Därför luras vi av bilder av kor på gröna ängar

Vi blir ständigt lurade av tjusiga reklambilder men djurindustrin bör synas och vi behöver ta reda på fakta, enligt debattinlägget.

Den här idylliska bilden av kossor sprids av djurindustrin men många kor står i kedjor, skriver debattörerna.

Den här idylliska bilden av kossor sprids av djurindustrin men många kor står i kedjor, skriver debattörerna.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Debatt2021-11-13 06:38
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En ko som betar på en grön äng ser vi framför oss när vi tänker på smör. Det är egentligen ganska lätt att ta reda på fakta bakom de förskönande beskrivningarna som djurindustrin serverar oss. Det är bara att söka på ordet djurindustri på nätet. 

Så hur kommer det sig att vi ändå blir lurade av företagen som vill sälja sina djurprodukter? Vi kan hitta några orsaker i vad man inom psykologin kallar kognitiva bias. Detta är psykologiska mönster som leder till att vår subjektiva bild av omvärlden avviker från verkligheten. 

Konfirmeringsbias (även kallat bekräftelsebias) är ett mänskligt beteende som gör att vi omedvetet väljer att uppmärksamma information som bekräftar våra nuvarande åsikter och världsbild och ignorerar allt som går emot detta.

Vi har sedan barnsben fått höra att djuren i Sverige har det bra och att det inte är något fel att äta djur. Därför tenderar vi att mycket lättare ta till oss bilder på kor på gröna ängar och andra djur som ser ut att ha det bra. 

Att kor i Sverige hålls inlåsta dygnet runt i 8-10 månader, ibland i kedjor, är något vi tenderar att sortera bort eller ignorera sådant eftersom det går emot vår nuvarande bild av hur djur behandlas i Sverige. 

Ett annat bias som styr vårt tänkande är tron på en rättvis värld –  där människor får vad de förtjänar och förtjänar vad de får och där sambandet mellan handling och utfall är perfekt. Om det här sambandet rubbas kan individen se det som att risken finns att även hon kommer att råka ut för orättvisa. 

Detta i sig är hotande mot vårt välbefinnande och vi eftersträvar att upprätthålla vår tro om en rättvis värld. Miljontals oskyldiga djur som lider för vår middag passar verkligen inte in i tron på en rättvis värld. Därför undviker vi att tänka på hur djurindustrin ser ut och sväljer istället företagens skönmålning av djurhållningen. 

Det gör för ont att tänka på de djur som lever inlåsta dygnet runt och som aldrig under sina liv får se något dagsljus, vilket är verkligheten för de flesta djur inom svenskt jordbruk. 

De flesta av oss har en självbild att vi är individer som inte luras av tjusiga reklambilder, som tar reda på fakta bakom den prydliga ytan. Därför kan det ta emot att erkänna att vi påverkas av olika kognitiva bias som försvårar för oss att objektivt utvärdera fakta. Men vi behöver inte vara slavar under dessa psykologiska mekanismer. 

Tidigare generationer har synat och förkastat vidskepligheter som häxkonst och ovetenskapligheter som rasbiologi. Det är dags för vår generation att nu syna djurindustrin och dess dimridåer.