Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Starka fack = ökad jämlikhet

 

I onsdags presenterade LO (Landsorganisationen) sin stora jämlikhetsutredning. Jag skrev om den på ledarplats i NSD 12 september.

I utredningen finns också en bild som är väldigt talande (se ovan).

Den visar vad som är grunderna för ett jämlikare samhälle. Det handlar om tre fundament.

Först och främst handlar det om full sysselsättning och en högproduktiv ekonomi. Det måste helt enkelt finnas något att fördela för att man ska kunna bedriva fördelningspolitik.

För det andra behövs en generell välfärdspolitik. Stat, kommuner och regioner måste se till att det som skapas kommer folkflertalet till del.

För det tredje krävs facklig styrka. Ekonomisk jämlikhet främjas av facklig organisering och kollektivavtal. De sociala klyftorna är mindre i länder där många är med i facket.

Av det sistnämnda skälet är det djupt oroande att Sverige under en lång tid upplevt hur den fackliga organisationsgraden sjunker. 1995 var 88 procent av arbetarna fackligt organiserade. Nu är den fackliga organisationsgraden bland arbetare nere på 63 procent.

Det försvagar givetvis möjligheterna för facket att driva på för en mer rättvis fördelning av produktionsresultat.

Jämlikhetsutredningen föreslår därför en facklig offensiv för att organisera fler. Det handlar om ökad arbetsplatsnärvaro, att rusta de förtroendevalda, medlemsvärvning och medlemsvård.

Utredningen är även inne på något som liknar den gamla tanken på ett fackligt ungdomsmedlemskap för dem som saknar en fast punkt på arbetsmarknaden.

”För nytillträdande till arbetsmarknaden, men också för de som under längre perioder har tillfälliga påhugg, finns det behov av att utveckla en enkel och tydlig väg in till facket. Lösningen kan vara en gemensam ingång, en sorts ingångsförbund inom LO”, menar jämlikhetsutredningen.

Jag skulle dessutom vilja säga att det är bråttom att hitta en sådan lösning. Varningssignalerna tjuter högt.

I mitten av 1990-talet var 77 procent av de unga arbetarna (16–24 år) med i facket. I dag är samma siffra alarmerande låga 38 procent.

De unga lär sig dagligen att facket inte är något för dem – och det försvagar sakta men säkert fackets ställning och därmed en av grundpelarna i den svenska modellen.

Arbetsgivarna har visat stor uppfinningsrikedom när det gäller att skapa nya osäkra anställningsformer, vilket försvårar det fackliga organiseringsarbetet.

Men nu är det hög tid att också LO och LO:s medlemsförbund prövar nytt och är innovativa för att vinna nya generationer för de fackliga idéerna.

Det är en ren överlevnadsfråga.

Bloggen minns 2019 – del 15

 

Socialdemokraternas valfilm, där partiledaren Stefan Löfven köper varm korv, bidrog inte bara till att partiet blev största parti i riksdagsvalet 2018. Filmen vann även två priser i Reed Award, en utmärkelse som delas ut av den amerikanska tidningen Campaign & Deloitte.

Kommunikationschefen Helena Salomonsson och hennes medarbetare ändrade inte på det vinnande konceptet inför Europavalet 26 maj i år. Partiet gjorde en europeisk version av korvfilmen med titeln ”Ein bratwurst, bitte” (se klippet ovan).

Även denna gång blev Socialdemokraterna största parti med 23,5 procent av rösterna, vilket innebar att de försvarade sina fem mandat i Europaparlamentet.

Dagens siffror är visserligen inte närhet av partiets valresultat på 1970- och 1980-talen. Men genom att samarbeta med andra progressiva krafter i Europaparlamentet kan socialdemokratin, precis som i den nationella politiken, ändå få igenom en del krav och idéer.

Det kräver emellertid ödmjukhet och kompromissvilja på ett helt annat sätt än tidigare. 

Bloggen minns 2019 – del 14


Inrikesminister Mikael Damberg intervjuas av Bo Torbjörn Ek, reporter på P4 Norrbotten. I mitten syns Natalie Sial, pressekreterare i justitiedepartementet.

 

Under maj åkte statsråd, Europaparlamentariker och andra land och rike runt för att höja temperaturen inför valet till Europaparlamentet 26 maj. Tre dagar före valet fick ett regnigt Luleå besök av näringsminister Mikael Damberg.

I en apell utanför den socialdemokratiska valstugan på Storgatan tryckte han på vikten av starkare europeiskt samarbete för att hantera gränsöverskridande brottslighet, terrorism och andra internationella hot.

Det är frågor som sannerligen förtjänar att uppmärksammas mer i EU-sammanhang.

Det räcker inte med nationella åtgärder för att bekämpa brottssyndikat, stöldligor och annan välorganiserad kriminalitet. Det krävs också polisiärt och rättsligt samarbete över landgränserna.

Under valrörelsen passade Damberg & Co på att presentera ett program med förslag på vad som behöver göras inom EU.

Bland annat föreslås att Europol få mer resurser. Vidare vill partiet förstärka EU:s gränskontrollmyndighet Frontex med upp till 10.000 gränskontrollanter. Dessutom vill S skärpa EU-kontrollen av ämnen som kan användas i tillverkning av sprängämnen.

Det är krav och idéer som de nyvalda S-ledamöterna nu tar med sig i Europaparlamentet och dess utskottsarbete under de kommande åren.

Bloggen minns 2019 – del 13


Kommunal, det största LO-förbundet, kongressade i Älvsjö 21-24 maj. FOTO: Maja Suslin/TT

 

21-24 maj befann jag mig i Älvsjö. Kommunalarbetarförbundet, som organiserar ungefär en halv miljon medlemmar, kongressade.

Den fackliga kongressen gav anledning till flera reflektioner på NSD:s ledarsida.

”Starka fackföreningar är avgörande för ett lands välstånd och utveckling. Titta bara på Skandinavien. Strong unions – the way to go", som Nobelpristagaren Joseph Stiglitz så klokt uttrycker saken.

Bloggen minns 2019 – del 12

 
Kommunalarna Zara Leghissa och Tord Wiklund kritiserade kommunstyret i Kiruna.

 

I år deltog jag i arbetarrörelsens förstamaj-firande i Kiruna. Demonstrationen och mötet präglades i hög grad av den fackliga kritiken mot kommunalrådet Gunnar Selbergs utspel om att slopa rätten till heltidsjobb för de kommunanställda i Kiruna.

Såväl Tord Wiklund, Kommunal Kiruna, som Zara Leghissa, ordförande för Kommunal Norrbotten, riktade skarp kritik mot idéerna.

Debatten i Kiruna säger en hel del om lokalpolitikens betydelse. Det spelar roll vilka politiker som styr även i kommunerna.

Tidigare kommunalrådet Kristina Zakrisson (S) gick i spetsen för en modern och progressiv personalpolitik – Kiruna blev bäst i landet på att ordna heltidsjobb för sina medarbetare. Men nu vill centerpartisten Selberg vrida klockan tillbaka.

Skillnaderna i värderingar och prioriteringar är tydliga. 

Bloggen minns 2019 – del 11

 
 
28 maj genomfördes läsarträffar på morgonen i Kalix, vid lunchtid i Överkalix och under kvällen i Pajala.

 

En del av NSD:s 100-årsjubileum har varit läsarträffarna runtom i Norrbotten. Jag, redaktionschefen Åsa Junkka och nyhetsredaktören Peter Lindvall har mött läsare i Kiruna, Gällivare, Kalix, Överkalix och Pajala för att snacka om NSD:s stolta historia men framför allt tidningens nu- och framtid.

Jag skrev om mötena och andra delar av NSD:s 100-årsfirande på ledarsidan 18 augusti. Där kunde jag också berätta att NSD fått del av regeringens mediestöd för så kallade ”vita fläckar”- ett stöd som regeringen inrättat för lokaljournalistik i eftersatta områden.

För NSD:s del handlar det om om 2,1 miljoner kr för att förstärka – eller i vissa fall upprätthålla – bevakningen i Jokkmokk, Gällivare, Överkalix, Pajala, Övertorneå, Kalix och Boden.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar