Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Panelen diskuterade kärnkraft

 

Under söndagsmorgonen tog jag en promenad till Sveriges Radios lokaler på Nygatan 3 i Luleå för att delta i ett panelsamtal i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”.

Programledaren Mikael Kulle lät mig, Göteborgspostens Jenny Sonesson och Expressens Linda Nordlund diskutera politikernärvaron i samband med bilbränderna i Västsverige, kärnkraften och Moderaternas kriminalpolitiska utspel. 

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

Trygghetsfonden levererar


När konjunkturen viker nedåt och arbetslösheten ökar blir trygghetssystemen på arbetsmarknaden ännu viktigare. FOTO: TT

 

Trygghetsfonden TSL är är inte så känd bland den breda allmänheten. Men TSL är en mycket viktig organisation på den svenska arbetsmarknaden. 

2004 gjorde LO och Svenskt Näringsliv upp om ett omställningsstöd på arbetsmarknaden och då bildades även TSL (Trygghetsfonden Svenskt Näringsliv LO). Filosofin är att hitta lösningar för privatanställda arbetare som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

Just nu är arbetsmarknaden i Sverige historiskt stark. Men även i dagens läge finns många som blir uppsagda och behöver hjälp och stöd.

Under 2018 beviljades 10 662 personer omställningsstöd från TSL. Bevisligen är det även något som ger resultat.

I genomsnitt hjälper TSL 85,4 procent till ny sysselsättning inom 12 månader, varav majoriteten har ett nytt jobb redan efter 3–6 månader.

83 procent får ett lika eller mer kvalificerat jobb än tidigare. Endast 3 procent av de som får ta del av stöd från TSL är fortfarande arbetssökande ett år efter sista anställningsdag

Norrbotten hör till de regioner som lyckas bäst, berättar kommunikationschefen Johan Grauers.

  • Jämtland, Kronoberg, Norrbotten och Dalarna är de län där deltagarna har lättast att få ny sysselsättning, över 90 procent inom ett år.
  • I Norrbotten, Västmanland och Örebro får mer än 90 procent av deltagarna ett lika eller mer kvalificerat jobb.

Det är resultat som påminner om betydelsen av TSL och andra trygghetssystem på den svenska arbetsmarknaden. De underlättar svåra förändringar i arbetslivet, vilket är bra för alla parter och ger Sverige fördelar i den internationella konkurrensen.

En uppsagd arbetare i Stefan Löfvens Sverige har ett helt annat stöd än en arbetare i Donald Trumps USA. Hen får en ny chans och möjligheter att komma igen. En uppsägning är inte synonymt med utslagning.

När gamla jobb försvinner och det sker omstruktureringar i näringslivet finns utbildnings- och valideringsinsatser för att människor ska kunna ställa om och bli anställningsbara på nytt.

Det är en modell som är bra för både folk, företag och samhällsekonomin i sin helhet – och den kommer att bli än mer betydelsefull när konjunkturen viker nedåt och fler riskerar att drabbas av uppsägningar och arbetslöshet.

Damberg gästar Norrbotten


Sveriges nye inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen nya möjligheter i kampen mot brottsligheten. Vi måste ge polisen mer repressiva verktyg, säger han i en TT-intervju. FOTO: TT

 

Under tisdag och onsdag får Luleå besök av inrikesminister Mikael Damberg (S). På dagordningen står bland annat dörrknackning och medverkan vid årsmötet hos Stadsviken-Malmuddens S-förening.

Det är inte Dambergs första besök i Norrbotten. Som näringsminister 2014-2018 hann han besöka länet många gånger. Det blir emellertid hans första besök i norr i den nya rollen som inrikesminister. 

Telegramskörden från TT vittnar om att det är en tung och ansvarsfull portfölj som Damberg har att hantera.

Den nye inrikesministern har redan hunnit förlänga den inre gränskontrollen, ge sin syn på polisutbildningen, uttala sig om IS-terrorister som återvänder till Sverige, ta emot skogsbrandsutredningens förslag och börja fundera på innehållet i en ny datalagringslag. För att nämna några exempel. 

”Mitt främsta uppdrag är att se till att polisen får de resurser och de befogenheter som den behöver”, säger han i en intervju.

I det arbetet bildar han tandempar med justitieminister Morgan Johansson  (S). Tillsammans ska de gå i bräschen för den S-ledda regeringens offensiv mot kriminaliteten.

Det råder ingen tvekan om rättspolitiken är högprioriterad. I sin regeringsförklaring presenterade statsminister Stefan Löfven en hel katalog med insatser mot brottsligheten. Det handlar om alltifrån fler poliser till lagskärpningar och mer kameraövervakning.

Det är nödvändiga  åtgärder. Enligt Polisen finns det idag runt 5 000 kriminella aktörer och 200 kriminella gäng i Sverige. Deras aktiviteter drabbar invånarna i många utsatta förortsområden mycket hårt.

Det är givetvis oacceptabelt. Människor ska kunna känna trygghet i sin vardag, även om de bor i Araby, Skäggetorp och Gårdsten. Samhället ska alltid vara starkare än de kriminella gängen.

Damberg och Johansson har redan presenterat flera initiativ. Dessutom finns goda förslag att hämta hos oppositionen – till exempel från Moderaternas 12-punktsprogram mot de kriminella gängen.

Det finns inga skäl att göra kriminalpolitiken till en stridsfråga mellan riksdagens stora partier. Tvärtom har det ett stort och viktigt signalvärde om en bred riksdagsmajoritet är enig om att det behövs tuffare tag både mot brotten och brottens orsaker.

Nordström tar täten


Kommunalråden Niklas Nordström och Helena Stenberg föreslås som ordförande respektive vice ordförande i Norrbottens kommuner. FOTO: NSD Arkiv

 

Det blir av allt att döma stora förändringar när Norrbottens kommuner (samarbetsorganisationen för de 14 kommunerna i landets nordligaste län) håller sitt årsmöte 24 april. 

S-distriktet och valberedningen föreslår Niklas Nordström (S), Luleå, som ny ordförande och Helena Stenberg (S), Piteå, som ny vice ordförande.

Tidigare ordföranden Britta Flinkfeldt, Arjeplog, föreslås som ledamot i styrelsen samt som rapportör i EU-frågor, ett uppdrag som hon delar med Anders Josefsson (M), Luleå.

Det väntar ett viktigt arbete för dem och övriga norrbottniska företrädare under hela mandatperioden.

Länets kommuner är inga stora aktörer på den nationella eller internationella arenan. Tillsammans har de 14 kommunerna i Norrbotten bara 2,5 procent av rikets befolkning. 

Därför gäller det att samverka och hålla ihop för att ge röst åt Norrbottens krav och intressen. Det blir svårt att få genomslag för de regionala utvecklingsidéerna på nationell nivå eller inom EU om det finns olika delar av länet som drar åt olika håll.

I NSD 14 februari skriver Mats Taavenikku, Socialdemokraterna i Kiruna, klokt om farorna med att bryta sig ur de regionala samverkansorganen. 

”Ensam är inte stark, bara ensam”, lyder han slutsats.

Det är ord som separatister av alla kulörer bör begrunda. Inomregionala ställningskrig är inget som bär Norrbotten framåt.

Idéernas vapensmedja

 
Olof Palme var SSU:s studieledare 1955-1961. Hans föreläsningar på Bommersvik om "Plomgrens mekaniska verkstad" är legendariska.

 

Under fredagen har jag besökt Bommersvik, som ligger vackert beläget vid sjön Yngern i Södermanland. Kurs- och konferensanläggningen har varit i SSU:s ägo sedan 1937 och fortsätter att spela en central roll för utbildningsverksamheten inom arbetarrörelsen även 2019. 

Själv har jag en speciell relation till kursgården. Under mina folkhögskolestudier gjorde jag en praktikperiod på Bommersvik våren 1986. Jag plockade fram underlag och gjorde intervjuer till Bommersviks mäktiga 50-årshistorik som kom ut 1987. Tidigare Europaparlamentarikern Göran Färm, Norrköping, var huvudförfattare.

Färms mastodontverk säger en hel del om Bommersviks betydelse för svensk arbetarrörelse och socialdemokrati. Bland annat rymmer boken berättelsen om Olof Palmes föreläsningar om Plomgrens mekaniska verkstad som var en höjdpunkt på Bommersvikskurserna i slutet av 1950-talet och början på 1960-talet.

I boken berättade Palme själv (i en intervju som gjordes en kort tid för hans bortgång 1986) om föreläsningen: 

”Det var unga klubbister som kom hit och då ritade jag upp den här verkstan. Plomgren var ägaren, sedan ritade jag ett antal personer på tavlan, vad de hade i lön, pension och arbetstid. Det var helt fascinerande på 1950-talet. Ni kan tänka er den tid då man hade liten pension, kort semester och stora löneskillnader. Det illustrerade klassamhället. Sedan kom en föreläsning om makten över verkstaden. Det var gamla fröken Krikonkvist som ägde en massa aktier och hade makten över företaget. Det var innan MBL och allt det där. Det fanns ingen styrelserepresentation, ingen makt alls för de anställda.”

När SSU gjorde en studiecirkel 1963 tog författaren Leif Andersson även med ett kapitel om verkstaden. Palmes föreläsningsanteckningar utgjorde förlaga. 

En hel generation av SSU:are inspirerades av Palme och hans ideologiska föreläsning.

Säkert hade det betydelse för den arbetslivspolitiska offensiv som socialdemokratin inledde på 1970-talet.  De unga SSU:are som lyssnade på Palmes föreläsning om rättvisorna i arbetslivet blev så småningom tongivande S-politiker som tog initiativ till MBL, LAS, lagen om styrelserepresentation och andra reformer för att stärka löntagarnas rättigheter.

Det är även ett av skälen till att Bommersvik brukar kallas idéernas vapensmedja. Bommersvik har varit och är viktigt för arbetarrörelsens idé- och politikutveckling.

Det som diskuteras på Bommersviksakademien, Aftonbladets och Bommersviks utbildning för unga opinionsbildare eller andra kurser under den här helgen kan mycket väl bli morgondagens politik.

Ensam är inte stark


LO-TCO Rättsskydd stöttar enskilda fackföreningsmedlemmar som fått problem av olika slag. Det kan handla om arbetsskador, sänkt sjukpenning, indragna förmåner, felaktiga uppsägningar eller lön som inte betalats ut.
  

 

På NSD:s ledarsida 12 februari skriver jag om farorna med att den fackliga organisationsgraden sjunker.

tidningen Kommunalarbetaren läser jag samma dag ett reportage om en kvinna som fick fackets hjälp efter att Försäkringskassan nekat henne hel sjukersättning (som motsvarar den gamla sjukpensionen).

”Det här var en kvinna som verkligen var sjuk. Hon klarade inte av att arbeta”, säger Aryanne Bezitcheva, som är försäkringsansvarig på Kommunals sektion i Kristianstad.

Med hjälp av Kommunal och juristerna hos LO-TCO Rättsskydd överklagades Försäkringskassans beslut och i januari kom domen. Förvaltningsrätten ger kvinnan rätt. Hon beviljas 940 000 kr, som portioneras ut varje månad fram till pensionsdagen.

Det säger en del om vikten och värdet av det fackliga medlemskapet. Det är en fördel för enskilda löntagare att ha uppbackning från en stark facklig organisation som kan ge hjälp när det behövs.

Ensam är sannerligen inte alltid stark. Vi kan alla hamna i olyckliga lägen i livet där vi behöver både fackets och samhällets stöd.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Var lagledare för Lira BK:s damlag 2006-2009.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar