FN-dagen den 24 oktober är i år Förenta nationernas 70-årsdag. Världsorganisationen är en jubilar som uträttar stordåd i det tysta och som samtidigt står inför en rad utmaningar.
Till FN:s första uppgifter hörde flyktingströmmarna efter andra världskriget. I dag är antalet flyktingar i världen rekordstort, 60 miljoner. Att hjälpa människor som är i behov av skydd och att motverka krig och konflikter är fortfarande centrala uppgifter för FN. Dessvärre har vi i Syrien och Irak ett handlingsförlamat säkerhetsråd. Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan, Jemen och Centralafrikanska republiken är andra exempel på konflikthärdar som kräver omvärldens uppmärksamhet.
Europa har efter århundraden av krig och flyktingskap en modern historia av demokrati och samarbete. Med sina humanitära ambitioner måste Europas länder ta en ledande roll tillsammans med likasinnade i FN. Den nya folkrättsliga principen skyldighet att skydda säger att omvärlden ska gripa in när staters ledare inte kan eller vill skydda sin befolkning från grova övergrepp inklusive systematiskt våld mot kvinnor. Ansvaret vilar på alla FN:s medlemmar, inte minst när säkerhetsrådet sviker.
Parallellt med krig och konflikter blir världen faktiskt också allt bättre. För en månad sedan hölls ett historiskt FN-toppmöte som resulterade i nya globala mål för socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Efter att hundratals miljoner lyfts ur fattigdom under de senaste 15 åren ska nu fattigdom och hunger utrotas helt. Viktiga mål som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för världens flickor och kvinnor finns med. Mål 16 handlar om fredliga samhällen med fungerande institutioner. Förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn uppmärksammas och rimliga arbetsvillkor ska främjas. Den nya utvecklingsagendan uppmuntrar också till nära samarbete med näringslivet. Den sista pusselbiten som saknas är ett globalt avtal vid klimattoppmötet i Paris i december.
Humanitära frågor, jämställdhet och klimatfrågor är profilfrågor för FN-medlemmen Sverige liksom strävan efter större effektivitet och transparens i FN-systemet. Sverige kandiderar till en plats i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. Det ger möjlighet för regeringen att stärka engagemanget för FN-frågor även på hemmaplan.
Den svenska FN-rörelsen har som övergripande mål ett bättre och starkare FN. Vi engagerar tusentals medlemmar i lokalföreningar över hela landet, riksorganisationer, skolor och företag. Vi stödjer också FN:s humanitära arbete som ofta saknar resurser. Världslivsmedelsprogrammet har bara fått 40 procent av den nödvändiga hjälpen till Syrien och FN-förbundets katastrofinsamling går sedan 2013 till landets lidande.
Vi fortsätter att verka för att FN ska vara en välfungerande, stark och relevant världsorganisation och för att Sveriges regering ska fortsätta att driva FN i den riktningen. På FN-dagen den 24 oktober uppmärksammas flyktingkrisen i Luleå domkyrka kl 16.00 och under dagen vid Bok och bild på Kulturens hus, med katastrofinsamlingar till krigets Syrien.