Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Unionen samlas i Malmö


Valberedningen föreslår omval av Martin Linder som förbundsordförande i Unionen. FOTO: TT

 

Under söndagen inleder fackförbundet Unionen, som organiserar privatanställda tjänstemän, sin kongress i Malmö.

Under fem dagar samlas 260 ombud från hela landet för att lägga fast kursen inför framtiden och välja förbundsledning.

Det är ingen liten frimärksklubb som har sammandrag. Med 660.000 medlemmar är Unionen det största fackförbundet i Sverige och en maktfaktor på arbetsmarknaden.

Det råder heller ingen tvekan om att den fackliga organiseringen är viktig även i det moderna arbetslivet. En färsk opinionsmätning visar till exempel att många unga tjänstemän upplever stress. Därför behövs starka fack som, i likhet med Unionen, driver på arbetsmiljöarbetet.

Helt klart ger även kollektivavtalen, framförhandlade i god ordning mellan fack och arbetsgivare, ett stort mervärde för löntagarna.

en aktuell kampanj pekar på TCO (Tjänstemännens centralorganisation) på att kollektivavtal förstås handlar om lön, men också om mycket annat. Det är tjänstepension, föräldralön, övertidstillägg, extra semester, restidsersättning, friskvårdsbidrag samt kompletterande försäkringar för den blir sjuk eller arbetslös.

För en vanlig anställd i ett tjänstemannayrke är kollektivavtalet värt i runda slängar 80.000 kr per år, enligt TCO.

Det är siffror som säger massor om betydelsen av fack och kollektivavtal. Den gamla fackliga sanningen – tillsammans blir vi starkare – gäller även 2019.

Unionen och andra fackförbund bidrar till att förbättra både löner och arbetsvillkor för sina medlemmar. Utan facklig organisationer skulle de enskilda löntagarna stå svagare.

Ombuden på kongressen i Malmö har skäl att känna stolthet över vad deras förbund och andra delar av fackföreningsrörelsen uträttar. De bidrar varje dag till att göra Sverige till ett bättre och mer jämlikt land.

Löfven besöker Norrbotten


Anna Ekström och Stefan Löfven ska spana in gymnasieskolorna i Luleå och Piteå. FOTO: TT

 

Under onsdagen får Piteå och Luleå besök av statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Anna Ekström (S). Under dagen kommer de att få ta del av de insatser som görs av lärare och skolledare för att utveckla skolan i de två kommunerna.

Dagen inleds  med ett besök på Strömbackaskolan i Piteå som har infört mobilrestriktioner under lektionstid på fem av sex skolenheter. 

Efter lunch åker S-duon vidare för att besöka gymnasiebyn i Luleå. Den rymmer bland annat tre lärstudior dit eleverna kan komma för att studera och få extra stöd utanför lektionstid, oavsett om de har svårt att nå kunskapsmålen eller behöver fler utmaningar.

Exemplen från Luleå och Piteå säger en del om det förändrings- och utvecklingsarbete som pågår i den svenska skolan runtom i hela landet.  Varje dag gör engagerade pedagoger stora insatser.

Sakta men säkert kommer också resultaten. Svenska elever presterar nu bättre i de internationella kunskapsmätningarna.

Det betyder dock inte att Löfven och Ekström är nöjda. I en intervju i tidningen Skolvärlden inför valet berättade Ekström hur hon och S vill gå vidare. Det är idéer och initiativ som även genomsyrar Löfvens regeringsförklaring 21 januari.

Bra är också att detta sker genom ett brett politiskt samarbete med Centerpartiet och Liberalerna. Skolan har alltför länge varit ett ideologiskt och politiskt slagfält.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, brukar peka på att den svenska skolan präglades av ”reformkaos” under åren 2006–2012. Nya betygssystem, nationella prov, läroplaner och andra förändringar spottades fram i hög fart från ansvariga politiker. Det påverkade kvaliteten i undervisningen och vardagen i skolan. Lärarna fick en tyngre arbetsbörda och mindre tid för eleverna. 

Det bör leda till besinning och eftertanke hos alla skolpolitiskt engagerade.

Den svenska skolan behöver inte nya tvära kast och drastiska förändringar. Lärare, elever och rektorer behöver först och främst arbetsro. Det svenska skolsystemet kan inte stöpas om vart fjärde år beroende på om det är Socialdemokraterna eller borgarna som styr.

Därför är överenskommelsen om skolpolitiken ett av de viktigaste inslagen i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Den kommer att medverka till att göra en bra skola ännu bättre.

Trygghetsfonden levererar


När konjunkturen viker nedåt och arbetslösheten ökar blir trygghetssystemen på arbetsmarknaden ännu viktigare. FOTO: TT

 

Trygghetsfonden TSL är är inte så känd bland den breda allmänheten. Men TSL är en mycket viktig organisation på den svenska arbetsmarknaden. 

2004 gjorde LO och Svenskt Näringsliv upp om ett omställningsstöd på arbetsmarknaden och då bildades även TSL (Trygghetsfonden Svenskt Näringsliv LO). Filosofin är att hitta lösningar för privatanställda arbetare som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

Just nu är arbetsmarknaden i Sverige historiskt stark. Men även i dagens läge finns många som blir uppsagda och behöver hjälp och stöd.

Under 2018 beviljades 10 662 personer omställningsstöd från TSL. Bevisligen är det även något som ger resultat.

I genomsnitt hjälper TSL 85,4 procent till ny sysselsättning inom 12 månader, varav majoriteten har ett nytt jobb redan efter 3–6 månader.

83 procent får ett lika eller mer kvalificerat jobb än tidigare. Endast 3 procent av de som får ta del av stöd från TSL är fortfarande arbetssökande ett år efter sista anställningsdag

Norrbotten hör till de regioner som lyckas bäst, berättar kommunikationschefen Johan Grauers.

  • Jämtland, Kronoberg, Norrbotten och Dalarna är de län där deltagarna har lättast att få ny sysselsättning, över 90 procent inom ett år.
  • I Norrbotten, Västmanland och Örebro får mer än 90 procent av deltagarna ett lika eller mer kvalificerat jobb.

Det är resultat som påminner om betydelsen av TSL och andra trygghetssystem på den svenska arbetsmarknaden. De underlättar svåra förändringar i arbetslivet, vilket är bra för alla parter och ger Sverige fördelar i den internationella konkurrensen.

En uppsagd arbetare i Stefan Löfvens Sverige har ett helt annat stöd än en arbetare i Donald Trumps USA. Hen får en ny chans och möjligheter att komma igen. En uppsägning är inte synonymt med utslagning.

När gamla jobb försvinner och det sker omstruktureringar i näringslivet finns utbildnings- och valideringsinsatser för att människor ska kunna ställa om och bli anställningsbara på nytt.

Det är en modell som är bra för både folk, företag och samhällsekonomin i sin helhet – och den kommer att bli än mer betydelsefull när konjunkturen viker nedåt och fler riskerar att drabbas av uppsägningar och arbetslöshet.

Damberg gästar Norrbotten


Sveriges nye inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen nya möjligheter i kampen mot brottsligheten. Vi måste ge polisen mer repressiva verktyg, säger han i en TT-intervju. FOTO: TT

 

Under tisdag och onsdag får Luleå besök av inrikesminister Mikael Damberg (S). På dagordningen står bland annat dörrknackning och medverkan vid årsmötet hos Stadsviken-Malmuddens S-förening.

Det är inte Dambergs första besök i Norrbotten. Som näringsminister 2014-2018 hann han besöka länet många gånger. Det blir emellertid hans första besök i norr i den nya rollen som inrikesminister. 

Telegramskörden från TT vittnar om att det är en tung och ansvarsfull portfölj som Damberg har att hantera.

Den nye inrikesministern har redan hunnit förlänga den inre gränskontrollen, ge sin syn på polisutbildningen, uttala sig om IS-terrorister som återvänder till Sverige, ta emot skogsbrandsutredningens förslag och börja fundera på innehållet i en ny datalagringslag. För att nämna några exempel. 

”Mitt främsta uppdrag är att se till att polisen får de resurser och de befogenheter som den behöver”, säger han i en intervju.

I det arbetet bildar han tandempar med justitieminister Morgan Johansson  (S). Tillsammans ska de gå i bräschen för den S-ledda regeringens offensiv mot kriminaliteten.

Det råder ingen tvekan om rättspolitiken är högprioriterad. I sin regeringsförklaring presenterade statsminister Stefan Löfven en hel katalog med insatser mot brottsligheten. Det handlar om alltifrån fler poliser till lagskärpningar och mer kameraövervakning.

Det är nödvändiga  åtgärder. Enligt Polisen finns det idag runt 5 000 kriminella aktörer och 200 kriminella gäng i Sverige. Deras aktiviteter drabbar invånarna i många utsatta förortsområden mycket hårt.

Det är givetvis oacceptabelt. Människor ska kunna känna trygghet i sin vardag, även om de bor i Araby, Skäggetorp och Gårdsten. Samhället ska alltid vara starkare än de kriminella gängen.

Damberg och Johansson har redan presenterat flera initiativ. Dessutom finns goda förslag att hämta hos oppositionen – till exempel från Moderaternas 12-punktsprogram mot de kriminella gängen.

Det finns inga skäl att göra kriminalpolitiken till en stridsfråga mellan riksdagens stora partier. Tvärtom har det ett stort och viktigt signalvärde om en bred riksdagsmajoritet är enig om att det behövs tuffare tag både mot brotten och brottens orsaker.

Nordström tar täten


Kommunalråden Niklas Nordström och Helena Stenberg föreslås som ordförande respektive vice ordförande i Norrbottens kommuner. FOTO: NSD Arkiv

 

Det blir av allt att döma stora förändringar när Norrbottens kommuner (samarbetsorganisationen för de 14 kommunerna i landets nordligaste län) håller sitt årsmöte 24 april. 

S-distriktet och valberedningen föreslår Niklas Nordström (S), Luleå, som ny ordförande och Helena Stenberg (S), Piteå, som ny vice ordförande.

Tidigare ordföranden Britta Flinkfeldt, Arjeplog, föreslås som ledamot i styrelsen samt som rapportör i EU-frågor, ett uppdrag som hon delar med Anders Josefsson (M), Luleå.

Det väntar ett viktigt arbete för dem och övriga norrbottniska företrädare under hela mandatperioden.

Länets kommuner är inga stora aktörer på den nationella eller internationella arenan. Tillsammans har de 14 kommunerna i Norrbotten bara 2,5 procent av rikets befolkning. 

Därför gäller det att samverka och hålla ihop för att ge röst åt Norrbottens krav och intressen. Det blir svårt att få genomslag för de regionala utvecklingsidéerna på nationell nivå eller inom EU om det finns olika delar av länet som drar åt olika håll.

I NSD 14 februari skriver Mats Taavenikku, Socialdemokraterna i Kiruna, klokt om farorna med att bryta sig ur de regionala samverkansorganen. 

”Ensam är inte stark, bara ensam”, lyder han slutsats.

Det är ord som separatister av alla kulörer bör begrunda. Inomregionala ställningskrig är inget som bär Norrbotten framåt.

Idéernas vapensmedja

 
Olof Palme var SSU:s studieledare 1955-1961. Hans föreläsningar på Bommersvik om "Plomgrens mekaniska verkstad" är legendariska.

 

Under fredagen har jag besökt Bommersvik, som ligger vackert beläget vid sjön Yngern i Södermanland. Kurs- och konferensanläggningen har varit i SSU:s ägo sedan 1937 och fortsätter att spela en central roll för utbildningsverksamheten inom arbetarrörelsen även 2019. 

Själv har jag en speciell relation till kursgården. Under mina folkhögskolestudier gjorde jag en praktikperiod på Bommersvik våren 1986. Jag plockade fram underlag och gjorde intervjuer till Bommersviks mäktiga 50-årshistorik som kom ut 1987. Tidigare Europaparlamentarikern Göran Färm, Norrköping, var huvudförfattare.

Färms mastodontverk säger en hel del om Bommersviks betydelse för svensk arbetarrörelse och socialdemokrati. Bland annat rymmer boken berättelsen om Olof Palmes föreläsningar om Plomgrens mekaniska verkstad som var en höjdpunkt på Bommersvikskurserna i slutet av 1950-talet och början på 1960-talet.

I boken berättade Palme själv (i en intervju som gjordes en kort tid för hans bortgång 1986) om föreläsningen: 

”Det var unga klubbister som kom hit och då ritade jag upp den här verkstan. Plomgren var ägaren, sedan ritade jag ett antal personer på tavlan, vad de hade i lön, pension och arbetstid. Det var helt fascinerande på 1950-talet. Ni kan tänka er den tid då man hade liten pension, kort semester och stora löneskillnader. Det illustrerade klassamhället. Sedan kom en föreläsning om makten över verkstaden. Det var gamla fröken Krikonkvist som ägde en massa aktier och hade makten över företaget. Det var innan MBL och allt det där. Det fanns ingen styrelserepresentation, ingen makt alls för de anställda.”

När SSU gjorde en studiecirkel 1963 tog författaren Leif Andersson även med ett kapitel om verkstaden. Palmes föreläsningsanteckningar utgjorde förlaga. 

En hel generation av SSU:are inspirerades av Palme och hans ideologiska föreläsning.

Säkert hade det betydelse för den arbetslivspolitiska offensiv som socialdemokratin inledde på 1970-talet.  De unga SSU:are som lyssnade på Palmes föreläsning om rättvisorna i arbetslivet blev så småningom tongivande S-politiker som tog initiativ till MBL, LAS, lagen om styrelserepresentation och andra reformer för att stärka löntagarnas rättigheter.

Det är även ett av skälen till att Bommersvik brukar kallas idéernas vapensmedja. Bommersvik har varit och är viktigt för arbetarrörelsens idé- och politikutveckling.

Det som diskuteras på Bommersviksakademien, Aftonbladets och Bommersviks utbildning för unga opinionsbildare eller andra kurser under den här helgen kan mycket väl bli morgondagens politik.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar