Fler psykologer behövs på länets hälsocentraler

Fler psykologer. Det efterlyser artikelförfattarna till länets hälsocentraler.

Fler psykologer. Det efterlyser artikelförfattarna till länets hälsocentraler.

Foto: Kurt Engström

Debatt2016-05-25 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många personer som söker hjälp på länets hälsocentraler mår psykiskt dåligt. Sjukskrivningarna i Norrbotten ökar och det handlar främst om diagnoser som utmattningsdepression och förstagångsdepression (1). Unga kvinnor är en särskilt utsatt grupp.

Tidiga insatser kan underlätta ett snabbt tillfrisknande. Hur hjälpen ser ut kan dock variera stort över landet. Psykologförbundet har undersökt hur tillgången till psykolog ser ut på landets hälsocentraler (2). Norrbotten utmärker sig tyvärr som ett av de län där tillgången till psykolog är allra sämst, där bara 31 procent av hälsocentralerna har tillgång till psykolog. På Gotland är motsvarande siffra 100 procent och i Kalmar och Uppsala runt 95 procent. Att tillgången varierar så mycket över landet är förstås oacceptabelt. Det innebär att vården inte är jämlik och att geografisk ort avgör hur lätt det är att få hjälp av psykolog på sin hälsocentral.

I Norrbottens läns landsting ska alla patienter ges rätt vård på rätt nivå. Detta gäller både för barn, ungdomar och vuxna. Det betyder att lättare psykisk ohälsa ska bedömas och behandlas i primärvården, medan svårare psykiatriska tillstånd ska behandlas av de olika specialistmottagningarna i länet. För att inte patienter ska falla mellan stolarna är det viktigt att primärvårdens hälsocentraler har de resurser som krävs för att möta patienternas behov.

Landstingets egna revisorer har nyligen riktat kritik mot landstingets omhändertagande av barn och unga med depression och ångest (3). Bland annat ser man att styrande riktlinjer för denna patientgrupp är illa kända i primärvården. Man ser också en brist i hur överenskommelsen mellan primärvård och specialistnivå (BUP) följs i praktiken. Detta är allvarligt och tyder på att primärvårdens ansvar för vården av barn och unga med psykisk ohälsa har brister som måste rättas till.

Den psykiska hälsan hos människorna i Norrbotten är ett prioriterat område och Socialstyrelsens riktlinjer gällande depression och ångestsyndrom är tydliga (4). Patienter i behov ska ha tillgång till psykologiska insatser och psykologisk behandling.

Norrbottens läns landsting står inför en stor och viktig utmaning i att öka tillgången till psykolog och göra vården jämlik. Psykologen är legitimerad av Socialstyrelsen och arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Legitimationen innebär en kvalitetssäkring för patienten. Psykologen är genom sin utbildning expert på bedömning, utredning, diagnostik och psykologisk behandling av tillstånd hos barn, ungdomar, vuxna och äldre. Psykologen kan även fungera som konsultativt stöd till andra yrkesgrupper. Psykologen har kunskap i ledarskapsstöd och organisatoriskt förändringsarbete. I andra landsting i Sverige arbetar primärvårdens psykologer direkt med patienter, som konsult till andra yrkesutövare eller som stöd i internt förändringsarbete.

Psykologförbundets undersökning visar att det finns olika modeller som landstinget kan använda sig av för att öka tillgången till psykolog. Vissa hälsocentraler i landet har valt att anställa egna psykologer. Somliga landsting har löst tillgången genom att upprätta vårdavtal med privatpraktiserande psykologer. Andra landsting har samlat en större grupp psykologer i en central enhet, som arbetar mot olika hälsocentraler i varierande omfattning. I Norrbotten finns sedan några år en sådan central resursenhet med psykologer, men bara för barn i åldrarna 0-6 år. Modellen tycks ha varit framgångsrik och kan användas för att passa även andra patientgrupper.

Norrbottningarna ska självklart ha samma tillgång till psykolog som alla andra i Sverige!

Referenser

1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6282589

2. http://www.psykologforbundet.se/Forbundet-tycker/Psykolog-pa-vardcentral/

3. http://www.nll.se/publika/ex/pwc/Rapporter/2016/Granskningsrapport%20omh%c3%a4ndertagande%20och%20v%c3%a5rd%20vid%20depression%20och%20%c3%a5ngest,%20del%20II.pdf

4. https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordepressionochangest