Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Öppet hus hos NSD 4/1


NSD:s första nummer kom ut 4 januari 1919. NSD:s första tidningshuvud ritades av legendariske målaren och författaren Albert Engström.

 

Fredag 4 januari mellan kl 13 och 15 har NSD öppet hus på centralredaktionen i Luleå samt lokalredaktionerna i Boden och Kiruna.

I Mediehuset på Robertsviksgatan 5 i Luleå kommer det att bjudas på tårta, föredrag, visning av tryckeriet, mingel m m.

I Kiruna och Boden kommer redaktionschefen Åsa Junkka respektive nyhetsredaktören Peter Lindvall att finnas på plats för att svara på läsarnas frågor.

Samma dag medföljer även en mäktig 100-årsbilaga och en specialutgåva av det första NSD-numret till alla trogna prenumeranter runtom i hela Norrbotten.

Det röda Norrbotten

Norrbotten har länge varit ett av socialdemokratins starkaste fästen. Den bilden bekräftas även efter Europavalet 26 maj. Fem av länets kommuner återfinns på tio-i-topp-listan över de kommuner där S gör sina bästa valresultat.

  1. Munkfors (Värmland) 45,81
  2. Piteå (Norrbotten) 44,95
  3. Överkalix (Norrbotten) 44,26
  4. Kalix (Norrbotten) 43,75
  5. Skellefteå (Västerbotten) 42,58
  6. Hagfors (Värmland) 42,48
  7. Malå (Västerbotten) 42,06
  8. Älvsbyn (Norrbotten) 41,51
  9. Örnsköldsvik (Västernorrland) 40,24
  10. Arvidsjaur (Norrbotten) 40,10

 

Det betyder dock inte att länets socialdemokrater kan luta sig tillbaka och känna sig nöjda. S har tappat mark även i det röda Norrbotten. I Arjeplog, Gällivare och Haparanda har Sverigedemokraterna numera stöd från mer än var femte väljare.

Därför finns att göra för att utveckla både politik och organisation. En av nycklarna, tror jag, är att stärka det facklig-politiska samarbetet.

Samarbetet med IF Metall, Kommunal, Handels, Seko, Transport och andra LO-förbund ger socialdemokratin en direktkontakt med vanliga löntagare som inget annat parti har.

Sannolikt är det också en förklaring till att de socialdemokratiska partierna i Norden, trots allt, lyckas bätte än partikollegorna i andra delar av Europa. Det facklig-politiska samarbetet ger dem en bättre folklig förankring.

På NSD:s ledarsida 29 september 2018 gav jag ett exempel på hur det går att stärka och utveckla det facklig-politiska samarbetet på lokal nivå. Det kan visa vägen för socialdemokratin i andra delar av Sverige och Norrbotten.

Ojämlik tandhälsa


Valaffisch från 1973.

 

Under mandatperioden 2014-2018 tog S/MP-regeringen ett par viktiga initiativ i tandvårdspolitiken. Åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 24 år och tandvårdsbidraget för äldre fyrdubblades.

Fortfarande finns dock stora socioekonomiska skillnader i tandhälsa. 28 maj presenterade SVT en kartläggning som visar en mycket tydlig skillnad mellan de med höga inkomster och de med lägre. Tandhälsan är alltjämt en klassfråga i Sverige. 

Socialminister Lena Hallengren (S) är inte nöjd med situationen och utlovar fler insatser för att skapa en mer jämlik tandvård. Tidigare S-riksdagsledamoten Veronica Palm har därför fått i uppdrag att utreda frågan. Ett betänkande ska vara klart senast 1 mars 2020.

Det bästa skulle vara en genomgripande reform som jämställer tand- och sjukvård. Tänderna är en del av kroppen och borde följaktligen behandlas i samma system som utslitna höftleder eller benbrott. 

Men det är en oerhört dyr reform. Enligt beräkningar från LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio handlar det om minst 20 miljarder kronor per år – det vill säga en betydande del av det statsfinansiella reformutrymmet ­i ett läge när det även finns stora behov av att stärka äldreomsorgen, sjukförsäkringen och polisväsendet.

Den långsiktiga inriktningen för tandvårdspolitiken borde emellertid vara klar. God tandvård ska ses som en allemansrätt och inte hänga på plånbokens tjocklek.

Det behövs ytterligare steg för att skapa en mer jämlik tandhälsa. I LO:s rapport ”Klassamhällets dolda leende” finns en del tips på möjliga åtgärder.

Nils Forsén praktiserar

 

Nils Forsén, deltagare i Aftonbladets och Bommersviks utbildning för unga opinionsbildare, kommer att praktisera på NSD:s ledarsida under en månad framåt.

Tidigare har Forsén bland annat varit redaktör för SSU:s nu nedlagda debatt- och kulturtidskrift Tvärdrag. 2018 skrev han även SSU:s uppmärksammade och omdebatterade vallåt (se Youtubeklippet nedan).

”Jag erkänner att det inte är stor konst, men kritikerna missar något centralt”, förklarade Nils Forsén i ett försvarstal på Expressens kultursida 15 augusti 2018.

Hans första text under praktikperioden publiceras i dagens NSD och handlar om läget för dansk socialdemokrati inför folketingsvalet 5 juni.

 

 

Läsarna är grunden för NSD


NSD:s nyhetschef och ansvarige utgivare Peter Lindvall berättade om förändringarna i medielandskapet vid ett möte i Folkets hus i Kalix (bilden t v). I Överkalix morsade jag på trogna NSD-läsarna Inger och Karl-Erik Nilsson samt Anne Jakobsson och Anders Wilén (bilden t h).


Folkets Hus i Pajala pekade ut vägen till NSD-arrangemanget (bilden t v). En grupp engagerade Pajalabor gav sin syn på tidningen - närmast kameran KD-politikern Håkan Kero och tidigare S-kommunalrådet Bengt Niska (bilden t h).

 

Under torsdagen avverkade jag och Peter Lindvall, NSD:s nyhetschef och ansvarige utgivare, ungefär 44 mil i bil. Vi hann träffa läsare i Kalix, Överkalix och Pajala för att berätta om den 100-årsjubilerande tidningens stolta historia men framför allt för att tala om NSD:s roll i dagens Norrbotten.

Det var kul att möta många engagerade läsare. Dessutom fick vi många tips, idéer och synpunkter som förmedlats vidare till alla ansvariga i Mediehuset i Luleå. Sådant är helt grundläggande för att kunna utveckla tidningen.

Medielandskapet har förändrats radikalt sedan tidningens start 1919.

Papperstidningen minskar i betydelse och digitaliseringen är en realitet. Men grunden för NSD:s journalistik är ändå i princip exakt densamma som för 100 år sedan. Den bygger på att människor i Malmfälten, Tornedalen och andra delar av Norrbotten upplever tidningen som intressant och relevant och är beredda att betala för journalistiken.

Oavsett om publiceringarna sker i pappersform eller på webben så krävs läsare för att NSD ska kunna ha en viktig betydelse även i framtidens Norrbotten.

S-pressen kommenterar

 

Dagens ledarsidor är så klart fyllda med kommentarer om söndagens val till Europaparlamentet.

Lisa Pelling Dagens Arena anser att det finns anledning till hopp efter Europavalet.

”Europaparlamentet kommer sannolikt att drivas framåt av en blocköverskridande allians av vad man i brist på annat kan kalla konstruktiva partier. Det är ett samarbete som levererat progressiv politik tidigare”, konstaterar Pelling. 

Helle KleinDagens Arbete är inne på samma spår.

”Förhoppningsvis kan det nu skapas fruktbara samarbeten mellan socialdemokrater, liberaler och gröna som kan säkra Europas framtid som en kontinent av öppenhet, mångfald, jämlikhet och hållbarhet”, menar Klein.

Martin Klepketidningen Arbetet noterar framgångarna för de liberala partierna och de gröna i Europa.

”Det ger en ny spelplan för kampen för arbetstagarnas rättigheter”, skriver han.

Anders LindbergAftonbladet (ob S) anser att det finns två resultat i EU-valet som spelar inrikespolitisk roll.

”Moderaternas ökning kommer att stärka Ulf Kristersson som partiledare och öka partiets självförtroende. KD:s uppgång kan därmed komma av sig… Och Centerpartiets ökning är ett kvitto på att Annie Lööf kan strunta i kritiken från det brunblå hållet”, skriver Lindberg.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick utmärkelsen ”Stor grabb” i Munksund/Skuthamn SK 2006.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar