindre bemedlade” barnfamiljer.
- 1948 kom det första barnbidraget.
- 1974 omvandlades den gamla moderskapspenningen till en föräldraförsäkring för både mammor och pappor.
- Under 1970- och 1980-talen skedde en kraftig utbyggnad av dagis (det som utvecklats till dagens förskolor) samt fritids.
- 1 januari 2002 förverkligades beslutet om maxtaxa i barnomsorgen.
- Under decenniernas lopp har Sverige dessutom byggt upp en högklassig barn- och mödrahälsovård.

Många av dessa reformer har även backats upp av progressiva krafter på den borgerliga kanten. Till exempel var Liberalerna (eller Folkpartiet, som de hette förr) starkt engagerade för både utbyggnaden av barnomsorgen och en mer jämställd föräldraförsäkring.

Även i valrörelsen 2018 är familjepolitiken högprioriterad för Socialdemokraterna. När statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson presenterade partiets valmanifest under tisdagen var den stora nyheten att S föreslår en så kallad "familjevecka".

Föräldrar som arbetar ska få fem lediga dagar var som de kan ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av lov, planeringsdagar eller liknande. Förslaget gäller för föräldrar till barn mellan 4 och 16 år.

Det är en reform med stor betydelse för många vanliga arbetarfamiljer.

"En extra vecka ledigt när barnen växer upp är ett smart förslag som skulle göra skillnad för många medlemmar som pusslar med tuffa scheman och inte kan ta ledigt hur som helst", konstaterar helt riktigt Kommunalarbetareförbundets ordförande Tobias Baudin.

Även bland tjänstemannaorganisationerna får förslaget ett positivt bemötande.

"Jag konstaterar att S-förslaget liknar TCO:s förslag om föräldratidsdagar. Det syftar till att förenkla för alla vårdnadshavare att få ihop livspusslet under barnets uppväxt och samtidigt öka jämställdheten", twittrar TCO-utredaren Åsa Forsell.

Hur långt S-förslaget kommer att bära i valrörelsen är för tidigt att säga. Men det är knappast till nackdel för partiet under valspurten. Helt klart skulle det underlätta livet för många stressade mammor och pappor.

Enbart i Norrbotten skulle 19 600 barnfamiljer ha glädje av S-reformen.

Varning för privatiseringsivrare


Det statliga skogsägandet i Sverige är inte särskilt stort vid en internationell jämförelse. Sveaskog äger idag cirka 14 procent av all produktiv skogsmark i Sverige. Det kan jämföras med Finland, där staten äger cirka en tredjedel av skogsarealen, eller Kanada, där 93 procent av skogarna är samhällsägda via provinserna. FOTO: TT

 

en färsk rapport höjer arbetarrörelsens tankesmedja Tiden ett varningens finger för alla borgerliga privatiseringsivrare. Nationalekonomerna Emil Bustos och Elis Örjes pekar på att alliansregeringen 2006-2014 sålde ut gemensamt ägda bolag för över 171 miljarder kr.

”Dessa utförsäljningar var främst ideologiskt motiverade, och innebar stora direkta samhällsekonomiska kostnader och kraftigt försvagade statsfinanser”, framhåller duon.

”Därför är det oroande att de borgerliga återigen går till val på att sälja ut exempelvis SBAB, delar av Svenska Spel, Telia, Arbetsförmedlingen och universitetssjukhusen”, konstaterar Daniel Färm, chef för Tiden.

Det är befogade varningsord. Det är ingen struntfråga att förändra ägarförhållandena på det här sättet.

Tag bara den planerade utförsäljningen av bolåneinstitutet SBAB. SBAB har spelat en viktig roll för att hålla ned bolånekostnaderna i Sverige. Ett privatägt SBAB kommer aldrig att spela samma roll på bolånemarknaden.

Eller tag förslaget om att sälja Sveaskog från Moderaternas riksdagsledamöter Erik Bengtzboe och Ida Drougge. I ett slag skulle Sverige göra sig av med ett skogsbolag som både bidrar med pengar till statskassan och är ett viktigt verktyg i den gröna samhällsomställningen.

Därför finns starka skäl att rida spärr mot borgarnas privatiseringsförslag i årets valrörelse. Ett mått av pragmatism är att föredra framför privatiseringsdogmatismen.

Den blandekonomiska mixen med privata, statliga och kooperativa ägarformer  tjänar Sverige väl. Det finns inga rimliga motiv för att sälja ut fungerande samhällsverksamheter bara för privatiserandets egen skull.

Smålänningen gör ett bra jobb


Infrastrukturminister Tomas Eneroth (i mitten av bilden) gästade ett regnigt och kylslaget Luleå under fredagen.

 

Det har varit närmast en socialdemokratisk tradition att låta norrlänningar hantera infrastrukturfrågorna när partiet varit i regeringsställning. 

Gösta Skoglund, Umeå, var kommunikationsminister 1957-1965. Pitebon Curt Boström satt på posten 1982-85. Georg Andersson, född i Krokträsk utanför Älvsbyn, skötte ”kommunicken” 1989-1991.

Ulrica Messing, Gävle, var infrastrukturminister (som titeln numera lyder) i Göran Perssons regering 2000-2006.

Utnämningarna har inte varit en tillfällighet. För S har det varit viktigt att ha folk med känsla och förståelse för transportbehoven i skogslänen. Bra vägar, järnvägar, broar och hamnar är nämligen en grundförutsättning för att kunna utveckla skogs-, gruv- och stålindustrin - tunga näringar med stor ekonomisk betydelse för hela Sverige.

Nuförtiden är det en smålänning, Tomas Eneroth från Växjö, som sköter infrastrukturfrågorna i regeringen. Han bedriver emellertid en infrastrukturpolitik som är helt i linje med sina historiska S-företrädare från Norrland.

Även Eneroth inser vikten och värdet av investeringar i norr. Regeringens plan för perioden 2018-2029 är ett synbart bevis. Den rymmer en rad positiva åtgärder för Norrbotten (igångsättandet av Norrbotniabanan, investeringarna i Malmporten, en ny E4-bro över Kalix älv, fortsatta förbättringar längs E10 och E4 plus extrapengar till de mindre vägarna).

Eneroth, som jobbat i legendariska verkstadsföretaget Hammarstedts i Växjö och varit aktiv i fackförbundet IF Metall, vet att moderna och effektiva kommunikationer är grundläggande för att SSAB, LKAB, SCA, Boliden och andra delar av svenskt näringsliv ska kunna frakta sina produkter ut i stora vida världen.

Det är även ett av skälen till att den nuvarande regeringen satsar 100 miljarder kronor mer på infrastrukturpolitiken än den tidigare alliansregeringen. Det finns, som jag skrev på NSD:s ledarsida 11 augusti, en helt annan insikt om behoven utanför storstäderna hos den S-ledda regeringen.

Viktigt för det fortsatta arbetet blir nu också det nationella godstransportrådet som Eneroth passade på att presentera under fredagens besök i Luleå. Det kommer att underlätta dialogen mellan politik och näringsliv framöver.

Tomas Eneroth är inne på helt rätt spår och borde få chansen att fortsätta som minister efter höstens val.

Ny start för Boden

 

Den 24-26 augusti är det dags för Skördefest och Miljödagar i Boden. På plats finns inte bara morots-, tomat- och bärodlare utan också de politiska partierna som tar chansen att torgföra sina budskap inför valet 9 september.

Till exempel kommer landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att finnas i Socialdemokraternas monter under lördagen, liksom kommunalrådskandidaten Claes Nordmark.

Det ska bli spännande att följa Nordmarks och den lokala socialdemokratins resa inför och efter valet.

Efter valet 2014 fick Boden en av de mest ålderstigna kommunfullmäktigeförsamlingarna i landet. Med Claes Nordmarks kandidatur erbjuds nu en fin möjlighet att förnya och föryngra Bodenpolitiken.

Han är en stark utmanare till det gamla gardet i lokalpolitiken. Trots att att Nordmark bara är 41 år har han redan hunnit skaffa sig massor av politisk rutin – icke minst under de senaste årens nära samarbete med Sven-Erik Bucht i Näringsdepartementet.

en ledare 21 april pekade jag även på att hans kombination av närings- och välfärdspolitiskt engagemang borde gå hem i en röd region som Norrbotten. 

Hur långt det kommer att räcka i valet återstår dock ännu att se. Det är ju väljarna som bestämmer vem eller vilka som ska styra. I min bok vore det dock slöseri av bodensarna att inte ta tillvara ta de kunskaper, erfarenheter och kontaktnät som finns i Claes Nordmarks politikerportfölj.

Han har alla förutsättningar att bli ett starkt och driftigt kommunalråd som kan göra nytta för Boden och Norrbotten för lång tid framöver.

Löfven levererar 

 

27 januari 2012 valdes Stefan Löfven till ny socialdemokratisk partiledare. Den 14 april samma år framförde han en hälsning till Norrbottens S-distrikt som kongressade i Piteå (se Youtube-klippet!)

Redan då gav Löfven ett tydligt besked om att Norrbotniabanan (bygget av en ny kustjärnväg mellan Umeå och Luleå med förlängning norrut till Haparanda) är ett högprioriterat projekt för honom och hela socialdemokratin.

På Noliamässan i Piteå 2014 tydliggjorde S-ledaren även att partiet skulle sätta spaden i marken för den första etappen om det fick regeringsmakten.

Denna dag, torsdagen 23 augusti 2018, levererar Löfven i enlighet med sitt vallöfte. Under eftermiddagen åker han och infrastrukturminister Tomas Eneroth till Umeå för att delta i de högtidliga ceremonierna för byggstarten av Norrbotniabanan.

Norrbotniabanegruppens företrädare är av begripliga skäl mycket nöjda. Men det borde faktiskt också hela svenska folket vara.

"För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU”, säger Lorents Burman, ordförande för Norrbotniabanegruppen, i ett pressmeddelande.

Det är ett resonemang som tål att strykas under med rödpennan både en och två gånger. Det är av värde för hela Sverige att den tunga exportindustrin i norra Sverige har moderna och kostnadseffektiva kommunikationer, vilket även påpekades av ett gäng näringslivstungviktare i en debattartikel i Affärer i Norr 7 november 2014.

Basindustrins roll för Sveriges handelsbalans är betydande - den står för 29 procent av exportintäkterna. Den är en grund för både jobb och välfärd i hela vårt avlånga land.

Sådana argument har också varit vägledande för Stefan Löfvens och den S-ledda regeringens ställningstagande. Till skillnad från den borgerliga regeringen 2006-2014, som inte lyfte ett finger för Norrbotniabanan, har den S-ledda ministären förstått att det är till glädje för hela Sverige att den tunga exportindustrin i norr får bättre förutsättningar och utvecklingsmöjligheter.

Det är tydligt besked till väljarna i årets val. Den som vill ha en regering som arbetar för att ta tillvara tillväxt- och livskraften i hela landet gör bäst i att rösta på Socialdemokraterna.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar