Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Starka fack = ökad jämlikhet

 

I onsdags presenterade LO (Landsorganisationen) sin stora jämlikhetsutredning. Jag skrev om den på ledarplats i NSD 12 september.

I utredningen finns också en bild som är väldigt talande (se ovan).

Den visar vad som är grunderna för ett jämlikare samhälle. Det handlar om tre fundament.

Först och främst handlar det om full sysselsättning och en högproduktiv ekonomi. Det måste helt enkelt finnas något att fördela för att man ska kunna bedriva fördelningspolitik.

För det andra behövs en generell välfärdspolitik. Stat, kommuner och regioner måste se till att det som skapas kommer folkflertalet till del.

För det tredje krävs facklig styrka. Ekonomisk jämlikhet främjas av facklig organisering och kollektivavtal. De sociala klyftorna är mindre i länder där många är med i facket.

Av det sistnämnda skälet är det djupt oroande att Sverige under en lång tid upplevt hur den fackliga organisationsgraden sjunker. 1995 var 88 procent av arbetarna fackligt organiserade. Nu är den fackliga organisationsgraden bland arbetare nere på 63 procent.

Det försvagar givetvis möjligheterna för facket att driva på för en mer rättvis fördelning av produktionsresultat.

Jämlikhetsutredningen föreslår därför en facklig offensiv för att organisera fler. Det handlar om ökad arbetsplatsnärvaro, att rusta de förtroendevalda, medlemsvärvning och medlemsvård.

Utredningen är även inne på något som liknar den gamla tanken på ett fackligt ungdomsmedlemskap för dem som saknar en fast punkt på arbetsmarknaden.

”För nytillträdande till arbetsmarknaden, men också för de som under längre perioder har tillfälliga påhugg, finns det behov av att utveckla en enkel och tydlig väg in till facket. Lösningen kan vara en gemensam ingång, en sorts ingångsförbund inom LO”, menar jämlikhetsutredningen.

Jag skulle dessutom vilja säga att det är bråttom att hitta en sådan lösning. Varningssignalerna tjuter högt.

I mitten av 1990-talet var 77 procent av de unga arbetarna (16–24 år) med i facket. I dag är samma siffra alarmerande låga 38 procent.

De unga lär sig dagligen att facket inte är något för dem – och det försvagar sakta men säkert fackets ställning och därmed en av grundpelarna i den svenska modellen.

Arbetsgivarna har visat stor uppfinningsrikedom när det gäller att skapa nya osäkra anställningsformer, vilket försvårar det fackliga organiseringsarbetet.

Men nu är det hög tid att också LO och LO:s medlemsförbund prövar nytt och är innovativa för att vinna nya generationer för de fackliga idéerna.

Det är en ren överlevnadsfråga.

En pakt för välfärden


Emil Källström (C), Magdalena Andersson (S), Karolina Skog (MP) och Mats Persson (L) har bildat en pakt för att stärka välfärden. FOTO: TT

 

Kommunalarbetareförbundet, som organiserar ungefär en halv miljon anställda i välfärdssektorn, välkomnar Januaripartiernas besked om att det blir fem miljarder kr extra till landets kommuner och regioner redan i regeringens vårändringsbudget. 

”Ett väldigt välkommet besked. En fördubbling av pengarna det här året är precis vad Kommunal krävt som ett första steg för att säkra framtidens välfärd”, säger fackförbundets ordförande Tobias Baudin.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) gör tummen upp.

”Dagens besked ger bättre förutsättningar för kommuner och regioner att möta den svaga konjunkturen. Det viktigaste är att sektorn får tidiga besked och inte när pengarna betalas ut”, säger Anders Knape (M), ordförande i SKR.

Fem miljarder kr i höjda generella statsbidrag är verkligen inte heller småpotatis för vården och omsorgen. Tillskottet betyder mycket för att kunna utveckla kvaliteten i verksamheten. Enkelt uttryckt motsvarar beloppet lönekostnaderna för hela 10.000 undersköterskor.

Från S, MP, C och L är dessutom beskedet inför kommande budgetår klart. Förstärkningen av statsbidragen till kommer och regioner ska fortsätta i ”jämn takt under hela mandatperioden”.

Som jag påpekat många gånger, senast på NSD:s ledarsida 16 januari, är det en helt riktig prioritering. Den åldrande befolkningen gör att välfärden behöver 90 miljarder mer fram till 2026 enbart för att klara dagens kvalitet i vård och omsorg, enligt regeringens beräkningar. 

Därför måste satsningar på vård och omsorg gå före nya jobbskatteavdrag och andra stora skattesänkningar under resten av den här mandatperioden.

Det kostar att se till att det finns tillräckligt med vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och annan kvalificerad personal som kan ge hjälp och stöd till alla åldringar som behöver det.

Bella ciao

 

De senaste matcherna i Coop Norrbotten Arena/Delfinen har klassiska ”Bella ciao” strömmat ur högtalarna på högsta volym under Luleå Hockeys uppvärmningar.

På M-läktaren är vi några gamla arbetarrörelseaktivister som nickat gillande. ”Bella ciao” är nämligen en gammal italiensk kamplåt som sjöngs av partisanerna, den antifascistiska motståndsrörelsen, under andra världskriget.

Lyssna gärna på Hardwell & Maddix moderna version av detta i allra högsta grad politiska musikstycke. Det passar definitivt som uppladdning när laget från det röda Norrbotten drar på sig på det röda matchstället.

Hultqvist levererade i Sälen


Faksimil ur Dagens Industri 11 januari.

 

Under måndagen var det försvarsminister Peter Hultqvists tur att kliva upp i talarstolen på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Han gav flera viktiga besked om regeringens inriktning inför de kommande förhandlingarna med övriga riksdagspartier. Bland annat vill han kraftigt förstärka Försvarsmaktens numerär.

”Kvantitet är också en kvalitet. För att vi ska öka uthålligheten måste vi bli fler”, sade Hultqvist.

Antalet värnpliktiga ska öka från 5 000 till 8 000 år 2025. Jägarregementet återöppnas i Arvidsjaur och ett nytt amfibieregemente i Göteborg ska vara klart till 2025.

Dessutom vill Hultqvist och regeringen etablera en flygflottilj i Uppsala och en stridsgrupp i Mälardalen. Vidare vill han fortsätta satsningen på Gotland med förstärkt luftvärn, artilleri, underhåll, logistik och ledningsresurser.

Förslagen ligger väl i linje med försvarsberedningens tankegångar och borde därför kunna samla en bred riksdagsmajoritet.

För den som vill veta mer om Peter Hultqvist som person och politiker - och hur hans bakgrund påverkat honom och dagens försvarspolitik - rekommenderar jag att läsa mitt porträtt av försvarsministern i Dagens Industri.

PM Nilsson på DI bad mig skriva något personligt om den färgstarke dalmasen med det mustiga språket. Det blev nästan 6500 tecken om Hultqvists tre år i Norrbotten, hans barndoms somrar i finska Kuusamo och hur den blivande S-tungviktaren en gång utropade: ”I want a battleship!”.

Skribenter som pratar


Sveriges Radio sänder drygt 170.000 timmar radio varje år.

 

Under söndagsförmiddagen var det dags för en ny paneldiskussion i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”, ett av de mest avlyssnade programmen i Sveriges Radio. 

Jag, Sakine Madon, Upsala Nya Tidning, och Dick Erixon, Samtiden, fick svara på programledaren Lasse Johanssons kniviga frågor.

Den här gången handlade det om religiösa friskolor, det folkliga förtroendet för partiledarna samt tillståndet för monarkierna i Europa.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand.

Finlands fantastiska resa


Stefan Löfven och Sanna Marin lunchade på Harpsund. FOTO: Claudio Bresciani/TT

 

Under onsdagen har Finlands nya socialdemokratiska statsminister Sanna Marin och hennes svenska kollega Stefan Löfven haft ett lunchmöte på Harpsund.

Enligt traditionen gör svenska och finska statsministrar alltid det första utlandsbesöket hos varandra, vilket säger en del om de starka banden och det nära samarbetet mellan de två länderna.

Under årens lopp har Finland och Sverige flätats samman – genom ekonomi, arbetsmarknad, näringsliv och kulturutbyte.

I dag bor omkring 700.000 Sverige-finländare i Sverige. Det är ungefär sju procent av landets befolkning.

I Finland är 5,3 procent av befolkningen registrerad som svenskspråkig. Till dessa ska även läggas en stor grupp som betraktar sig som tvåspråkig.

Stefan Löfven talar med rätta om ”två syskonländer i norr, som är del av en nordisk modell som blandar konkurrenskraft och välfärd så att människornas frihet ökar”.

Historien påminner dock om att utvecklingen inte varit självklar. Under andra världskriget slogs Finland för sin självständighet och för att undvika sovjetisk överhöghet.

Efter kriget fick landet acceptera VSB-pakten (vänskaps-, samarbets- och biståndspakten) med Sovjetunionen. Men genom försiktigt och skickligt manövrerande lyckades landet ändå orientera sig i västlig riktning.

1955 gick Finland med i Nordiska Rådet (tre år efter de övriga nordiska länderna). 1986 blev landet fullvärdig medlem av den europeiska frihandelsorganisationen Efta. 1 januari 1995 tog Finland klivet in i EU.

Sakta men säkert har välståndet även stärkts. I den senaste rankingen från World Economic Forum rankas Finland som världens elfte konkurrenskraftigaste ekonomi.

Det gamla fattig-Finland har gjort en fantastisk resa och omvandlats till ett modernt och demokratiskt välfärdssamhälle. Samarbetet med övriga nordiska länder och EU har gett landet en ekonomisk, social och politisk utveckling som det inte hade haft om det blivit en lydstat till Sovjetunionen.

Därför är det inte heller konstigt att både Löfven och Marin ställer in siktet på att utveckla samarbetet inför framtiden. Det tjänar oss alla väl.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar