Logga in
Logga ut

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

World day for decent work


En bättre värld är ingen omöjlig utopi. FOTO: TT

 

Sedan 2008 uppmärksammas 7 oktober som ”World Day for decent work”  av den internationella fackföreningsrörelsen.

Det är en manifestation som är lika viktig 2018 som tidigare år. Den årliga rapporten från ITUC (International Trade Union Confederation), som jag skrev om på ledarsidan 25 juni, visar att kränkningar av de fackliga rättigheterna är vardag i många av världens länder.

Länderna där arbetstagare utsätts för våld och dödshot har ökat från 59 till 65 stycken, enligt ITUC. Dessutom har 81 procent av länderna inskränkt rätten att förhandla kollektivt. Och i över hälften av dem, 65 procent, är det överhuvudtaget inte tillåtet att organisera sig fackligt.

Tio länder pekas ut som de absoluta värsta för arbetstagarna: Algeriet, Guatemala, Bangladesh, Kambodja, Colombia, Kazakstan, Egypten, Saudiarabien, Filippinerna och Turkiet.

Sverige framhålls, å andra sidan, som ett av de 13 länder med bäst förutsättningar för löntagare och fackligt arbete. En grupp där också övriga nordiska länder ingår.

ITUC:s rapport visar betydelsen av LO:s, TCO:s och Sacos internationella solidaritetsarbete, liksom av statsminister Stefan Löfvens initiativ ”Global deal” (satsningen för social dialog och bättre villkor på arbetsmarknaden i hela världen).

Det är angeläget att Sverige och svensk fackföreningsrörelse fortsätter att stödja facklig organisering och rättvisare arbetsförhållanden i alla delar av världen.

Starkare fackliga organisationer är en av nycklarna till en bättre och mer anständig jord för oss alla. Ju mer de fackliga rättigheterna respekteras av stater och arbetsgivare, desto rättvisare och mer jämlikt blir samhället.

Det svenska exemplet lär oss dessutom att det är möjligt att förändra och förbättra samhället.

En gång i tiden i tiden tog Hjalmar Branting och andra arbetarrörelsepionjärer fajten för schysstare arbetsförhållanden och löntagarnas rättigheter i ett fattigt och odemokratiskt Sverige ­– och de nådde resultat.

Detsamma är givetvis möjligt i länder som Colombia, Egypten och Filippinerna. En bättre värld är ingen omöjlig utopi. 

Panelen pratade Lööf

 

Söndagens panelsamtal i P1:s veckomagasin ”God morgon, världen!” kretsade kring Annie Lööfs sonderingsuppdrag, regeringsfrågan och övergångsregeringens statsbudget.

Jag satt i Sveriges Radios studio i Luleå (bilden) och diskuterade med programledaren Olle Hägg, Jenny Sonesson, Göteborgs-Posten, och Helle Klein, Dagens Arbete, som befann sig i SR-huset på Oxenstiernsgatan i Stockholm.

Lyssna gärna på inslaget i efterhand

Varken Putin eller Trump

”Varken Putin eller Trump”, lyder rubriken för årets Palmedag som genomförs i Örebro under lördagen. Olof Palme International Center (den svenska arbetarrörelsens internationella samarbetsorganisation) samlar partimedlemmar och fackliga aktivister från hela landet för att diskutera hur arbetarrörelsen kan vara en motkraft till de auktoritära och högernationalistiska strömningarna.

På plats finns bland andra Palmecenters ordförande Marita Ulvskog, generalsekreteraren Anna Sundström, utrikesminister Margot Wallström, SSU-basen Philip Botström och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Det är en samling som understryker att internationalismen är en viktig del av socialdemokratins själ. Det finns ett internationalistiskt arv från Hjalmar Branting, Olof Palme och Anna Lindh som bärs vidare av en ny generation socialdemokrater. 

Bakom Margot Wallström och andra frontfigurer finns dessutom en bred folkrörelse. Via Palmecenter och dess medlemsorganisationer är gräsrötter i hela Sverige engagerade i en rad internationella bistånds- och samarbetsprojekt. Tillsammans med sina 27 medlemsorganisationer bedriver Palmecenter omkring 200 demokrati- och utvecklingsprojekt i drygt 20 länder.

Det är ett imponerande solidaritetsarbete som svensk socialdemokrati har anledning att vara stolt över.

Det brukar sägas att man inte vinner några val på utrikespolitiken, vilket kanske är sant. Men det internationella arbetet kan bidra till att fler engagerar sig politiskt – inte minst ungdomar.

Det kan bli en inkörsport till ett större partipolitiskt engagemang för unga människor som brinner för mänskliga rättigheter, demokrati och internationell solidaritet.

Därför ska socialdemokratin inte vara rädd för att tala om sitt internationella engagemang och Palmecentrets arbete. Det är en fin, viktig och vital del av svensk arbetarrörelse.

Sociala pelaren fyller 1 år


Frankrikes president Emmanuel Macron och statsminister Stefan Löfven åkte buss till Volvos fabrik under EU-toppmötet i Göteborg 17 november 2017. FOTO: Björn Larsson Rosvall/TT 

 

ett bloggginlägg uppmärksammar TCO-basen Eva Nordmark att det idag är precis ett år sedan EU-toppmötet i Göteborg undertecknade den sociala pelaren.

”Det var en stor framgång för de som förordar ett mer socialt Europa”, konstaterar Eva Nordmark helt riktigt.

Den utvecklingen är dessutom helt grundläggande för att stärka det europeiska samarbetet och EU-tanken. Vanliga medborgare och löntagare måste känna att de har glädje och nytta av EU-projektet för att det ska vara långsiktigt hållbart.

Tveklöst har EU medverkat till att höja levnadsstandarden för folkflertalet i Europa. Men det är inte alla som fått del av tillväxten.

Finanskrisen 2008–2009 fick långtgående konsekvenser i form av långtidsarbetslöshet, hög ungdomsarbetslöshet och växande fattigdom i delar av Europa. Alltför många människor och regioner halkade efter.

På många håll har det gett vind seglen för populistiska och högernationalistiska partier som vill skrota hela EU-samarbetet. Därför ligger det i alla EU-vänners intresse att bygga en stark social pelare i EU.

Om västeuropeiska byggnadsarbetare, lastbilschaufförer och andra vanliga knegare uppfattar att EU:s inre marknad bara leder till oschysst låglönekonkurrens och social dumping är inget vunnet.

På senare år har det tagits en del steg i rätt riktning ­– revideringen av EU:s utstationeringsdirektiv, skärpta cabotageregler i transportsektorn, den sociala pelaren m m. Men det krävs fler liknande initiativ för att stärka löntagarnas rättigheter och villkor på EU:s inre marknad.

Människor måste alltid känna att EU bidrar till förbättringar i deras vardag och på jobbet. Ett europeiskt projekt som förknippas med sociala och ekonomiska försämringar blir inte framgångsrikt.

IF Metall reagerar


Buller är alltjämt ett problem på många arbetsplatser. FOTO: TT

 

På ledarplats i NSD 23 oktober skrev jag om två unga arbetare som förlorat sina liv på jobbet i Svappavaara respektive Kurravaara. Hittills i år har sammanlagt 39 människor dött på sina arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverket.

Dödsolyckorna är dramatiska händelser som skapar rubriker och berättigade reaktioner. Men det finns även andra allvarliga arbetsmiljöproblem som förtjänar att uppmärksammas. 

Till exempel är buller, trots alla arbetsmiljöföreskrifter, fortfarande ett stort problem på många arbetsplatser.

Hela 80 procent av IF Metalls medlemmar i Norrbotten besväras av buller varje dag eller ett par dagar i veckan, enligt en stor arbetsmiljöenkät som Novus utfört på uppdrag av fackförbundet. Det är över riksgenomsnittet på 71 procent.

Vidare visar undersökningen att många av fackförbundets medlemmar får otillräcklig introduktion om riskerna på sina jobb, att de upplever stress samt känner oro för att drabbas av ohälsa eller olycksfall på jobbet.

”Det är tyvärr nedslående resultat. Arbetsgivarna är ytterst ansvariga för arbetsmiljön, men den här undersökningen bekräftar att allt för många inte tar arbetsmiljöarbetet på tillräckligt stort allvar. Vi i facket vill samarbete med arbetsgivarna för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt", säger Rickard Engström, ordförande för IF Metall Norrbotten.

Det är ett samarbete som borde välkomnas av både enskilda företag och branschorganisationer. Moderna och framtidsinriktade företag bör alltid se god arbetsmiljö, säkerhet och omsorg om sina anställda som konkurrensfördelar – inte som potentiella besparingsobjekt.

Hultqvist regerar


Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och hans norska kollega Frank Bakke-Jensen besökte svenska soldater under den stora Nato-övningen Trident Juncture 18 i slutet av oktober. 13-14 november träffas de och övriga nordiska försvarsministrar på nytt i Oslo. Foto: TT

 

Det var ju inte så att det plötsligt blev tomt i regeringskansliet när riksdagen gjorde tummen ned för Stefan Löfven (S) i statsministeromröstningen 25 september.

Samma statsminister och statsråd som förlorade riksdagens förtroende fortsätter att styra riket till dess att en ny regering är på plats.

Teoretiskt kan denna regering också föreslå i princip vad som helst. I regeringsformen finns bara en begränsning: den får inte utlysa extraval till riksdagen.

Dock har det utvecklats en praxis (nedskriven i en sjusidig PM i statsrådsberedningen från 1990-talet). I den framgår att en övergångsregering inte bör lägga propositioner som är politiskt kontroversiella eller har en tydlig partipolitisk inriktning. Högre utnämningar av politisk betydelse bör också undvikas. Interpellationer och frågor bör normalt inte besvaras i riksdagen.

Det är även i linje med författningsutredningens ursprungsidéer. Författningsutredningen ville på 1960-talet att övergångsregeringens behörighet skulle vara begränsad till ”löpande ärenden och sådana ärenden, vilkas avgörande icke kan uppskjutas utan betydande olägenhet”.

Statsråden är dock i tjänst hela tiden. De bereder rutinärenden, tar emot uppvaktningar och utredningar samt deltar på internationella möten och andra sammankomster.

Till exempel åker försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Oslo under tisdagen för att träffa de nordiska försvarministrarna och diskutera den fortsatta utvecklingen av det nordiska försvarssamarbetet Nordefco (Nordic Defence Cooperation).

”Ett nära försvarssamarbete i Norden och ett solidariskt agerande med de baltiska länderna bidrar till att höja tröskeln för militära incidenter och därmed till säkerheten i vår del av världen”, säger Hultqvist i ett uttalande inför mötet.

Om denna hållning finns dessutom en bred uppslutning i riksdagen. En bred riksdagsmajoritet delar den rödgröna regeringens bedömning att det nordiska samarbetet bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga och till att motverka kriser, konflikter och incidenter i Sveriges närområde.

Därför är det rimligt och logiskt att den svenske försvarsministern deltar i samtalen för att utveckla Nordefco. Det är en liten illustration av hur regeringsarbetet löper på även i väntan på en ny regering.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Fick utmärkelsen ”Stor grabb” i Munksund/Skuthamn SK 2006.

Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar