Även om de kommer att betalas av en bankskatt och inte, rimligare, med en bibehållen värnskatt i kombination med en ny fastighetsskatt. Det senare hade också minskat ojämlikheten i Sverige.
Tillskottet av pengar till försvaret nu innebär rejäla förbättringar. Men det betyder inte att försvaret nu blivit bra. Återuppbyggnaden tar tid och börjar från en extremt låg nivå. Till skillnad från till exempel Finland monterade Sverige efter Sovjetunionen kollaps och Berlinmurens fall ner vårt då lite slitna men ändå väl utvecklade försvar. Sedan slutet av 90-talet och framåt svepte en omfattande nedläggning av regementen och militära förband fram över landet. Det gamla invasionsförsvaret som skulle skydda Sverige stöptes om till ett insatsförsvar med inriktning på internationella kriser ute i världen. Stora mängder militär utrustning som köpts in såldes ut eller skrotades. Också stora delar av civilförsvaret bantades. Värnplikten blev lagd på is 2010 och Sverige blev militärt avlövat. År 2013 sade försvarets ledning att det som då fanns kvar bara klarade ett begränsat anfall mot Sverige under en vecka.
Med det försämrade säkerhetsläget runt Östersjön och Nordkalotten och ökade spänningar med installation av nya kärnvapenbärande vapensystem i Kalingradområdet, nya ryska styrkor utmed baltiska och finska gränsen samt fler övningar i Östersjön från den ryska marinen och flygvapnet blev det klart att det svenska försvaret inte räckte till. Satsningen att bygga upp ett försvar med enbart professionella soldater höll inte. Personalbrist och svikande intresse för ett arbete inom krigsmakten tunnade ut vårt försvar. 2018 återaktiverades värnplikten och de första rekryterna ryckte in till den då kraftigt avlövade försvar.
Med nu beslutad ökning av anslagen till försvaret från dagens 54 miljarder till 84 miljarder kronor år 2025 blir det möjligt att med fyra nya regementen, 30 000 fler soldater och väl planerad upprustning påtagligt öka försvarets krigsduglighet och förmåga att möta en kvalificerad motståndare. Det första som behöver rustas är markstridskrafterna där behovet av moderna fordon, kommunikationsutrustning, utrustning för strid i mörker, nya pansarvärnsvapen och ny ammunition till stridsvagnar och granatkastare ligger högt upp på listan. Det gör även satsningar på för soldaten modern personlig utrustning. Samtidigt måste såväl marinen som flyget moderniseras mer och civilförsvaret rustas upp igen. Sverige måste också stärka sin underrättelseverksamhet och bygga upp förmågan att möta olika slag av cyberkrig. Satsningar som på sikt åter ger oss ett rimligt bra militärt och civilt försvar i en allt osäkrare omvärld. Men det tar tid att återställa tidigare felbeslut.