Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

S-kvinnor driver på

Valmyndigheten gjorde en intressant sammanställning över kandidaterna inför förra årets riksdagsval (se tabellen). Den visar att Socialdemokraterna har den absolut bästa balansen mellan män och kvinnor på sina valsedlar.

Med visst fog kan socialdemokratin beskriva sig som Sveriges mest jämställda parti. 

Det är S-kvinnor, som kongressat i Malmö under helgen, som agerat blåslampa och drivit på utvecklingen.

Ett viktigt steg var jämställdhetsdelegationen som Olof Palmes regering tillsatte 1972 - efter krav från det socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Delegationen drog igång en jämställdhetspolitisk offensiv under 1970-talet. Den gamla moderskapspenningen ersattes med en modern föräldraförsäkring. Fler kvinnor fick chansen till kommunal vuxen- och yrkesutbildning. Det skedde en kraftig utbyggnad av den kommunala barnomsorgen - dagis och fritids.

Från 1966 till 1976 ökade den kvinnliga förvärvsfrekvensen från 55 till 66 procent. Fler kvinnor fick chansen att stå på egna ben och bli ekonomiskt självständiga. 

Under 1980-talet började S-kvinnor även fajtas för principen ”varannan damernas” på de socialdemokratiska valsedlarna. Sakta men säkert kom resultaten.

När Ingvar Carlsson vann regeringsmakten 1994 skrevs historia. För första gången fanns det kvinnor på hälften av platserna i en svensk regering.

Under 1990-talets S-regeringar förverkligades även andra krav från S-kvinnor - till exempel kriminaliseringen av könsköp, maxtaxan i barnomsorgen och en utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Med den S-ledda regeringen 2014 kom dessutom det historiska beslutet om att Sverige ska bedriva en ”feministisk utrikespolitik”, vilket gett utrikesminister Margot Wallström en rad internationella utmärkelser.

Det betyder så klart inte att allt är bra i Sverige 2019. #MeToo visar att det återstår massor att göra för kvinnors rättigheter i många delar av samhällslivet. 

Men det socialdemokratiska partiet och S-kvinnor har skäl att för åtminstone en stund få känna sig en smula stolta över vad de uträttat.

Självfallet har progressiva krafter även i andra partier haft ett finger med i spelet. Socialdemokratin har emellertid en central roll i pjäsen. Den har varit och är alltjämt en viktig kraft för att Sverige kan betecknas som ett av världens mest jämställda länder.

En pakt för välfärden


Emil Källström (C), Magdalena Andersson (S), Karolina Skog (MP) och Mats Persson (L) har bildat en pakt för att stärka välfärden. FOTO: TT

 

Kommunalarbetareförbundet, som organiserar ungefär en halv miljon anställda i välfärdssektorn, välkomnar Januaripartiernas besked om att det blir fem miljarder kr extra till landets kommuner och regioner redan i regeringens vårändringsbudget. 

”Ett väldigt välkommet besked. En fördubbling av pengarna det här året är precis vad Kommunal krävt som ett första steg för att säkra framtidens välfärd”, säger fackförbundets ordförande Tobias Baudin.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) gör tummen upp.

”Dagens besked ger bättre förutsättningar för kommuner och regioner att möta den svaga konjunkturen. Det viktigaste är att sektorn får tidiga besked och inte när pengarna betalas ut”, säger Anders Knape (M), ordförande i SKR.

Fem miljarder kr i höjda generella statsbidrag är verkligen inte heller småpotatis för vården och omsorgen. Tillskottet betyder mycket för att kunna utveckla kvaliteten i verksamheten. Enkelt uttryckt motsvarar beloppet lönekostnaderna för hela 10.000 undersköterskor.

Från S, MP, C och L är dessutom beskedet inför kommande budgetår klart. Förstärkningen av statsbidragen till kommer och regioner ska fortsätta i ”jämn takt under hela mandatperioden”.

Som jag påpekat många gånger, senast på NSD:s ledarsida 16 januari, är det en helt riktig prioritering. Den åldrande befolkningen gör att välfärden behöver 90 miljarder mer fram till 2026 enbart för att klara dagens kvalitet i vård och omsorg, enligt regeringens beräkningar. 

Därför måste satsningar på vård och omsorg gå före nya jobbskatteavdrag och andra stora skattesänkningar under resten av den här mandatperioden.

Det kostar att se till att det finns tillräckligt med vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och annan kvalificerad personal som kan ge hjälp och stöd till alla åldringar som behöver det.

Bella ciao

 

De senaste matcherna i Coop Norrbotten Arena/Delfinen har klassiska ”Bella ciao” strömmat ur högtalarna på högsta volym under Luleå Hockeys uppvärmningar.

På M-läktaren är vi några gamla arbetarrörelseaktivister som nickat gillande. ”Bella ciao” är nämligen en gammal italiensk kamplåt som sjöngs av partisanerna, den antifascistiska motståndsrörelsen, under andra världskriget.

Lyssna gärna på Hardwell & Maddix moderna version av detta i allra högsta grad politiska musikstycke. Det passar definitivt som uppladdning när laget från det röda Norrbotten drar på sig på det röda matchstället.

Hultqvist levererade i Sälen


Faksimil ur Dagens Industri 11 januari.

 

Under måndagen var det försvarsminister Peter Hultqvists tur att kliva upp i talarstolen på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Han gav flera viktiga besked om regeringens inriktning inför de kommande förhandlingarna med övriga riksdagspartier. Bland annat vill han kraftigt förstärka Försvarsmaktens numerär.

”Kvantitet är också en kvalitet. För att vi ska öka uthålligheten måste vi bli fler”, sade Hultqvist.

Antalet värnpliktiga ska öka från 5 000 till 8 000 år 2025. Jägarregementet återöppnas i Arvidsjaur och ett nytt amfibieregemente i Göteborg ska vara klart till 2025.

Dessutom vill Hultqvist och regeringen etablera en flygflottilj i Uppsala och en stridsgrupp i Mälardalen. Vidare vill han fortsätta satsningen på Gotland med förstärkt luftvärn, artilleri, underhåll, logistik och ledningsresurser.

Förslagen ligger väl i linje med försvarsberedningens tankegångar och borde därför kunna samla en bred riksdagsmajoritet.

För den som vill veta mer om Peter Hultqvist som person och politiker - och hur hans bakgrund påverkat honom och dagens försvarspolitik - rekommenderar jag att läsa mitt porträtt av försvarsministern i Dagens Industri.

PM Nilsson på DI bad mig skriva något personligt om den färgstarke dalmasen med det mustiga språket. Det blev nästan 6500 tecken om Hultqvists tre år i Norrbotten, hans barndoms somrar i finska Kuusamo och hur den blivande S-tungviktaren en gång utropade: ”I want a battleship!”.

Skribenter som pratar


Sveriges Radio sänder drygt 170.000 timmar radio varje år.

 

Under söndagsförmiddagen var det dags för en ny paneldiskussion i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”, ett av de mest avlyssnade programmen i Sveriges Radio. 

Jag, Sakine Madon, Upsala Nya Tidning, och Dick Erixon, Samtiden, fick svara på programledaren Lasse Johanssons kniviga frågor.

Den här gången handlade det om religiösa friskolor, det folkliga förtroendet för partiledarna samt tillståndet för monarkierna i Europa.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand.

Finlands fantastiska resa


Stefan Löfven och Sanna Marin lunchade på Harpsund. FOTO: Claudio Bresciani/TT

 

Under onsdagen har Finlands nya socialdemokratiska statsminister Sanna Marin och hennes svenska kollega Stefan Löfven haft ett lunchmöte på Harpsund.

Enligt traditionen gör svenska och finska statsministrar alltid det första utlandsbesöket hos varandra, vilket säger en del om de starka banden och det nära samarbetet mellan de två länderna.

Under årens lopp har Finland och Sverige flätats samman – genom ekonomi, arbetsmarknad, näringsliv och kulturutbyte.

I dag bor omkring 700.000 Sverige-finländare i Sverige. Det är ungefär sju procent av landets befolkning.

I Finland är 5,3 procent av befolkningen registrerad som svenskspråkig. Till dessa ska även läggas en stor grupp som betraktar sig som tvåspråkig.

Stefan Löfven talar med rätta om ”två syskonländer i norr, som är del av en nordisk modell som blandar konkurrenskraft och välfärd så att människornas frihet ökar”.

Historien påminner dock om att utvecklingen inte varit självklar. Under andra världskriget slogs Finland för sin självständighet och för att undvika sovjetisk överhöghet.

Efter kriget fick landet acceptera VSB-pakten (vänskaps-, samarbets- och biståndspakten) med Sovjetunionen. Men genom försiktigt och skickligt manövrerande lyckades landet ändå orientera sig i västlig riktning.

1955 gick Finland med i Nordiska Rådet (tre år efter de övriga nordiska länderna). 1986 blev landet fullvärdig medlem av den europeiska frihandelsorganisationen Efta. 1 januari 1995 tog Finland klivet in i EU.

Sakta men säkert har välståndet även stärkts. I den senaste rankingen från World Economic Forum rankas Finland som världens elfte konkurrenskraftigaste ekonomi.

Det gamla fattig-Finland har gjort en fantastisk resa och omvandlats till ett modernt och demokratiskt välfärdssamhälle. Samarbetet med övriga nordiska länder och EU har gett landet en ekonomisk, social och politisk utveckling som det inte hade haft om det blivit en lydstat till Sovjetunionen.

Därför är det inte heller konstigt att både Löfven och Marin ställer in siktet på att utveckla samarbetet inför framtiden. Det tjänar oss alla väl.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar