Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Starka fack = ökad jämlikhet

 

I onsdags presenterade LO (Landsorganisationen) sin stora jämlikhetsutredning. Jag skrev om den på ledarplats i NSD 12 september.

I utredningen finns också en bild som är väldigt talande (se ovan).

Den visar vad som är grunderna för ett jämlikare samhälle. Det handlar om tre fundament.

Först och främst handlar det om full sysselsättning och en högproduktiv ekonomi. Det måste helt enkelt finnas något att fördela för att man ska kunna bedriva fördelningspolitik.

För det andra behövs en generell välfärdspolitik. Stat, kommuner och regioner måste se till att det som skapas kommer folkflertalet till del.

För det tredje krävs facklig styrka. Ekonomisk jämlikhet främjas av facklig organisering och kollektivavtal. De sociala klyftorna är mindre i länder där många är med i facket.

Av det sistnämnda skälet är det djupt oroande att Sverige under en lång tid upplevt hur den fackliga organisationsgraden sjunker. 1995 var 88 procent av arbetarna fackligt organiserade. Nu är den fackliga organisationsgraden bland arbetare nere på 63 procent.

Det försvagar givetvis möjligheterna för facket att driva på för en mer rättvis fördelning av produktionsresultat.

Jämlikhetsutredningen föreslår därför en facklig offensiv för att organisera fler. Det handlar om ökad arbetsplatsnärvaro, att rusta de förtroendevalda, medlemsvärvning och medlemsvård.

Utredningen är även inne på något som liknar den gamla tanken på ett fackligt ungdomsmedlemskap för dem som saknar en fast punkt på arbetsmarknaden.

”För nytillträdande till arbetsmarknaden, men också för de som under längre perioder har tillfälliga påhugg, finns det behov av att utveckla en enkel och tydlig väg in till facket. Lösningen kan vara en gemensam ingång, en sorts ingångsförbund inom LO”, menar jämlikhetsutredningen.

Jag skulle dessutom vilja säga att det är bråttom att hitta en sådan lösning. Varningssignalerna tjuter högt.

I mitten av 1990-talet var 77 procent av de unga arbetarna (16–24 år) med i facket. I dag är samma siffra alarmerande låga 38 procent.

De unga lär sig dagligen att facket inte är något för dem – och det försvagar sakta men säkert fackets ställning och därmed en av grundpelarna i den svenska modellen.

Arbetsgivarna har visat stor uppfinningsrikedom när det gäller att skapa nya osäkra anställningsformer, vilket försvårar det fackliga organiseringsarbetet.

Men nu är det hög tid att också LO och LO:s medlemsförbund prövar nytt och är innovativa för att vinna nya generationer för de fackliga idéerna.

Det är en ren överlevnadsfråga.

Skribenter som pratar

 

Under söndagsmorgonen tog jag en promenad till Sveriges Radios lokaler på Nygatan i Luleå för att medverka i Panelen i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!”.

Jag, Heidi Avellan, Sydsvenskan, och Paulina Neuding, kolumnist i Svenska Dagbladet, diskuterade kulturministerns agerande efter SVT-dokumentären om Josefin Nilsson, opinionsläget inför Europavalet samt Arbetsförmedlingens beslut att lägga ned 132 lokalkontor.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand!

Europaforum samlas i Luleå



28-29 mars är det dags för Europaforum XXV Norra Sverige i Luleå. Regionala, lokala och nationella företrädare ­– plus EU-representanter – samlas för att diskutera och positionera regionen i EU-sammanhang.

Årets samling kommer givetvis att präglas av vårens val till Europaparlamentet. Torsdag kl 15.30-17.00 finns Rolf Fredriksson, SVT:s tidigare Brysselkorrespondent, på plats i Vetenskapens Hus i Luleå för att snacka EU med en politikerpanel och för att höja temperaturen inför valet.

Det är något som behövs. I Europavalet 2014 var valdeltagande i Sverige bara 51 procent.

Det är en på tok för låg siffra med tanke på vad som står på spel. Europavalet är ingen struntfråga. Det påverkar i allra högsta grad livet i hela Sverige.

På webbplatsen ”Det här gör EU för mig” kan den som vill lära sig mer om hur EU-besluten påverkar vardagen i Europa. Bland annat går det snabbt att hitta exempel på projekt i Norrbotten som får EU-stöd.

Det råder heller ingen brist på evenemang på seminarier, möten och annan verksamhet inför valet. På webbplatsen ”Den här gången röstar jag” finns ett kalendarium med planerade aktiviteter.

Alla partier med självaktning gör dessutom allt vad de kan för att lyfta debatten inför Europavalet. Till exempel gör Socialdemokraterna en satsning för att mota tillbaka högerextremismen.

Det handlar inte om några konstigheter. I grund och botten handlar Europavalet om ungefär samma saker som kommunfullmäktigevalen i Överkalix eller Örkelljunga. Det handlar om att rösta på de partier och politiker som ligger närmaste de egna värderingarna och uppfattningarna.

Väljarna behöver inte kunna räkna upp varenda liten skruv i EU:s beslutsmaskineri.

De politiska skiljelinjer som finns i den nationella politiken finns även i EU. Socialdemokrater, moderater och liberaler är socialdemokrater, moderater och liberaler även i Bryssel. 

Därför finns det inga skäl för någon att tveka om att använda sin rösträtt den 26 maj.

Ny minister besöker Kiruna


Jennie Nilsson är ny landsbygdsminister (S). Under tisdag och onsdag besöker hon Norrbotten. FOTO: TT

 

26-27 mars får Kiruna, Pajala och Luleå besök av nya landsbygdsministern Jennie Nilsson (S). 

För den breda allmänheten är hon inget känt namn. Men Jennie Nilsson är ingen politisk novis. Hon har massor av rutin och erfarenhet.

Jennie Nilsson var kommunalråd i Hylte i Halland 2001-2006 och har därefter varit riksdagsledamot i tolv år. Under åren 2014-2018 var hon ordförande i riksdagens näringsutskott.

Det innebär att landsbygds- och regionalpolitiken inte är ett nytt eller ovant område för Jennie Nilsson.  Hon borde ha goda förutsättningar att fortsätta det reformarbete som hennes företrädare Sven-Erik Bucht inledde under förra mandatperioden.

Det togs många steg i rätt riktning under åren 2014-2018 - landsbygdspropositionen, det nationella skogsprogrammet, den nya livsmedelsstrategin, omlokaliseringen av statlig verksamhet, höjningen av stödet till Norrlandsjordbruket, första etappen av Norrbotniabanan med mera.

Men nu gäller det att inte tappa fart. Som jag skrev på NSD:s ledarsida 19 februari finns det många knäckfrågor för Jennie Nilsson, hennes regeringskollegor och samarbetspartierna i L och C.

Till exempel måste de medverka till att det inte uppstår nya regionala orättvisor i spåren av den gröna skatteväxlingen. Förslagen om höjda drivmedelsskatter kan få orimliga regionala konsekvenser om de inte hanteras på rätt sätt.  

63 dagar till valet  


Frans Timmermans, Hans Dahlgren och Heléne Fritzon tar fajten för ett socialt hållbart Europa.

 

Under söndagsförmiddagen har Socialdemokraterna hållit en presskonferens om sina planer inför valet till Europaparlamentet 26 maj.

Frans Timmermans, de europeiska socialdemokraternas kandidat till ordförandeposten i EU-kommissionen, EU-minister Hans Dahlgren och Heléne Fritzon, etta på S-valsedeln i Sverige, presenterade partiets strategi och hjärtefrågor. 

Fritzon tryckte hårt på kampen mot högerextremismen.

”Vi behöver fler jobb – och fler jobb med schyssta arbetsvillkor. När människor hamnar utanför blir det en grogrund för extremism”, sa hon bland annat.

Hon konstaterade att det tagits en del steg i rätt riktning under den gångna mandatperioden – till exempel har S-gruppen i Europaparlamentet tagit fajten för en revidering av utstationeringsdirektivet. Vidare pekade hon på det sociala toppmötet i Göteborg 2017, som genomfördes på initiativ av Sveriges Stefan Löfven och tar sikte på att skapa bra och rättvisa arbetsvillkor i hela EU.

Det är ett arbete som Fritzon & Co vill fortsätta under de kommande åren. Bland annat vill hon att EU satsar mer på gröna jobb och klimatinvesteringar.

Hur långt detta budskap kommer att räcka i vårens val återstår att se. Socialdemokratin har tappat mark i många europeiska länder. Men partiet är inte uträknat.

Det regerar alltjämt i Sverige, Spanien och Portugal. Dessutom ligger partiet bra till i opinionsmätningarna i bland annat Danmark och Finland.

Därför borde det finnas förutsättningar att bygga en stark S-grupp i Europaparlamentet även kommande mandatperiod. Tillsammans med socialliberaler, gröna politiker och andra progressiva krafter borde denna S-grupp också kunna hålla högerextremisterna borta från makt och inflytande. 

Det förutsätter emellertid att alla politiskt anständiga människor går och röstar i valet den 26 maj. 

Det som gäller i de nationella valen gäller även i Europavalet: Den som inte röstar riskerar att få ett styre i Europapolitiken som han eller hon absolut inte vill ha.

Ett lågt valdeltagande riskerar att spela extremisterna i händerna, som jag påpekade på NSD:s ledarsida 27 februari.

Glöm inte glesbygden!


Många ombud på S-kongressen i Örebro efterlyser en mer kraftfull landsbygds- och regionalpolitik. FOTO: TT

 

Flera norrbottniska ombud klev upp i talarstolen på S-kongressen i Örebro under fredagen. En av dem som tog till orda var Arjeplogs kommunalråd Britta Flinkfeldt

”Min statsminister säger att hela landet ska växa och att det ska gå att leva, bo och arbeta i hela landet. Vi har mycket kvar att göra om det ska bli verklighet”, konstaterade hon.

Flinkfeldt pekade på att Försäkringskassan sedan länge lagt ned sitt kontor i Arjeplog och de planerade besparingarna inom Arbetsförmedlingen – kännbara försämringar i en liten kommun som Arjeplog.

Hon är inte ensam om sin kritik. I en ledare i NSD 6 mars noterade jag att det finns en växande kritik runtom i landet mot centraliseringsivern hos vissa myndighetschefer.

Samtidigt finns skapar statlig byråkrati och utdragna tillståndsprocesser problem för utvecklingen i många mindre kommuner. Tag bara Naturvårdsverkets hantering av den nystartade gruvan i Kaunisvaara, som jag skrev om i NSD 2 februari. Med rätta har hela kommunfullmäktige i Pajala reagerat mot agerandet.

Till detta ska läggas diskussionen om den gröna skatteväxlingen. Självklart måste Sverige ställa om. Men regering och riksdag måste också ta hänsyn till att det finns regioner som drabbas extra hårt av höjda drivmedelsskatter. Därför skulle det behövas någon form av glesbygdsavdrag, som jag skrivit om i NSD vid flera tillfällen.

Vidare krävs en satsning på bättre polisiär närvaro i hela landet. Det är tankeväckande att det saknas polis i många av landets kommuner samtidigt som Systembolaget har försäljningsställen i samtliga kommuner i vårt vidsträckta land …

Januariavtalet mellan S, C, MP och L innehåller förvisso många goda ansatser i regional- och landsbygdspolitiken. Men partierna får inte nöja sig med det. De måste fortsätta att vässa och utveckla landsbygds- och regionalpolitiken.

Det borde dessutom finnas förutsättningar för icke minst S och C att kunna samsas om en mer offensiv Hela Sverige-politik. Det finns av tradition ett stort regionalpolitiskt engagemang i bägge partierna.

Britta Flinkfeldts varningsord får under alla omständigheter inte klinga ohörda. Staten får inte abdikera i Arjeplog, Vilhelmina och Ånge. Även människor i små kommuner ska ha tillgång till god samhällsservice.

”Staten har samma förpliktelser mot människor oavsett om de bor i Jokkmokk eller Luleå”, som civilminister Ardalan Shekarabi (S) brukar säga.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar